Hej
Han var bevisligen det personligen i tre raka val och [size=5]hans partier [/size]har vunnit dom två senaste valen, och han är ensam PM om att ha vunnit tre raka val, så det är inte mycket som tyder på att någon annan har en chans att vinna ett val där han eller hans parti får vara med just nu, men det kan ju ändra sig om PT missköter sig under denna mandatperiod.
Mvh Isan Lover
Thaksin är ju inte folkvald nu men styr i alla fall. Är det demokrati?
Hej
[size=5]?[/size]
Mvh Isan Lover
Det är ingen fara. Det lossnar förhoppningsvis någon gång. 
Men som ett litet tips på vägen så kan ju nämnas att demokrati inte enbart handlar om val.
Det demokratiska val som förde Thaksin till makten 2001 innebar ju helt klart en demokratisk regression och 10 års helt bortkastad utvecklingsbar tid.
Förutom alla de hemskheter med flera tusen dödade människor som kantat hans politiska bana.
Det är ingen fara. Det lossnar förhoppningsvis någon gång.
Men som ett litet tips på vägen så kan ju nämnas att demokrati inte enbart handlar om val.
Det demokratiska val som förde Thaksin till makten 2001 innebar ju helt klart en demokratisk regression och 10 års helt bortkastad utvecklingsbar tid.
Förutom alla de hemskheter med flera tusen dödade människor som kantat hans politiska bana.
Hej
Men du får väl hålla med om att fria val är en förutsättning för att ett land ska kunna kallas demokratiskt, så alla andra varianter av demokrati utan fria val är väl egentligen inte någon demokrati.
Mvh Isan Lover
Hej
Men du får väl hålla med om att fria val är en förutsättning för att ett land ska kunna kallas demokratiskt, så alla andra varianter av demokrati utan fria val är väl egentligen inte någon demokrati.
Mvh Isan Lover
Naturligtvis så håller jag med om det. Fria val är en av grundförutsättningarna.
Hej
Men du får väl hålla med om att fria val är en förutsättning för att ett land ska kunna kallas demokratiskt, så alla andra varianter av demokrati utan fria val är väl egentligen inte någon demokrati.
Mvh Isan Lover
Naturligtvis så håller jag med om det. Fria val är en av grundförutsättningarna.
och tillbaka till ruta ett - vad är sämre än det andra. Hur många grader värre är en oupplyst despot med storhetsvansinne som hanterar ett helt land och dess befolkning som sin privata lilla sweatshop än ett gäng grönrockar som lever med illusionen att de faktiskt är mer värda än andra, och dessutom kvalificerade att styra, för att de än gång hållit i ett vapen och att de fatalt misslyckas med allt de tar sig för? Helgar målen medlen? Är det ok att använda våld eller hot om våld för att göra sig av med ett massivt problem? Oavsett om problemet heter knark eller Thaksin?
Är det värre att köpa makten än att hota sig till den? Är det mer demokratiskt? Blir det mer demokratiskt om man både hotar och mutar? Är det rätt för att domstolarna säger så? Man kan stirra sig blind på brutna vallöften hit och dit men det handlar väl inte om det egentligen dvs?. Det handlar väl ytterst om grader i helvetet och vilka ideal man är villig att tulla på i hopp om att det blir bättre.
Det som stör mig lite i den diskussion som har följt sedan 2005-2006 är att det finns ingen eller lite konsekvens i mångas resonemang. Fördömer man Thaksins missbruk av domstolsväsendet och förföljelse av journalister under 2001-2005 är det jävligt fantasifullt att byta fot och hävda att domen emot honom ett par år senare var opolitisk osv.
Oavsett om man är en fyrkantig camouflagefetischist som sitter hemma och dreglar över ubåtar och tror att följa order är nyckeln till frihet eller är en övervintrad och förborgerligad villaägare som desperat gör upp med sina neoliberala levnadsval för att kunna drömma sig bort i en värld som kolschosproletär så borde det rimligtvis finnas iaf lite ryggrad att klara av att vara lite nyanserad i sin egen fanatism.
och tillbaka till ruta ett - vad är sämre än det andra. Hur många grader värre är en oupplyst despot med storhetsvansinne som hanterar ett helt land och dess befolkning som sin privata lilla sweatshop än ett gäng grönrockar som lever med illusionen att de faktiskt är mer värda än andra, och dessutom kvalificerade att styra, för att de än gång hållit i ett vapen och att de fatalt misslyckas med allt de tar sig för? Helgar målen medlen? Är det ok att använda våld eller hot om våld för att göra sig av med ett massivt problem? Oavsett om problemet heter knark eller Thaksin?
