Materiella saker och pengar är det nog bara vi falanger som värderar högt.
Mvh Isan Lover
Du menar väl att ANDRA personers materiella saker är det nog bara vi falanger som värderar högt. EGNA materiella saker värderar nog en thailändare minst lika högt, om inte högre.
Du menar väl att ANDRA personers materiella saker är det nog bara vi falanger som värderar högt. EGNA materiella saker värderar nog en thailändare minst lika högt, om inte högre.
Ja,t ex mobiltelefonen brukar väl vara ganska högt värderad 
Tja, själv har jag väl varit i stort sett förskonad från detta beteende.
Undantaget skulle väl vara då vi i samband med fru Changs UT lämnade lägenheten i Chiang Mai. Det kommer en pickup från Isaan och hämtar alla möbler och andra ägodelar som det inte är praktiskt att ta med till Sverige. Då för lagring någonstans i hembyn. Nästa gång vi anländer hembyn ser jag att man tagit för sig av i stort sett alla våra ägodelar. Mitt skrivbord, bokhyllor, matbord och stolar, en massa DVD, DVD-spelare, musikanläggning etc.
Detta i sig var väl inga större problem, kostade inte mycket att köpa. Vad som däremot stör mig en hel del är att man helt ogenerat utan att fråga bara tar för sig. Jag hade givetvis sagt OK om man frågat. Här ställs man bara inför fullbordat faktum, och man är förstås en mycket hemsk farang om man har fräckheten att klaga. Tänk så mycket ansikte de stackars thailändarna förlorar då!
Filosofin "Allt mitt är ditt och vice versa" är ju väldigt bekväm om man själv just inte har något att erbjuda...
Herr Chang har talat.
IL,nu förstår jag inte?
??
Hej
Jo utvecklingen går fort på landet numera, för 10 år sedan fanns det 2-3 bilar i hela byn (250 hus).
Nu finns det säkert minst 50 st, och vår släkt äger 3 av dessa.
Med traktorer menar jag dom tvåhjuliga små, som används för transporter, plöjning m.m
Men även större kubotas traktorer finns numera i byn ca 10 st.
Och röjsågar är numera ganska vanliga även om dom flesta fortfarande röjer utan maskiner.
Vår granne som är morbror till frugan köpte en rejäl röjsåg av bra kvalitet för 2 år sedan.
Och han tycker inte att vi ska köpa en också, utan föreslår att vi använder hans.
Så den kör jag med när vi har behov.
Mvh Isan Lover
Jag tycker inte detta är kul, någon köper något till mig, jag använder det när han som köpt det ser.
När sedan givaren åker hem så säljer jag saken och köper lotter istället.
Tragiskt!!
Oasett vilken demokratisk ledare som infinner sig, och oavsett hur många val man genomför, så kommer denna idi*tiska tankegång leda till att man inte får det bättre.
Eller rättare sagt, vill man laga mat på kolgrillen, okej gör det.
Men gå sedan inte ut och hata de som lagar mat på gasspisen, och kalla dessa för utsugare och makteliten.
Ingen människa någonsin, någonstans, har fått det bättre utan att själv försöka,
Snälla IL, svara mig!
Hej
Jo utvecklingen går fort på landet numera, för 10 år sedan fanns det 2-3 bilar i hela byn (250 hus).
Nu finns det säkert minst 50 st, och vår släkt äger 3 av dessa.
Med traktorer menar jag dom tvåhjuliga små, som används för transporter, plöjning m.m
Men även större kubotas traktorer finns numera i byn ca 10 st.
Och röjsågar är numera ganska vanliga även om dom flesta fortfarande röjer utan maskiner.
Vår granne som är morbror till frugan köpte en rejäl röjsåg av bra kvalitet för 2 år sedan.
Och han tycker inte att vi ska köpa en också, utan föreslår att vi använder hans.
Så den kör jag med när vi har behov.
Mvh Isan Lover
Hejsan Isan Lover, Om du nu lånar röjsågen av grannen och när du lämnar tillbaka den så är det bara skrot av sågen, säger han då, inga problem jag köper en ny.
Snälla IL, svara mig!
Hej
Jag förstår vad du menar, men tycker att det är svårt att ställa krav på människor som tills för 20-30 år sedan
levde på ungefär samma sätt och med samma utbildning och värderingar som dom hade för flera tusen år sedan.
