Titeln på denna reseberättelse må te sig något märklig, men min tanke var att återigen berätta om mina resor till Thailand. Fast nu med tio års perspektiv, och det som som hände för tio år sen får väl anses som preskriberat 
Många av bilderna är publicerade förut, antingen på detta forum eller på Thaitjejer. Men texterna är nyskrivna, med en del eftertankens kranka blekhet…
Varför gör jag detta? Jo, jag har nyss kopierat 45000 bilder till min Macbook Pro, och när jag börjar titta på dom får jag inspiration. Uppskattningsvis 35000 bilder är från Thailand, så några ej publicerade bilder blir det säkert.
Det här kan bli en långvarig tråd, då jag tänker mig att alltid ligga minst tio år efter. Eller så tröttnar jag på att skriva i denna tråd...
Det hela börjar våren 2002. Siamkap reser ofta till Asien, speciellt till Japan och han tjatar ständigt om att jag ska följa med någon gång. Till slut viker jag mig, och två veckors resa bokas juni 2002. Tack Siamkap!
Resan planeras till två veckor, en vecka i Japan och sen en vecka i Thailand. 1 juni okristligt tidigt ska vi åka, och jag lyckas försova mig… Förbeställd taxi väcker mig, och lyckligtvis har jag packat kvällen innan, så det är bara att hoppa i kläderna och så iväg för att hämta upp Siamkap.
Det finns just inga foton på själva resandet vid denna tid, det föll mig liksom inte in att det kunde vara intressant att ha. Vi kommer i tid till Landvetter, och jag har för mig att vi åker till Frankfurt först, och sen till Japan. Siamkap vet precis hur man navigerar på Narita, så det är bara att haka på. Vi tar tåg in till Tokyo, och vi ska bo hos en av Siamkaps bekanta. Väl mycket bagage hade jag, så det blir ett jämrans släpande på det i Tokyo.
Först bilden från resan! Det lär väl vara tågbiljett Narita flygplats till Tokyo.
Det är dåligt med bilder… men jag var uppenbarligen fascinerad av välutrustade toalettsäten i Tokyo.
Här har Siamkap och hans bekant ordnat en date åt mig… ja kära nån!
Siamkap med bekant.
Något tempel blev det i Tokyo.
Intressant att man visade upp menyn på detta sätt.
Nu dags för tunnelbana någonstans.
Siamkap fixar biljetter på denna automat.
Det blir en liten utflykt till Kyoto också. Här vårt enkla hotellrum.
Som sagt, tunt med bilder från denna resa. Siamkap får gärna fylla på om han vill. Efter en vecka i Japan är det dags för en vecka i Thailand. Siamkap har den goda smaken att välja Chiang Mai som första destination. Vi går till Night Bazaar och kollar på thaiboxning. Jag blir förskräckt när jag ser en farangdam ragga upp en thaiboxare och ge honom pengar så han följer med
Senare vidare till en bar. Jag träffar min första bardam.
Henne vill jag ha! Siamkap är förstås bekant med systemet med barfine och så vidare och kan förklara för mig. En trevlig natt på hotellrummet blir det…
Nästa dag ska vi på lite sightseeing, och jag vill förstås ha med mig bardamen. Och det går väl bra… mot viss ersättning Vi kommer först till Doi Suhtep, det berömda templet i bergen utanför Chiang Mai.
Vid det här laget har jag nog besökt Doi Suthep minst åtta gånger, och har väl tröttnat på det stället. Men första gången var mycket intressant, och fin utsikt mot Chiang Mai.
Besök hos elefanterna blir det också.
Jag tror jag börjar bli kär! Har elefanter den inverkan
Efter fyra dagar i Chiang Mai åker vi till Bangkok. Besök av kungliga palatset och stora templet, men det har ni väl sett bilder på så det räcker.
På kvällarna har Siamkap intressantare destinationer att föreslå, och vi hamnar till slut på Nana Plaza. Hoppsan, fick visst med mig en sängkamrat…
Utflykt på Bangkoks floder och Siamkap med vind i håret.
Efter tre dagar i Bangkok blir det några dagar i Tokyo och sen hemåt 17 juni. Jag har lite svårt för att glömma Chiang Mai och en viss bardam… när jag kommer hem är nästan det första jag gör att boka ny resa till Chiang Mai. 15 juli ska jag åka igen, och förhoppningsvis träffa min bardam
Under väntetiden i Sverige blir det en del samtal med denna bardam. Jag får också den lysande idén att jag ska skicka pengar till henne så att hon slipper jobba i baren. Mirakulöst nog avböjer hon detta erbjudande, och det var väl tur det
Fortsättning följer…
Herr Chang har talat.
