Vänta nu. skolbokshylla... ett typiskt treledsord med s efter två led. Men meningen med din fråga inser jag nu inte handlar om det, ursäkta.
Skolboks-hylla eller skol-bokhylla anar jag är det du är ute efter att förklara.
Hur som helst, bra jobbat. Synd att inte din bok med cd etc fanns när frugan var nyanländ och ännu ostuderad i svenska.
Jag tror att detta är en av de senast avslöjade mysterierna inom svensk grammatik. Är väl bara en eller ett par deccenier sedan någon lärd kom på varför samt kunde formulera en regel på varför det blir ett "s" i t ex "järnvägSövergång". Har något med att det i treledsord alltid blir ett s efter två led... har jag för mig.Fast alla infödda svenskar har ju alltid vetat när det ska in ett "s" och när det inte ska in ett... omedvetet. Och många ggr räcker det faktiskt, som Herr Chang skriver, att konstatera att "så är det bara". Man behöver inte alltid veta varför inom grammatik, bara att det är så.
Forskare har faktiskt bevisat att "omedvetet lärande" kan vara effektivare än ett medvetet. Det kan alltså gå fortare att lära sig använda en grammatisk språkregel om man inte ens vet om att det finns en regel. Låter märkligt men så är det faktiskt.
Bevisas av att barn lär sig svenskans komplexa grammatik redan innan de börjar skolan... helt omedvetet. Dvs de vet inte varför de talar som de gör men de vet precis exakt när någon säger fel, dvs inte följer språkreglerna.
Att små barn snabbt lärt sig grammatikreglerna visas b la av att de böjer ord helt enligt regelboken trots att det egentligen finns ett undantag i just det ordet de böjer. Det heter ju springa, sprang, sprungit t ex... men små barn säger springa och springit. helt enligt den grammatiska regelboken för hur man ska böja ord.
Jag håller med dig om att man lär sig ett språk bäst genom att härma.
Men av någon konstigt anledning så orkar vi vuxna inte härma som barn gör.
Man har så bråttom med att kunna uttrycka sig i avancerade sammanhang under en kort tid.
Barn har inte bråttom med att lära sig språk på en hög nivå för att kunna handla, åka buss själv osv.
Därför har vuxna försökt att korta ned inlärningstiden genom att försöka lära sig reglerna utantill istället för att samla in, känna av, simma i språket och låta tiden hjälpa till att sortera och bilda egen uppfattning om språkanvändning.
För min del har reglerna hjälpt mycket för att kunna "producera" själv sen. 
:::
Men när det gäller uttal och uttal regler så lärde jag mig först bara grundläggande regler om korta och långa vokaler.
Jag hade ingen aning om det där med "betoning" och intonation.
Fattade noll...
Vad då betoning? Vad är det för nåt?
Det var först för 7 år sen som jag läste kursen Svenska för utländska studenter och Svenska som andra språk (tror jag det hette) på Uppsala universitet som jag fattade det där med betoning och intonation.
Och det var många aha-upplevelser.
Hade en jättebra lärare som förklarade många grammatiska regler med hjälp av uttal t.ex. varför det heter läste och inte läsde. (Det var bara för att det var för svårt att uttala. 555
Helt otroligt, tyckte jag.
:::
Kul att snackar lite språk nu.
:::
Mvh
Magrood
Vänta nu. skolbokshylla... ett typiskt treledsord med s efter två led. Men meningen med din fråga inser jag nu inte handlar om det, ursäkta.Skolboks-hylla eller skol-bokhylla anar jag är det du är ute efter att förklara.
Hur som helst, bra jobbat. Synd att inte din bok med cd etc fanns när frugan var nyanländ och ännu ostuderad i svenska.
Tack!
Oa är ett språkgeni så jag tror inte hon behövde min bok även om det skulle ha funnits redan då.
Hälsa!
Magrood
Frugan tackar ödmjukast för din video. Det jäkla ordet ( Preterium) frågade hon mig om för något år sedan, och jag trodde benhårt att hon skarvade med ett ord som inte fanns med i det svenska språket 
Så tack för allt klargörande i mitt eget språk. Nu har du fått sålt en bok till.
Magrood, du är helt underbar.
Jag har köpt din bok då jag tänkte att den kan bli användbar.
Ett år senare då jag visar din nya video så tar hon fram boken.
Nu är den jättebra och hon vill att du går närmare in i verb osv.
Du är min idol Magrod...
MVH
Micke
:::Ert moraliska stöd får mig att... kanske kommer med en ny klipp om foge-s.