Är det värre att köpa makten än att hota sig till den? Är det mer demokratiskt? Blir det mer demokratiskt om man både hotar och mutar? Är det rätt för att domstolarna säger så? Man kan stirra sig blind på brutna vallöften hit och dit men det handlar väl inte om det egentligen dvs?. Det handlar väl ytterst om grader i helvetet och vilka ideal man är villig att tulla på i hopp om att det blir bättre.
Det som stör mig lite i den diskussion som har följt sedan 2005-2006 är att det finns ingen eller lite konsekvens i mångas resonemang. Fördömer man Thaksins missbruk av domstolsväsendet och förföljelse av journalister under 2001-2005 är det jävligt fantasifullt att byta fot och hävda att domen emot honom ett par år senare var opolitisk osv.
Oavsett om man är en fyrkantig camouflagefetischist som sitter hemma och dreglar över ubåtar och tror att följa order är nyckeln till frihet eller är en övervintrad och förborgerligad villaägare som desperat gör upp med sina neoliberala levnadsval för att kunna drömma sig bort i en värld som kolschosproletär så borde det rimligtvis finnas iaf lite ryggrad att klara av att vara lite nyanserad i sin egen fanatism.
Såhär jävla bra kan man få till det när man frigör lite tid - vissa vill säga. 
och tillbaka till ruta ett - vad är sämre än det andra. Hur många grader värre är en oupplyst despot med storhetsvansinne som hanterar ett helt land och dess befolkning som sin privata lilla sweatshop än ett gäng grönrockar som lever med illusionen att de faktiskt är mer värda än andra, och dessutom kvalificerade att styra, för att de än gång hållit i ett vapen och att de fatalt misslyckas med allt de tar sig för? Helgar målen medlen? Är det ok att använda våld eller hot om våld för att göra sig av med ett massivt problem? Oavsett om problemet heter knark eller Thaksin?
Är det värre att köpa makten än att hota sig till den? Är det mer demokratiskt? Blir det mer demokratiskt om man både hotar och mutar? Är det rätt för att domstolarna säger så? Man kan stirra sig blind på brutna vallöften hit och dit men det handlar väl inte om det egentligen dvs?. Det handlar väl ytterst om grader i helvetet och vilka ideal man är villig att tulla på i hopp om att det blir bättre.
Det som stör mig lite i den diskussion som har följt sedan 2005-2006 är att det finns ingen eller lite konsekvens i mångas resonemang. Fördömer man Thaksins missbruk av domstolsväsendet och förföljelse av journalister under 2001-2005 är det jävligt fantasifullt att byta fot och hävda att domen emot honom ett par år senare var opolitisk osv.
Oavsett om man är en fyrkantig camouflagefetischist som sitter hemma och dreglar över ubåtar och tror att följa order är nyckeln till frihet eller är en övervintrad och förborgerligad villaägare som desperat gör upp med sina neoliberala levnadsval för att kunna drömma sig bort i en värld som kolschosproletär så borde det rimligtvis finnas iaf lite ryggrad att klara av att vara lite nyanserad i sin egen fanatism.
Så var står du själv i allt detta ?
Eller står du över alla andra ? 
Och vad är bäst/värst. Dom som driver på och argumenterar eller dom som bara gnäller på andra utan att komma med något konstruktivt själva ?
