Nu har man lärt sig att skratta åt saker och ting.

Korp,jag vet vad hon håller på med och ja det handlar om vinst eller förlust.Här handlar det om utspel för att vinna fördelar.Och ja,jag har ett 17-årigt förhållande som har innehållit samma kryddor men som nu fungerar perfekt för oss båda.Och det finns inga utspel längre(det behövs inte)Ej heller behövs utspel av amatörpsykologer och s.k.relationsexperter.Mvh Måne

Varför skulle dina erfarenheter vara så otroligt mycket bättre än mina att du får ge råd, men när jag gör det blir jag kallad amatörpsykolog?

Om nu mina råd var så fel och oproduktiva så bemöt då dem istället för att komma med patetiska förolämpningar mot mig som person.

Personligen skiter jag i din 17 åriga relation utan "utspel", du kanske vet hur din relation nu fungerar (troligen knappt det) men det är inget som gör dig till någon större expert eller bättre på att ge råd än mig. Du vet inget om min bakgrund, mina relationer eller min utbildning, så återigen om du anser att jag har fel i mina råd, bemöt då dem för de är det enda du vet om mig. Iaf gav jag råd, du erbjöd en beskrivning av situationen med termer som "tävling" och få henne att "förlora ansiktet". Vad gav det?

Om din relation handlar om vinst, förlust och utspel för att vinna fördelar kan jag inte göra mycket än att beklaga, men det är extremt sällan det handlar om det när människor i relationer beter sig som beskrivet i det första inlägget. Jag och de flesta andra brukar inte beskriva kärleks relationer som tävlingar eller krig, men tydligen vann du ditt krig så jag hoppas du är glad nudå.

Nu var det väl egentligen inte frågan om vem som får ge råd eller inte. Däremot fäster nog en del större vikt vid råd från någon som själv har erfarenhet av ett förhållande med en thaidam.

Därav frågan till dig korp, en fråga som du dock undvek att besvara.

Herr Chang har talat.

Ja hur var det med det Korpen? Egna erfarenheter från förhållande med thaidam?

Själv är jag benägen att hålla med Måne, att det ofta handlar om vinst och förlust och om att skaffa sig någon slags fördel. Om man ser på ett svenne/thai-förhållande genom enbart sina svenneglasögon så är man garanterat in for a surprise.

Nu var det väl egentligen inte frågan om vem som får ge råd eller inte. Däremot fäster nog en del större vikt vid råd från någon som själv har erfarenhet av ett förhållande med en thaidam.

Därav frågan till dig korp, en fråga som du dock undvek att besvara.

Herr Chang har talat.

Jag svarade, även om det nu var indirekt. Nej, jag har varken Thailändsk partner för tillfället eller Thailändskt barn.

Vilket råd man lägger större vikt på spelar väl egentligen ingen roll, dock bör man väl ha förmågan att kunna ifrågasätta råden om man tycker de är fel utan att kalla varandra namn?

Jag tänker inte försöka börja förklara varför jag har en viss åsikt via egna relationer eller vad det nu kan vara, det blir bara löjligt. Jag försökte presentera mina råd på ett så konstruktivt sätt möjligt. Men det kanske är bättre att ha ett forum fyllt med felstavade oneliners?

Så en relation med en Thailändska är alltså generellt en tävling, ett krig där vinst-förlust är i fokus? Är det så, får jag erkänna mitt råd att försöka förbättra kommunikationen och förståelsen inte är speciellt viktigt.

Jag anser dock att råd som innefattar att öka och förbättra kommunikationen och förståelsen ofta fungerar bra generellt i de flesta relationer gällande problem med svartsjuka och kontrollerande beteenden. Men eftersom jag nu specifikt inte har en Thailändsk partner så antar jag att jag kan ha fel gällande dem då. Om man nu ens kan säga att man känner en hel grupp baserat på ett par eller flera relationer inom den gruppen.

Jag svarade, även om det nu var indirekt. Nej, jag har varken Thailändsk partner för tillfället eller Thailändskt barn.

Vilket råd man lägger större vikt på spelar väl egentligen ingen roll, dock bör man väl ha förmågan att kunna ifrågasätta råden om man tycker de är fel utan att kalla varandra namn?

Jag tänker inte försöka börja förklara varför jag har en viss åsikt via egna relationer eller vad det nu kan vara, det blir bara löjligt. Jag försökte presentera mina råd på ett så konstruktivt sätt möjligt. Men det kanske är bättre att ha ett forum fyllt med felstavade oneliners?

Så en relation med en Thailändska är alltså generellt en tävling, ett krig där vinst-förlust är i fokus? Är det så, får jag erkänna mitt råd att försöka förbättra kommunikationen och förståelsen inte är speciellt viktigt.

Jag anser dock att råd som innefattar att öka och förbättra kommunikationen och förståelsen ofta fungerar bra generellt i de flesta relationer gällande problem med svartsjuka och kontrollerande beteenden. Men eftersom jag nu specifikt inte har en Thailändsk partner så antar jag att jag kan ha fel gällande dem då. Om man nu ens kan säga att man känner en hel grupp baserat på ett par eller flera relationer inom den gruppen.