Om varför det heter skolbokShylla när man menar en hylla för skolbok,
och skolbokhylla när man menar en bokhylla i skolan
Och hur vet man när man ska lägga till ett S eller inte.
Vi får se hur mycket jag hinner "leka".
:::
Mvh
Magrood
Och detta s har en närbesläktad funktion som genitivändelse som krånglar till det ytterligare. Ganska ofta är det inte alls logiskt var det ska placeras men det är ändå helt naturligt för de som växt upp med språket. I genitivfallet ska bokstaven s markera tillhörighet/ägande men placeras i många sammanhang på ett annat ord än det som objektet tillhör. Exempelvis "Ordföranden i bostadsrättsföreningens dotter". Det är inte bostadsrättsföreningen som har en dotter men ändå hamnar genitivändelsen där och i många fall på flera av orden som utgör satsen. Språkmelodin säger att det är rätt, logiken säger att det är fel.
Som någon sa: det bara är så.
Fattade noll...
hahaha...finns det nån bra översättning på thailändska för "fattade noll"?
eller "noll koll" ?
hahaha...finns det nån bra översättning på thailändska för "fattade noll"?eller "noll koll" ?
mai them baht 
Ojjj...
Hinner inte svara på alla intressanta inlägg.
Jag återkommer na kha.
Nu har jag gjort två tankekartor för två nya ämnen.
Men vet inte hur jag ska lägga upp dem.
Mvh
Magrood
Jag håller med dig om att man lär sig ett språk bäst genom att härma.Men av någon konstigt anledning så orkar vi vuxna inte härma som barn gör.
Man har så bråttom med att kunna uttrycka sig i avancerade sammanhang under en kort tid.
Barn har inte bråttom med att lära sig språk på en hög nivå för att kunna handla, åka buss själv osv.
Därför har vuxna försökt att korta ned inlärningstiden genom att försöka lära sig reglerna utantill istället för att samla in, känna av, simma i språket och låta tiden hjälpa till att sortera och bilda egen uppfattning om språkanvändning.
För min del har reglerna hjälpt mycket för att kunna "producera" själv sen.
:::
Men när det gäller uttal och uttal regler så lärde jag mig först bara grundläggande regler om korta och långa vokaler.
Jag hade ingen aning om det där med "betoning" och intonation.
Fattade noll...
Vad då betoning? Vad är det för nåt?
Det var först för 7 år sen som jag läste kursen Svenska för utländska studenter och Svenska som andra språk (tror jag det hette) på Uppsala universitet som jag fattade det där med betoning och intonation.
Och det var många aha-upplevelser.
Hade en jättebra lärare som förklarade många grammatiska regler med hjälp av uttal t.ex. varför det heter läste och inte läsde. (Det var bara för att det var för svårt att uttala.
Helt otroligt, tyckte jag.
:::
Kul att snackar lite språk nu.
:::
Mvh
Magrood
Jo, jag har inte tillräcklig kunskap för att förorda ändringar i hur skolorna lär ut språk och visst är det många gånger nödvändigt att känna till och kunna förklara varför man säger på ett visst sätt i ett språk, dvs känna till reglerna för det.
Min poäng är dock att grammatikreglerna alltid har använts av människor, även för 500 år sedan när de inte hade en aning om att det fanns några grammatikregler så talade människor korrekt grammatiskt. Det är ju inte språkvetare/forskare som listat ut bra grammatiska reglerna för hur ett språk ska vara uppbyggt och sedan implementerat det hos folket utan språket har ju vanligt folk utvecklat själv under århundradena. Och språket utvecklas fortfarande, konstant och hela tiden.
Sedan har språkforskarna lyssnat på folk, funderat en massa och till slut klurat ut det mönster som finns i språket samt formulerat det i skrift i form av våra grammatiska regler.
För något år sedan såg jag ett intressant vetenskapligt program på tv där de visade att forskare i försök kunnat bevisa att människor omedvetet lärde sig se mönster i olika företeelser, t ex språk, utan att de i förväg, eller ens efteråt, visste att det fanns något mönster i det de såg.
Och inte nog med det, forskarna kunde även bevisa att försökspersonerna faktiskt lärde sig mönstret fortare om de inte visste att det fanns ett mönster jämfört med om de i förväg fått veta att det fanns ett mönster i det experiment de presenterades inför.
Det tolkar jag som att man faktiskt lär sig att praktiskt använda sig av grammatiska regler i ett språk fortare om man överhuvudtaget inte känner till att det finns några regler. Ungefär som barn som fort lär sig tala språket korrekt och sedan, när de redan talat språket grammatiskt perfekt i många år, får lära sig att det finns grammatikregler och hur de är utformade när de börjat skolan.
