Möjligt att få hit tjejens systerdotter?

Vi ska fortfarande hålla isär om det är en thailändsk medborgare som adopterar ett thailändskt barn eller om det även är en svensk man inblandad som medadoptant.

 

I Stickans fall kanske även han vill adoptera det tilltänkta barnet och då är det svårt att få igenom en nationell adoption fast det går i vissa provinser. Om den svenske mannen ska vara medadoptant ska man helst göra en så kallad enskild adoption via Mia, socialtjänsten och DSDW.

 

Det finns dock ingen anledning för en thailändsk medborgare som är bosatt i Sverige att krångla till det med Mia, socialtjänsten etc. om hon själv vill adoptera ett thailändskt barn, när hon enkelt kan få igenom en nationell adoption i sitt eget hemland.

 

Med vänlig hälsning Thaikonsult

Nu blir jag nästan förbannad!

Hur många gånger skall jag behöva skriva att jag inte var inblandad som medadoptant!

Håll dig till fakta!

Ta och läs igenom den här lagtexten i Haagkonventionen en gång!

Tänk efter jäkligt noga hur du kan få det till något annat än att damen skall söka adoptionen från det land där hon har sin hemvist!

Det är du sjlv som lagt ut texten här och själv påstått det tidigare.

Adoption enligt lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner Personer med hemvist i en fördragsslutande stat som vill adoptera ett barn med hemvist i en annan fördragsslutande stat ska ansöka hos centralmyndigheten i den stat där de har sin hemvist (artikel 14). Eftersom såväl Sverige som Thailand är anslutna till konventionen ska denna ordning tillämpas.

För att kringå just denna lag skulle alltså tanten behöva vara i Thailand i sex månader.

Ett annat och omvänt ärende
Hur funkar det när en Thailändsk person (bosatt i Sverige) har adopterat
en annan person här i Sverige (vuxenadoption via beslut i Tingsrätten),
och om de sedan vill registrera samma adoption i Thailand?
 

Gäller det svenska adoptionsbeslutet från Tingsrätten även i Thailand (med automatik), om man så önskar?

* Det Thailändska personen som är den som gjorde adoptionen har dubbelt medborgarskap (Thai/Svenskt)
* Den person som blev adopterad i Sverige har dubbelt medborgarskap (Thai/Svenskt)
* Båda är myndiga, 23 år resp 43 år.
* Båda är födda i Thailand.

Mvh

SN

Ett annat och omvänt ärende

Hur funkar det när en Thailändsk person (bosatt i Sverige) har adopterat

en annan person här i Sverige (vuxenadoption via beslut i Tingsrätten),

och om de sedan vill registrera samma adoption i Thailand?

 

Gäller det svenska adoptionsbeslutet från Tingsrätten även i Thailand (med automatik), om man så önskar?

* Det Thailändska personen som är den som gjorde adoptionen har dubbelt medborgarskap (Thai/Svenskt)

* Den person som blev adopterad i Sverige har dubbelt medborgarskap (Thai/Svenskt)

* Båda är myndiga, 23 år resp 43 år.

* Båda är födda i Thailand.

 

 

 

Mvh

 

SN

Nu reglerar ju Haagkonventionen bara barnadoptioner så mitt råd är att anlita en thailänsk advokat och inte lita på information från forumet.

Informationen man får här på forumet är felaktig vilket jag med en dåres envishet hävdat i många inlägg i den här tråden.

Tycker det börjar bli lite kul detta när alla säger att Stickan har fel. Men så kanske det inte är. 

Thai-konsult har ju varit inblandad i  ett antal adoptioner och då har det sätt som han förespråkat fungerat.  Men i alla fallen har det varit lokala distrikten som hanterat det hela. 

Men betänk följande. Thailand börjar få gnäll för att dom inte följer Haag reglerna. regeringen skickar då bannor ner i organisationen som når "Department of Social Development and Welfare i Bkk"

Department of Social Development and Welfare i Bkk skriver då ihop en promemoria som dom skickar ut i distrikten att man måste se upp men utlandsboenden. För där får vi problem.

