Lika stora kolsupare är de hela bunten.
Under de senaste 30 åren har jag inte sett ett enda politiskt parti i Thailand som är för verklig öppenhet och tryckfrihet.
Beroende på decennium så har dock fokus på det ”förbjudna” och ”nedtystade” varierat något,
men den gemensamma nämnaren har hela tiden varit kungahuset som skall hållas fritt från insyn och granskande kritik.
Det är inte så konstigt med denna slutenhet i ett land där det är så ofint att kritisera minsta lilla lögn eller fel
som begås av någon jämbördig eller av någon högre upp i den sociala rangskalan.
Är det något som får en inbiten Thailändare att må tjyvtjockt av ångest, så är det just att bli
kritiskt och rättframt kritiserad för de fel och brister som den gör, (som vi alla gör)
och i värsta fall då av någon som befinner sig lite lägre ner på trappstegen.
- Nej för sjutton, det ska alltid slätas över, sanningen ska spacklas och locket på den
stinkande tunnan skall förslutas så att lukten och tystnaden infinner sig.
För när det blir tyst blir det liksom lättare att urskilja var sanningssägarna gömmer sig
och var de skvallrande viskningarna kommer ifrån.
Thailand och merparten av dess befolkning står inför en otroligt stor utmaning i
samband med den gigantiska informationskanalen Internet och det kommande bytet av monark.
(Ett slag som de redan har förlorat, tycker jag)
En stor del av folkets identitet ligger ju kultiverad i deras avgudadyrkan av konungen
och hans familj. Och oavsett vad som historiskt har skett eller inte,
så gäller det att rädda ansiktet – inte bara på monarken och hans familjemedlemmar,
utan kanske först och främst ansiktet på dem själva eftersom de så sällan vill göra upp
med den indoktrination som de från unga barnaår har blivit matad med.
Så jag är inte det minsta förvånad över att den thailändska rädslan att tappa ansiktet
nu tar sig uttryck i att angiveriet ökar och att myndigheter lägger stora resurser på att
lusläsa invånarnas sms, samt att de nu senast har börjat LME-bestraffa
de thailändare som ”felaktigt” klickar på facebooksidans ”gilla-knapp”.
Jag tror dessvärre att detta är början på något ännu värre framöver,
och det gör mig en ganska ledsen.
Mvh
SN