På SFI å andra sidan så börjar lärarna direkt med att lära ut de grammatiska reglerna till elever som bara kan några få ord i språket och det ger ofta eleverna stort huvudbry med att fundera på när det nu var man skulle säga si eller så. Kanske skulle det vara bättre att lägga grammatikregelträningen i senare utbildningsfaser eller helt enkelt hoppa över den helt för de som bara är där för att snabbt lära sig tala språket korrekt. Vem vet?
Men då kommer vi sedan till kärnan i mitt resonemang. Det går faktiskt ibland bra att svara sin thailändska flickvän som undrar över varför man säger si eller så i svenskan med ett enkelt "det bara är så". Hjälper förstås inte henne att kunna förklara den grammatiska regeln på ett prov i skolan eller liknande men är absolut inget hinder när hon ska lära sig tala språket på ett korrekt sätt. Enligt forskningsrönen jag nämner kan hon alltså t o m med lära sig fortare utan att få förklaringen presenterad för sig än om hon faktiskt får den.
Fast det tillhör ju normalt hyfs att förklara om någon kär frågar en om något, så visst bör man förklara ändå om man kan. 
Jo, jag har inte tillräcklig kunskap för att förorda ändringar i hur skolorna lär ut språk och visst är det många gånger nödvändigt att känna till och kunna förklara varför man säger på ett visst sätt i ett språk, dvs känna till reglerna för det.Min poäng är dock att grammatikreglerna alltid har använts av människor, även för 500 år sedan när de inte hade en aning om att det fanns några grammatikregler så talade människor korrekt grammatiskt. Det är ju inte språkvetare/forskare som listat ut bra grammatiska reglerna för hur ett språk ska vara uppbyggt och sedan implementerat det hos folket utan språket har ju vanligt folk utvecklat själv under århundradena. Och språket utvecklas fortfarande, konstant och hela tiden.
Sedan har språkforskarna lyssnat på folk, funderat en massa och till slut klurat ut det mönster som finns i språket samt formulerat det i skrift i form av våra grammatiska regler.
För något år sedan såg jag ett intressant vetenskapligt program på tv där de visade att forskare i försök kunnat bevisa att människor omedvetet lärde sig se mönster i olika företeelser, t ex språk, utan att de i förväg, eller ens efteråt, visste att det fanns något mönster i det de såg.
Och inte nog med det, forskarna kunde även bevisa att försökspersonerna faktiskt lärde sig mönstret fortare om de inte visste att det fanns ett mönster jämfört med om de i förväg fått veta att det fanns ett mönster i det experiment de presenterades inför.
Det tolkar jag som att man faktiskt lär sig att praktiskt använda sig av grammatiska regler i ett språk fortare om man överhuvudtaget inte känner till att det finns några regler. Ungefär som barn som fort lär sig tala språket korrekt och sedan, när de redan talat språket grammatiskt perfekt i många år, får lära sig att det finns grammatikregler och hur de är utformade när de börjat skolan.
På SFI å andra sidan så börjar lärarna direkt med att lära ut de grammatiska reglerna till elever som bara kan några få ord i språket och det ger ofta eleverna stort huvudbry med att fundera på när det nu var man skulle säga si eller så. Kanske skulle det vara bättre att lägga grammatikregelträningen i senare utbildningsfaser eller helt enkelt hoppa över den helt för de som bara är där för att snabbt lära sig tala språket korrekt. Vem vet?
Men då kommer vi sedan till kärnan i mitt resonemang. Det går faktiskt ibland bra att svara sin thailändska flickvän som undrar över varför man säger si eller så i svenskan med ett enkelt "det bara är så". Hjälper förstås inte henne att kunna förklara den grammatiska regeln på ett prov i skolan eller liknande men är absolut inget hinder när hon ska lära sig tala språket på ett korrekt sätt. Enligt forskningsrönen jag nämner kan hon alltså t o m med lära sig fortare utan att få förklaringen presenterad för sig än om hon faktiskt får den.
Fast det tillhör ju normalt hyfs att förklara om någon kär frågar en om något, så visst bör man förklara ändå om man kan.
Ja, det är en rimlig teori. På AUA i Chiang Mai (och Bangkok antar jag) har man ju principen att farangeleverna ska lära sig genom att vara exponerade för språket och pressas säga något på thai. Inte mycket grammatik där... kommer kanske senare.
Uppenbarligen har man haft framgångar med denna metod.
Herr Chang har talat.
Logga in för att svara.