Vi måste ge dom mer tid för att passa in i det moderna samhället.
Vi här i Europa behövde själva betydligt längre tid för denna omställning än vad folket på Isaans landsbygd har fått
hitills.
Mvh Isan Lover
Herre min skapare vilka skräckhistorier!
Med risk för att tolkas som den godtrogne måste jag ändå påstå att jag inte alls någonsin upplevt något dylik i Thailand.
Sönderkörda/förstörda bilar, moppar, redskap, och det utan ersättning! Det är ju tame tusan brottsligt om jag tillåts se det ur ett hobbyjuridiskt perspektiv. Släkt eller ej, det är helt oacceptabelt och något jag aldrig skulle förlika mig med!
Min upplevelse av utlånade saker är tack och lov av trevligare natur. Moppen min låter jag gärna våra Thailändska anhöriga låna då jag inte är där. Givetvis förutsätter jag att den servas och hålls i gott skick, vilket så även görs. Perfekt, då behöver jag inte ta tag i det bestyret då jag kommer ner. Några mil hit och dit på mätaren är ointressant, en moppe är ju en förbrukningsvara, och ingen våldsam investering.
Likaså huset, det sköts exemplariskt av svärmor. Hade det inte vart för henne så hade jag haft ett sataniskt tidsödande bestyr med att få allt i ordning då jag kommer ner. Nu har jag nästan för lite med ”avkopplande” trädgårdsbestyr att ta tag i då vi landar i Udon.
Jag är mycket tacksam för underhållet, samtidigt så är det ju en form av självklarhet i min värld (inklusive frugans och svärmors). Hon bor ju gratis där när vi inte är närvarande, klart som korvspad att hon vill göra rätt för sig. Om så inte vore fallet hade vi aldrig valt det upplägget. Det är jag och frun som propsat på att ha svärmor så ofta som möjligt i huset.
Visst, man väljer själv sin fru/flickvän, men man väljer inte hennes släkt. Det gäller nog att ha en gnutta flyt. Det är ett klurigt dilemma då flickvännen hamnar i kläm mellan släktens ”behov” och mannens goda vilja (plånbok), ingen lätt nöt att knäcka utan att någon tappar ansiktet.
Som så många redan har poängterat så handlar det nog helt klart om att dunka näven i bordet, vilket förmodligen inte är helt smärtfritt för alla parter, och i vissa fall säkerligen kan leda till kraschade förhållanden.
I grund och botten är nog det viktigaste att man är enad med sin respektive och delar samma synsätt på ”sin” egendom.
Hälsningar MangeUdon som idag tar kvällsflyget i sydostlig riktning. Jag hoppas innerligt att min moppe mår bra och att huset är välskött, annars får jag med rödsvedda örsnibbar äta upp mina troskyldiga vitsord om svärmor 
Har även jag varit förskonad mot detta fenomen, som jag dock vet existerar hos andra mindre lyckligt lottade faranger i Thailand... tyvärr. Fast å andra sidan är väl det enda jag inköpt, och äger helt själv hemma hos svärfamiljen, min cykel. Men den tar dom hand om mycket väl medan jag är i Sverige och svärfar hade t o m inhandlat en cykelpump tills jag kom den här ggn eftersom luften ju krypit ur däcken sakta men säkert medan vi var borta. Men att dom låter den vara ifred är väl kanske för att det i den närmsta 6 pers familjeskaran finns 3 bilar och 3 moppar tillgängliga. Vem skulle då ens komma på att använda sig av farangfamiljemedlemmens cykel?
Jag blev dock fasligt irriterad förra månaden då den ficklampa jag inköpt till vår bils handskfack var borta när vi för en gångs skull behövde den väldigt angeläget. Frugan fick ringa hem och fråga var fan den var och förstås hade den behövts till annat vid något tillfälle och sedan blivit kvar liggande i hemmet istället för lagts tillbaka i bilen. Suck!
Och sedan brukar mina gamla ingådda 60-100 bahts flip-flops som jag använder vid svärfamiljshuset alltid saknas vid varje ny resa vi anländer till. Den här ggn ides jag inte ens kolla om de förra fanns kvar utan planerade att direkt åka till marknaden och köpa ett par när jag till min förvåning, av en händelse, i skostället upptäckte en påse med mitt gamla inkörda par i. 
