Det är nog individuellt om de har problem med R och L - kanske beroende på hur gärna de vill lära sig.
"Min" thailänska bor i ett Phui Thai område i NÖ Isan, och gillar att lära sig att lära sig. Hon sa inga R i början, men lärde sig snabbt, efter att vi övat 10-15 minuter. Nu har vi ett internt skämt
"CoRRRekt" 
---
Gällande inlärning av thai, så tror jag att det på längre sikt är bättre att lära sig ord inklusive tonändringar än att bara lära sig fraser, för annars kan man ju inte bygga egna meningar framöver.
Ingen har skrattat åt mig än, men de ler nog i smyg
då jag försökt säga något på thai. Förrförra veckan lyckades jag bilda min första mening (som inte var utantilllärning av fraser alltså) så nu är jag mycket stolt - det var en mening med så mycket som 4 ord !
Iofs satte jag inte orden i perfekt ordning, men de fattade vad jag menade.
Thailändare från södra Thailand har ett annat lustigt språkligt problem och det är att dom inte uttalar bokstaven H. Kan bli riktigt konstigt på många svenska ord när h fattas.
Det problemet finns i Sverige också. Rospiggar tar bort och lägger till H, och stockholmare säger ofta E istället för Ä.
Sann historia (jag var där):
Rektorn (Rospigg) var arg, för att några glasrutor gått sönder, men hade - igen - fått för sig helt fel att den skolklassen skulle ha gjort det. Eleven (Stockholmare) kunde inte låta bli att flina åt att rektorn fattat så fel igen.
-Vad eter du? sa rektorn argt.
-Va?? Jag eter ingenting, sa eleven förvånat.
-Eter du ingenting?!! sa rektorn ännu argare.
Då kom eleven på att rektorn undrade vad han "heter" och inte vad han "äter"... 