Nej, jag har inte ångrat mig.
Ja, jag tror att risken att man ångrar sig är betydligt storre om man träffar en thailändska än om man träffar en svenska.
Ja, jag tror att det är betydligt svårare att bryta upp om man träffar en thailändska än om man träffar en svenska.
Jag ser ofta på forumet, och det påtalas även i denna tråd, att många tror att en thailändska skulle vara fogligare och en bättre "service provider" än en svenska. Jag tror att det mestadels är män i ovre medelåldern som bär på denna drom och formodligen pga att de nyligen avslutat ett längre och avslutningsvis bittert forhållande med en svenska. Formodligen har de glomt av att både de och fd frugan var mycket trevligare mot varandra i borjan på forhållandet och att båda ansträngde sig mer for att gora den andre glad. I ett nytt forhållande, med en thailändska, svenska eller kenyanska, så är allt givetvis väldigt mycket bättre än i ett gammalt ruttet dito. Om mannen dessutom har ett stort ekonomiskt overtag så kan det givetvis bli än trevligare inledningsvis. Att en thailändska i längdem skulle vara en bättre fru än en svenska tror jag dock inte det minsta på. For det stora flertalet svenskar, med bristande språk- och sociokulturell anpassningsformåga, tror jag att en gammal hederlig svenska, eller mojligen norska, är att foredra.