Som sagt, väl hemma i Göteborg bokar jag tre resor. September, oktober och november. Sex veckor kvar till nästa resa… nu börjar man grubbla lite.
Det är väl lika bra att meddela min kund att snart kommer jag att sitta i Thailand och jobba åt dom. Email finnes och telefonnummer kommer jag att meddela så fort jag vet. Till min lättnad accepterar min kund detta utan gnäll.
Nu till nästa problem. Jag har en katt sen fem år tillbaka, och det blir liksom inte så praktiskt att ha den kvar om jag ska vara så mycket i Thailand. Se här Olga, en Russian Blue:

Jag kan inte längre besvära mina anhöriga med att dom ska ta hand om henne när jag är bortrest, och under föregående resa provade jag kattpensionat. Men det blev inte bra. Så med sorg i hjärtat bestämde jag mig för avlivning. Jag åker till djursjukhuset Blå Stjärnan, och där får hon sitta i mitt knä medan hon injiceras med någon narkotika som förhoppningsvis innebär en behaglig död. Om det nu finns något sådant. Ja, några tårar blir det för mig.
Deprimerande, men nödvändigt.
Jag inser också att det blir ganska opraktiskt att ha bil, så den gör jag mig av med.

Jag har viss kontakt med A, och hon fyller förstås år när jag är i Göteborg. Lam som jag är hittar jag en tjänst på nätet där man kan beställa leverans av blommor. Och få ett foto på leveransen:

Avresa 12 september närmar sig, och jag litar inte riktigt på det där lägenhetskontraktet så jag bokar hotell också. Det visar sig att jag oroar mig i onödan, men har ändå viss nytta av hotellrummet.
Så blir det ännu en resa man just inte minns någonting från. Eller vänta lite nu, även om det inte är just från den resan måste jag skriva lite om känslan på Don Muang. Efter att ha anlänt (oftast från Köpenhamn), så ska jag alltså byta till inrikesflyg till Chiang Mai. I regel cirka två timmars väntetid. Jag som kommer internationellt får gå till en speciell terminal. Där kan man köpa burkar Beer Chang, och det finns gaskammare för oss slavar under nikotinet. Så jag är nöjd under väntetiden 
När det är dags för boarding får jag kliva på en buss, jag är ju på utrikes och måste transporteras till inrikes. När man kliver ut till bussen känns värmen… vilken härlig känsla! Kan dock bli lite svettigt om man måste stå hela bussresan, men det står jag ut med. Bussen kör till flygplanet som ska till Chiang Mai, och jag kommer på utifrån, vanligen från bakre ingången.
Nu ska man tränga sig fram bland alla thaikärringar som varit och shoppat i Bangkok och står och stuvar sina jämrans påsar. Men det är lugnt… snart är jag i Chiang Mai!
Taxi från Chiang Mais flygplats till hotellet är mycket smidigt. I ena änden av terminalen finns taxiservice, och det är fast taxa THB 80 inom Chiang Mai. Dyrare nu för tiden, kanske THB 120.
Utan problem anländer jag hotellet (samma som förra resan) och checkar in. Inget gnäll om att jag kommer innan 12.00.
Nu är det dags att kolla lägenheten som jag betalat för. Tyvärr lite tunt med bilder här, men det gick bra. A får hjälpa till med lite av det praktiska, typ åka med till Big C och köpa en del man behöver ha. Första bilden från lägenheten är väl denna (ja, jag gillar att fotografera sovande thailändare):