Du är duktig på retorik Korp, men någon Thaiexpert framstår Du inte som.

JO...DET ÄR EN TÄVLING.

Sedan kan den ta sig uttryck i olika former men kulturen i Thailand skiljer sig en hel del från den svenska och utan att kalla mig för expert så kan jag ge råd utifrån min egen situation som exemplifierar många av de situationer som Honken beskriver, inte alltid mina egna men goda vänners, såväl här i Thailand som i Sverige.

Det har i detta forum beskrivits allehande former av emotionella utspel, typ Tysta leken, och jag försäkra Herr Korp om att det är en av de lindrigaste formerna, själv har jag blivit mordhotad (bara verbalt) lämnad vid en P Plats, utlåst från sovrummet m.m. för rena bagateller i vår kultur men "facemissing" i LOS. Då gäller det att bevara lugnet och ta fram amatörpsykologien, annars kan det bli jobbigt, men, det tillhör "Tävlingen" att ge och ta så att ALLA kan behålla ansiktet.

Baa

Jag tycker inte Korps råd var värre än någon med massor av thailändska förhållanden bakom sig. Snarare tvärtom. Det verkar finnas två skolor när det gäller åsikter om thaidamer om man hårddrar det hela. Den vanligaste verkar vara att man ser dem som en helt annan art och att de flesta är likadana. Sedan finns det dom som tycker sig se lika stora skillnader mellan olika thaitjejer som mellan olika svenska tjejer plus att det finns thaitjejer som inte alls passar in i ramen om hur de förväntas vara.

Jag kan villigt erkänna att jag själv trodde på mycket jag läste om thaitjejer som tex hos Stickman och även Trink. Därför trodde jag aldrig att jag skulle falla för en tjej från Thailand eftersom i stort sett all information jag hade var så negativ och som turist var det svårt att komma i kontakt med någon som inte hade med turistindustrin att göra på ett eller annat vis. Så det tog ett tag innan jag kunde se igenom de förutfattade meningar jag själv hade skapat. Fast ibland undrar jag verkligen om min fru är thailändska. Hur kommer det sig att just jag har hittat en dam som inte passar in i den bild som beskrivs så ofta och så utförligt? Eller rättare sagt, jag undrade det, för här på mpr så finns det ju ett flertal som verkar ha liknande åsikter och erfarenhet som mig.

Så därför anser i alla fall jag att det bara är bra med en mängd olika erfarenheter och åsikter från så många olika skribenter som möjligt. Det bidrar till att göra forumet bättre, bredare och intressantare och man kan då bilda sig en egen uppfattning baserad på ett mycket bättre underlag än en ensidig stickman.

Jag läser ofta med forundran over hur thaitjejer och forhållanden med thaitjejer beskrivs. Nästan alla thaitjejer jag känner beter sig som mina kompisar i Sverige och jag har inte en endaste rolig/hemsk/märklig berättelse efter 10-års giftemål med en thailändska som är direkt kulturrelaterad. Det är klart att vi också haft våra kontroverser men de har varit av det mer vardagliga slaget som man knappt kan undvika när man lever med en annan person.

Risken att diverse dråpliga situationer uppstår okar givetvis med stora skillnader i utbildningsnivå, ålder, ekonomi, bakgrund mm så jag ifrågasätter inte att "tysta leken", knivhot mm existerar. Att man inte tycker att thailändskor är särskilt annorlunda svenskor är dock en lika riktig observation som att det skulle vara en stor skillnad. En persons erfarenhet från sitt forhållande är därmed heller inte mer värd än någon annans om man inte kan se specifika likheter med sitt "fall". Enbart tid är heller inget mått på erfarenhet. Vissa personer kan ha lika mycket erfarenhet att formedla efter ett år som en annan lyckas få ihop på 30 år.

Personligen skulle jag inte orka leva i ett forhållande med en person som är alltfor olik mig i värderingar men å andra finns ju uttrycket Opposites Attract så uppenbarligen finns det andra uppfattningar även i denna fråga.

Underbart att se hur en hobby KBT:are med en steg ett i bagaget(verkar det som) stangas med "praktikerna" som har snav men lang och hogst personlig erfarenhet i amnet. Blir en intressant om an omojlig diskussion.

Sen vet jag inte om Tuj Tuj jamfor thaitjejer och deras emotiinella utveckling med bars dito. Men visst, nar det galler barn sa blir det ibland viljornas kamp aven om man aktivt forsoker undvika det.

Jamenförfaaan.

När blev förhållanden lätta? I en Svenne-Svenne relation så finns det åxå språkproblem typ-

Du ska inte bry dej om vad jag säger du ska förstå vad jag menar

Exempel: du och Britta är ute och åker bil och hon säger -titta där är ett cafe' då ska du per automatik hajja att hon vill fika.