Mitt lilla dataskrivbord, våra plastlådor med diverse skarvkontakter från Sverige, böcker, sänglampa osv är det aldrig någon som rör medan vi är i Sverige. Allt sådant får vara i fred och är väldigt dammigt när vi anländer.
Och vår gemensamt ägda gamla bil har skötts exemplariskt under dom 3 år som gått sedan vi köpte den. Fast det blir inte så många mil på den medan vi är borta, bara nyttoåkning i den allra närmsta trakten för familjerörelsens räkning. Service, försäkringskostnader, eventuella rep mm sköts utan anmärkning och utan att vi ens kontaktas för att betala kostnaderna. Så jag har ingen anledning att klaga på min egen situation som tur är.
Kan bara hålla med dig Kim,dina svärföräldrar är suveräna.Alltid trevliga när man besöker dom,finns alltid en öl till en törstig farang+det är alltid puts på bilen.Ang.räkningar så har jag aldrig varit med om att det inte finns obetalda sådana när vi anländer.Är det inte till någon hantverkare så är det till några affärer,om det bara vore svärmors så skulle jag inte reagera men de innehåller hela släktens behov av basvaror och div.reparationer.Nu senast blev TV:n (nyinköpt 2007)stående tills frugan kom ner + att den låsta mc:n hade en räkning på ca.1000 bath för reparationer,har förut sagt att de kan använda mc:n bara de lagar den om något går sönder men icket,den blir stående trasig och det är irriterande att varje gång behöva reparera en det ena en det andra varje gång man dyker upp.Mvh Måne ps nu blev det mycket gnäll DS
Känner igen mig i vad Kim säger.
Brukade köpa på mig kläder och skor för att ha i Thailand och lämnade det hos svärmor
för att slippa dra med det på flyget fram och tillbaka.
Nästa gång vi kom ned sprang släktingar om kring i våra kläder och det var bara att köpa nytt.
Upprepade sig flera gånger tills frugan föreslog att vi skulle sluta köpa med
kläder till säktingarna utan att de skulle få ta våra när vi åkte hem.
Detta medförde att vid senaste resan så fanns våra kläder fint inhägda i våran garderob
hos svärmor.
Det finns ju några med Thailändskt ursprung som skriver här på forumet, kan inte dom förklara varför Thailändare är respektlösa mot andras ( farangers) egendom.
För någon måste väl veta.
Det finns ju några med Thailändskt ursprung som skriver här på forumet, kan inte dom förklara varför Thailändare är respektlösa mot andras ( farangers) egendom.
För någon måste väl veta.
hej stefan
alla vet men det enda svar du kommer att få , vet ej .
vi är falanger o en falang skall betala.
sedan har jag märkt att många thaiare vill se var gränsen går.
kunde vara intresant om medlämmarna kunde fråga sina fruar
hej stefan
alla vet men det enda svar du kommer att få , vet ej .
vi är falanger o en falang skall betala.
sedan har jag märkt att många thaiare vill se var gränsen går.
kunde vara intresant om medlämmarna kunde fråga sina fruar
Hejsan Janne, Har frågat frugan men HON VET EJ
hej stefan
alla vet men det enda svar du kommer att få , vet ej .
vi är falanger o en falang skall betala.
sedan har jag märkt att många thaiare vill se var gränsen går.
kunde vara intresant om medlämmarna kunde fråga sina fruar
Nej nej och åter nej.
Du kan inte generalisera på det där viset, nu är jag visserligen skild från den här damen vars släkt jag nu skall berätta om men..
Dom (3 bröder med familjer och fd svärmor) har aldrig tagit något olovandes från mej, tvärtom jag har tex. haft mer kläder när jag kommer tillbaka ner än när jag åkte.
Jag har aldrig varken före eller efter träffat mer rättskaffens människor, jag fick tom. en guld Rolex (äkta)av en av bröderna som hade fått den i pant för ett lån 4 år tidigare.
Visst jag gav dom saker men dom frågade ALDRIG efter något, tyckte jag att något behövedes fixas så fixade jag det bara. Med en nästan pinsam tacksamhet till följd.
Nääru Kålle nu är du fel ute, visst finns det näriga typer i Los men defenitivt inte alla...
Logga in för att svara.