Lägenheten är helt OK, det är bara lite ansträngande att gå fyra trappor upp i värmen
Jag måste också kunna hitta i omgivningarna, så jag tar ett antal promenader. Livsmedelsbutik finns på bekvämt avstånd, likaså tvätteri. Det finns till och med en svensk restaurang där, men den är tyvärr borta nu.
Jag vågar mig på en thaimassage i närheten. Första gången! Jag är lite nervös huruvida jag ska erbjudas happy ending eller inte, men så blir det inte. Och lika bra det. När jag går ut från massagestället observerar jag ett disko. Det heter Bubbles, och kan väl sägas ligga i bottenväningen av Porn Ping Hotel.
Jag memorerar detta för senare bruk, och går och kollar på Night Bazaar som ligger väldigt nära. Det är stor skillnad dag och natt vad gäller Night Bazaar, så när jag kommer mitt på dagen är det ganska dött. Men mat och dryck finns förstås, så jag får min lunch.
En liten brasklapp här, jag kommer inte ihåg exakt vad jag gjorde varje dag. Så detta är ingen kronologiskt korrekt redogörelse, bara vad jag kommer ihåg.
Någon dag senare efter avslutat jobb och surf funderar jag på vad jag ska göra på kvällen. Shamrock Bar? Spotlight? Någon bar på Loi Kroh Road? Möjligheterna ter sig oändliga 
Men så kommer jag på att jag såg diskot Bubbles häromdagen. Kan ju vara värt ett besök. Och nu blir det intressant…
Jag tar väl några Beer Chang på någon liten bar först och anländer Bubbles cirka 22.00. Sätter mig med den öl som ingår i inträdet. Kollar på de som dansar, men också på de som sitter vid borden runt om kring.
Plötsligt fastnar min ögon på en thaidam cirka tio meter bort. Hennes ögon verkar ha fastnat på mina också. Efter fem sekunder ler jag mitt bästa leende (ovanligt för mig), och det framkallar en oväntad reaktion hos thaidamen. Hon tar tag i en ros och springer mot mitt bord, och överlämnar rosen till mig.
Detta är första gången jag träffar exfru Chang.
Jag tackar för rosen och ber henne sitta med mig vilket hon gör. Hon har mycket knackig engelska, så det blir inte mycket till konversation. Senare får jag veta att jag räddat henne från en besvärlig marockan som köpt blommor åt henne och så vidare.
Tråkigt nog antar jag att hon är frilansare och frågar om hon vill följa med till mitt hotell. Vilket hon inte svarar på. Jaja, då försöker vi prata om något annat. Vid stängningsdags kommer hennes halvsyster med väninnor så att säga till min räddning. Halvsystern pratar betydligt bättre engelska och föreslår att vi ska åka till ett annat ställe och äta.
OK, så vi åker till Spicy. Mat och dryck i några timmar. När vi ska lämna Spicy tycker halvsystern att exfru Chang ska åka tuk-tuk med mig till hotellet, och sen kan hon åka med halvsystern på hennes motorcykel.
Visst. När vi kommer till mitt hotell är halvsystern borta. Och hennes mobil är avstängd. Nu blir exfru Chang lite förtvivlad. Vad ska jag göra? Exfru Chang ser ingen annan möjlighet än att följa med mig upp på rummet, då det så här dags inte finns möjlighet att ordna annan transport dit hon ska.
En minst sagt märklig situation, som jag dock inte utnyttjar. Man är väl gentleman! Jag kan dock inte låta bli att ta mitt första kort på exfru Chang:

Exfru Chang lämnar tidigt på morgonen, men inte förrän jag kommit överens med henne om en ny date på kvällen. Jag har fått veta var hon arbetar, så vi ska träffas där. Arbetsplatsen är en massagesalong, och där jobbar man minsann 10.00 till 23.00.
Jag anländer 18.00 för att först få en massage av exfru Chang
Eller vadå få, jag ska förstås betala som alla andra. Efter massagen vill jag ta exfru Chang på middag, och då stöter jag på ett obehagligt fenomen. Ägaren av massageverksamheten vill ha THB 100 för varje timme exfru Chang är frånvarande. Jaha. OK, jag betalar.
En trevlig middag, och exfru Chang kan tänka sig att sova över på mitt hotellrum hellre än att åka till sin bostad en halvtimme utanför Chiang Mai. Förutsatt att jag inte tar mig friheter… jaja. Fick i varje fall bild på henne i vaket tillstånd.


Det var tisdag och onsdag med exfru Chang, Det blir även torsdag med henne. Fredag, lördag och söndag är dock inbokade med A från Shamrock Bar, och måndagen med Spotlightdamen.
Börjar bli dags att bestämma sig! Men nu börjar detta inlägg bli väl långt, så det tar vi i nästa avsnitt.
Fortsättning följer...
Herr Chang har talat.