och tillbaka till ruta ett - vad är sämre än det andra. Hur många grader värre är en oupplyst despot med storhetsvansinne som hanterar ett helt land och dess befolkning som sin privata lilla sweatshop än ett gäng grönrockar som lever med illusionen att de faktiskt är mer värda än andra, och dessutom kvalificerade att styra, för att de än gång hållit i ett vapen och att de fatalt misslyckas med allt de tar sig för? Helgar målen medlen? Är det ok att använda våld eller hot om våld för att göra sig av med ett massivt problem? Oavsett om problemet heter knark eller Thaksin? Är det värre att köpa makten än att hota sig till den? Är det mer demokratiskt? Blir det mer demokratiskt om man både hotar och mutar? Är det rätt för att domstolarna säger så? Man kan stirra sig blind på brutna vallöften hit och dit men det handlar väl inte om det egentligen dvs?. Det handlar väl ytterst om grader i helvetet och vilka ideal man är villig att tulla på i hopp om att det blir bättre. Det som stör mig lite i den diskussion som har följt sedan 2005-2006 är att det finns ingen eller lite konsekvens i mångas resonemang. Fördömer man Thaksins missbruk av domstolsväsendet och förföljelse av journalister under 2001-2005 är det jävligt fantasifullt att byta fot och hävda att domen emot honom ett par år senare var opolitisk osv. Oavsett om man är en fyrkantig camouflagefetischist som sitter hemma och dreglar över ubåtar och tror att följa order är nyckeln till frihet eller är en övervintrad och förborgerligad villaägare som desperat gör upp med sina neoliberala levnadsval för att kunna drömma sig bort i en värld som kolschosproletär så borde det rimligtvis finnas iaf lite ryggrad att klara av att vara lite nyanserad i sin egen fanatism.
Ord och inga visor.har du sagt upp dig som moderator sade du?
och tillbaka till ruta ett - vad är sämre än det andra. Hur många grader värre är en oupplyst despot med storhetsvansinne som hanterar ett helt land och dess befolkning som sin privata lilla sweatshop än ett gäng grönrockar som lever med illusionen att de faktiskt är mer värda än andra, och dessutom kvalificerade att styra, för att de än gång hållit i ett vapen och att de fatalt misslyckas med allt de tar sig för? Helgar målen medlen? Är det ok att använda våld eller hot om våld för att göra sig av med ett massivt problem? Oavsett om problemet heter knark eller Thaksin?
Är det värre att köpa makten än att hota sig till den? Är det mer demokratiskt? Blir det mer demokratiskt om man både hotar och mutar? Är det rätt för att domstolarna säger så? Man kan stirra sig blind på brutna vallöften hit och dit men det handlar väl inte om det egentligen dvs?. Det handlar väl ytterst om grader i helvetet och vilka ideal man är villig att tulla på i hopp om att det blir bättre.
Det som stör mig lite i den diskussion som har följt sedan 2005-2006 är att det finns ingen eller lite konsekvens i mångas resonemang. Fördömer man Thaksins missbruk av domstolsväsendet och förföljelse av journalister under 2001-2005 är det jävligt fantasifullt att byta fot och hävda att domen emot honom ett par år senare var opolitisk osv.
Oavsett om man är en fyrkantig camouflagefetischist som sitter hemma och dreglar över ubåtar och tror att följa order är nyckeln till frihet eller är en övervintrad och förborgerligad villaägare som desperat gör upp med sina neoliberala levnadsval för att kunna drömma sig bort i en värld som kolschosproletär så borde det rimligtvis finnas iaf lite ryggrad att klara av att vara lite nyanserad i sin egen fanatism.
Hej
Jag håller i stort sett med dig i ditt inlägg, och vi som är aktiva i dom politiska trådarna förtjänar nog lite kritik ibland oavsett vilket läger vi tillhör.
Mvh Isan lover
och tillbaka till ruta ett - vad är sämre än det andra. Hur många grader värre är en oupplyst despot med storhetsvansinne som hanterar ett helt land och dess befolkning som sin privata lilla sweatshop än ett gäng grönrockar som lever med illusionen att de faktiskt är mer värda än andra, och dessutom kvalificerade att styra, för att de än gång hållit i ett vapen och att de fatalt misslyckas med allt de tar sig för? Helgar målen medlen? Är det ok att använda våld eller hot om våld för att göra sig av med ett massivt problem? Oavsett om problemet heter knark eller Thaksin?
Är det värre att köpa makten än att hota sig till den? Är det mer demokratiskt? Blir det mer demokratiskt om man både hotar och mutar? Är det rätt för att domstolarna säger så? Man kan stirra sig blind på brutna vallöften hit och dit men det handlar väl inte om det egentligen dvs?. Det handlar väl ytterst om grader i helvetet och vilka ideal man är villig att tulla på i hopp om att det blir bättre.
