En kompis till mig har stora problem med sin Thaitjej. De bråkar och det verkar inte som om de har något kul ihop längre.
Både jag och min sambo tycker att det är jobbigt att träffa dem för det blir alltid en negativ känsla.
Detta förekommer med all säkerhet i en hel del förhållanden. I ett svenskt-svenskt förhållande är det enkelt att
"göra slut" och flytta isär medans i ett Svenskt-Thai förhållande blir det genast problem.
Har någon av Er ångrat att Ni numera är sambo / gifta med en Thaitjej som ni längre inte tycker om men som Ni stannar kvar
i förhållandet ändå? Det är ju inte bara att be henne flytta direkt. Referenten har ju trots allt fortfarande ett ansvar för henne.
Jag har förstått på min kompis att han kämpar lite onödigt mycket ibland.
Vad tycker Ni andra?