Nu har jag med min ringa erfarenhet av Thaitjejer inte sett dom tendenserna, men dom kanske finns vad vet jag.

Ett par problem som jag vet existerar är:

1. Att en Thaimänniskas ord alltid väger mer än en farrang's i deras ögon, så om hennes Thaipolare säger en sak så är det så vad du än försöker bevisa.

2.Om hon inte förstår något så fyller hon på med en som jag kallar Thaisanning dvs. hon tänker själv (eller med hjälp av sina vänner)ihop glappen i det tänkta skeendet så att det blir begripligt för henne, å det kan bli hur jäkla tokigt som helst. Och det är dessutom praktiskt taget omöjligt att få henne att förstå att hon har fel. (en Thaimänniskas ord alltid väger mer än en farrang's)

Och vad är då kontentan av detta? Hmm ja för min egen del så har jag gjort ett val och det är: Språkförbittringar och kulturkrockar till trots så ska jag ALDRIG ha ett förhållande med en Svensk kvinna igen.

Man kan inte annat än älska dom små ettriga liven.

Jamenförfaaan.

När blev förhållanden lätta? I en Svenne-Svenne relation så finns det åxå språkproblem typ-

Du ska inte bry dej om vad jag säger du ska förstå vad jag menar

Exempel: du och Britta är ute och åker bil och hon säger -titta där är ett cafe' då ska du per automatik hajja att hon vill fika.

Nu har jag med min ringa erfarenhet av Thaitjejer inte sett dom tendenserna, men dom kanske finns vad vet jag.

Ett par problem som jag vet existerar är:

1. Att en Thaimänniskas ord alltid väger mer än en farrang's i deras ögon, så om hennes Thaipolare säger en sak så är det så vad du än försöker bevisa.

2.Om hon inte förstår något så fyller hon på med en som jag kallar Thaisanning dvs. hon tänker själv (eller med hjälp av sina vänner)ihop glappen i det tänkta skeendet så att det blir begripligt för henne, å det kan bli hur jäkla tokigt som helst. Och det är dessutom praktiskt taget omöjligt att få henne att förstå att hon har fel. (en Thaimänniskas ord alltid väger mer än en farrang's)

Och vad är då kontentan av detta? Hmm ja för min egen del så har jag gjort ett val och det är: Språkförbittringar och kulturkrockar till trots så ska jag ALDRIG ha ett förhållande med en Svensk kvinna igen.

Man kan inte annat än älska dom små ettriga liven.

Oj vad man känner igen detta.

Skall bli kul att kolla kommande inlägg från andra medlemmer som försvarar thaiarna och aldrig upplevt detta fenomen.

Och vad är då kontentan av detta? Hmm ja för min egen del så har jag gjort ett val och det är: Språkförbittringar och kulturkrockar till trots så ska jag ALDRIG ha ett förhållande med en Svensk kvinna igen.

Man kan inte annat än älska dom små ettriga liven.

Poäng till dig Odin!

Försökte du inte vara en amatörpsykolog då,och jag talade om vad som skett i MITT förhållande,AV EGEN ERFARENHET,Mvh Måne

Och ursäkta om jag stavade fel någonstans men du kanske har något råd från KBT-läran för att komma tillrätta med detta otyg.Mvh Måne

korp Precis som du skriver ang. problematik i interkulturella förhållanden så skapas ju dessa ur olika, grundläggande skillnader kulturer emellan. En sådant skillnad menar jag vara konflikthantering. Att, som du föreslår, försöka applicera svenskars extremt konsensusinriktade strategier för att lösa en konflikt då en thailändska upplever att hon har "lost face" fungerar helt enkelt inte enligt mina erfarenheter. Dock kanske det samband som jag tror mig se mellan detta beteende och kategorin "thailändskor" fel, vad vet jag? Detta beteende kanske korrellerar bättre med kategorier som t.ex. "låg bildningsnivå", "buddhist" eller något liknande? Att det är ett vanligt thailändskt beteende tvivlar jag dock inte på...

wille Nej, jag menar inte att thailändskors generella, emotionella status skall liknas vid barns! Dock menar jag att många av de thailändskor som jag känner uppvisar ett ganska, med svenska mått mätt, omoget beteende i konflikter. Av denna anledning ville jag ge honken tipset att inte ge detta beteende någon uppmärksamhet då det snarare riskerar att förstärka detsamma. Att t.ex. svenskar kan vara lika omogna vid en konflikt är ju inget nytt. Dock menar jag att det i vår kultur finns en större öppenhet för dikussion och konsensus som lösningsstrategi.

Odin Så rätt skrivet! Mitt liv skulle vara så oerhört tråkigt utan "det lilla ettriga livet"!

I går kväll när vi var på väg hem från en av mina kompisar så kom frågan: Kan jag ha adressen?

Jag fattade noll som vanligt och fick börja försöka bena ut vad hon menade, till slut så hajjade jag att hon frågade om hon fick ändra sin adress. Eller mao. skriva sej på min adress..

Faan va gulliga dom är...