Det som stör mig lite i den diskussion som har följt sedan 2005-2006 är att det finns ingen eller lite konsekvens i mångas resonemang. Fördömer man Thaksins missbruk av domstolsväsendet och förföljelse av journalister under 2001-2005 är det jävligt fantasifullt att byta fot och hävda att domen emot honom ett par år senare var opolitisk osv.
Oavsett om man är en fyrkantig camouflagefetischist som sitter hemma och dreglar över ubåtar och tror att följa order är nyckeln till frihet eller är en övervintrad och förborgerligad villaägare som desperat gör upp med sina neoliberala levnadsval för att kunna drömma sig bort i en värld som kolschosproletär så borde det rimligtvis finnas iaf lite ryggrad att klara av att vara lite nyanserad i sin egen fanatism.
Båda alternativen är naturligtvis lika dåliga och om man ser det som att man måste välja mellan två alternativ, och enbart dessa, så handlar naturligtvis debatten om vilka ideal man är villig att rucka på.
Det tråkiga för seriositeten i debatten är väl att man inte kommer ut ensidigheten genom att alla påhopp på den ena sidan ses som försvar av den andra.
Forummedlemmarna är väl kanske inne i något slags autopilot som bara har två lägen.
Å andra sidan så är det väl det som gör debatten rolig och tjafsig och håller liv i den.
Båda alternativen är naturligtvis lika dåliga och om man ser det som att man måste välja mellan två alternativ, och enbart dessa, så handlar naturligtvis debatten om vilka ideal man är villig att rucka på.
Det tråkiga för seriositeten i debatten är väl att man inte kommer ut ensidigheten genom att alla påhopp på den ena sidan ses som försvar av den andra.
Forummedlemmarna är väl kanske inne i något slags autopilot som bara har två lägen.
Å andra sidan så är det väl det som gör debatten rolig och tjafsig och håller liv i den.
Javisst är det så. Det är lite symptomatiskt att jag inte så sällan beskrivs som Thaksinlojal osv. trots att jag aldrig yttrat mitt stöd till honom utna snarare tvärt om. Detta utifrån ett faktiskt kritiserande av militärjuntan och senare den Demokratledda koalitionen. Man triggas av värdeladdade ord, styrs av sina förväntningar och egna begränsningar och därmed blir det rundgång i diskussionen. Det i sig är väl fullt naturligt. Dock önskade jag att huvudfrågan och folks ställningstagande i densamma reddes ut och behandlades i klarspråk.
Var kuppen moraliskt försvarbar i september 2006? Är den försvarbar idag?
Var upplösningen av TRT och sedan PPP försvarbar och laglig?
Var maktskiftet i december 2008 en följd av en korrekt parlamentarisk process eller en faktisk ''tyst kupp'' i form av militär ordervägran?
Var domen mot Thaksin/Potjaman förenlig med en fungerande rättsprocess?
osv. listan av konkreta frågeställningar som ofta saknar direkta svar kan göras lång.
Javisst är det så. Det är lite symptomatiskt att jag inte så sällan beskrivs som Thaksinlojal osv. trots att jag aldrig yttrat mitt stöd till honom utna snarare tvärt om. Detta utifrån ett faktiskt kritiserande av militärjuntan och senare den Demokratledda koalitionen. Man triggas av värdeladdade ord, styrs av sina förväntningar och egna begränsningar och därmed blir det rundgång i diskussionen. Det i sig är väl fullt naturligt. Dock önskade jag att huvudfrågan och folks ställningstagande i densamma reddes ut och behandlades i klarspråk.
Var kuppen moraliskt försvarbar i september 2006? Är den försvarbar idag?
Var upplösningen av TRT och sedan PPP försvarbar och laglig?
Var maktskiftet i december 2008 en följd av en korrekt parlamentarisk process eller en faktisk ''tyst kupp'' i form av militär ordervägran?
Var domen mot Thaksin/Potjaman förenlig med en fungerande rättsprocess?
osv. listan av konkreta frågeställningar som ofta saknar direkta svar kan göras lång.
Tja.. man får väl ta en sak i taget så att det inte bli några jättemeddelanden.
"Var kuppen moraliskt försvarbar i september 2006? Är den försvarbar idag?"
Ja, jag tycker att kuppen var moraliskt försvarbar 2006. Inte demokratiskt försvarbar. Men absolut moraliskt försvarbar. Och det som gör den just moraliskt försvarbar är väl att det inte fanns andra skyddsmekanismer på plats som kunde hantera Thaksins manipulationer.
Gemene Somchai verkar ganska loj i sin förhållning till vem som har makten och hur de fått/tagit den och det såg man såväl i hur man reagerade på kuppen som hur man reagerar på valfusk, mutor och annat.
Betyder det att kuppmakarna gjorde något bra och är fria från ansvar? Njae.. det tycker jag väl inte. Om resultatet av kuppen varit att man genomdrivit en bättre konstitution och bättre regelverk med konsekventa och tydliga påföljder för alla, och med tydlighet avseende vad som är ok beteende inom ramen för de olika ämbeten som tillsätts av en regering, så hade jag tyckt att kuppen var bra. Som det nu visat sig så verkar ju kuppen till viss/stor del ha skett av rädsla för att Thaksin skulle bli ett för stort hot mot egna intressen och därmed tycker jag inte att den kan sanktioneras. Även om jag samtidigt tycker att det var bra att Thaksin avsattes.
Vad betyder då moral? Enligt någon luddig definition så betyder det allmänt vedertagna regler för vad som är rätt och fel. Om man struntar i den definitionen, eftersom det nog inte går att enas om vad som just är allmänt vedertaget, och tittar på moral ur ett personligt perspektiv, så handlar min moral om att inte göra andra människor illa. Och att inte lura dem med baksluga avsikter.
Och utifrån den väldigt enkla definitionen så tycker jag att det var bra att Thaksin avsattes.
Är en kupp försvarbar idag?
Nej. Inte än. Men om det börjar göras affärer och lagändringar som helt öppet bara syftar till att berika Shinklanen, och Yingluck/Thaksin egenmäktigt börjar framtvinga organiserade massavrättningar så tycker jag att en kupp kanske kan försvaras igen.
Var kuppen moraliskt försvarbar i september 2006? Moraliskt, ja! Metoden var dock fel då det skulle funnits parlamentariska och demokratiska skydssystem på plats för att avsätta TRT ifall inte samma parti under de föregående åren gjort allt för att demontera dessa skyddsmekanismer till den grad att de var verkningslösa 2006.
Är den försvarbar idag? Nej, inte ännu. Men fortsätter PT på sin inslagna bana med att tillskansa sig skattemedel genom gigantisk korruption och vilseleda väljarna med falska löften om guld och gröna skogar så börjar det närma sig det läget där det demokratiska systemet ska sätta stopp för deras framfart. Upprättandet av "röda" byar är ju något som backas av PT och så längt från demokrati som man kan komma, en farlig väg som påminner och Tyskland.
Var upplösningen av TRT och sedan PPP försvarbar och laglig? TRT tycker jag var solklar, fusket vid valet 2006 var så pass organiserat och förankrat högst upp i partiledningen att det egentligen inte fanns någon annan utväg. PPP´s upplösning är jag mer tveksam till, hade nog räckt med att banna den politiker-som jag just nu glömt namnet på-som mutade de 12 phuu yai baans för att de skulle rösta på PPP. Men stämmningen hösten 2008 gjorde nog sitt till där.
Var maktskiftet i december 2008 en följd av en korrekt parlamentarisk process eller en faktisk ''tyst kupp'' i form av militär ordervägran? Parlamentariskt var den korrekt på grundval att det är det folkvalda parlamentet som väljer PM. Sen om delar av PPP och Chart Thai förmåtts att byta sida med en kombination av hot/löften förefaller för mig inte vara otroligt heller. Men det förekom ju även utomparlamentariska krafter i december 2007 som fick Chartthai att byta sida från Demokraterna till PPP. Den "tysta" kuppen talas det ännu tystare om.
Var domen mot Thaksin/Potjaman förenlig med en fungerande rättsprocess? Japp, solklar. Lite märkligt att Potjaman slapp straff då hon ansågs handlat i god tro, en så pass slipad fastighetshaj måste ha insett att kan man köpa statlig mark för 1/3 av normalpriset så är det något som inte stämmer.
Det är mina svar på dina frågor...du kanske får in fler?
Varför så mycket rött hänger inte med MaiChai 
Mvh Maitan.
Nu väntar vi med spänning på Willes egna åsikter enligt ovan !
Logga in för att svara.