Och där är vi altså idag. När då det kommer in en ansökan på ett distrikt idag kan en av 3 saker hända. 1. Handlöggaren får reda på att man bor utomlands och följer då dom nya direktiven. (det är här Stickan drabbats).

2 Handläggaren får reda på att det är en utlandsboende men skiter i dom nya direktiven. 3 Handläggaren får inte reda på att det är en utlandsboende.

I fall 3 så är det ju inge problem. Och troligen är det fortfarande här många ärenden hamnar. Men ibland finns det en nyfiken handläggare som börjar titta på sökandes andra barns namn och anar ugglor i mossen. Och är detta då en handläggare typ 1. Så går det kanske som i stickans fall.

Så för att summera ett svar till TS.

Det går troligen att en i Sverige boende Thai adopterar sin systers barn. Men som det nu fungerar så måste man vara medveten att det kan gå snett om handläggaren får nys om att det är en utlandsboende som skall adoptera. Så försök att hålla detta borta från hela processen. 

Sedan till Thai-Konsult. Vore det inte bättre att vara lite ödmjuk. Bara för att du har lyckats ett antal gånger i dina uppdrag så kan det ju vara så att nästa gång går det inte så bra. Så istället för att idi*tförklara Stickan så kanske du skall ta lärdom och så kanske du skall anpassa ditt framtida agerande så kanske du kan fortsätta att få din inkomst och få nya kunder. 

Och sedan sist . Till TS. Jag är ju en av dom som tagit hit ett barn som då var 12 år. Och även om det just för honom gått bra då han nu har jobb och familj osv så tror jag inte jag skulle göra om det om jag visste vad jag vet idag.  Pojken har ett antal bekanta (men han kallar dom nog inte vänner längre) som varit i motsvarande situation där resultatet nog inte varit särskilt bra. 

hf

Tja Stickan,

 

Jag tog mig 5 minuter och surfade runt bland några siter.

Alla jag hittade påtalade att en nationell adoption med en thailänsk adopterare inte skall vara några problem.

 

Jag försökte hitta den nya lagen som inte tillåter thailändare i annat land att göra det, men hittar den ej.

 

 

Erkki

Erki!

Det är ingen ny lag utan en gammal lag som börjat tillämpas hårdare pga. att så många kringgått den helt enligt dom instruktioner som Thaikonsult påstår gäller.

Här är lagen som gäller i båda länderna och i lagen benämns det internationell adoption just därför att adoptanten bor utomlands och barnet skall flytta.

Thaikonsult har tyvärr blandat ihop begreppen och inte givit riktigt korrekt information.

Ibland tvivlar jag på att Thaikonsult verkligen kan läsa eftersom jag in inlägg efter inlägg skriver att frugan försökt göra en nationell adoption i Thailand utan att jag är inbalndad.

Ändå fortsätter Thaikonsult i inlägg efter inlägg hävda att vad som ställt till det för oss är att jag skulle vara inblandad som medadoptant vilket är helt felaktigt.

Den här tråden är sannerligen ingen bra reklam för Thaikonsult.

Det är en jäkla skillnad på att kopiera lagtexter mot att faktist läsa dom och förså vad som står där!

Här har du utdrag ur Haagkonventlinen som är lag i båda länderna:

Adoption enligt lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner Personer med hemvist i en fördragsslutande stat som vill adoptera ett barn med hemvist i en annan fördragsslutande stat ska ansöka hos centralmyndigheten i den stat där de har sin hemvist (artikel 14). Eftersom såväl Sverige som Thailand är anslutna till konventionen ska denna ordning tillämpas.

Vi har nu hört att du inte var medadoptant.

När thailändska medborgare adopterar thailändska barn i sitt hemland är det fortarande att räkna som en nationell adoption och inte som en internationell sådan.

Vid nationella adoptioner gäller:

Lag (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption,

3 § Beslut om adoption som meddelats i främmande stat gäller här i riket, om den eller de sökande var medborgare eller hade hemvist i den främmande staten när beslutet meddelades samt, i fall då adoptivbarnet var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige, adoptionen godkänts av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer.

Och fortfarande är det så att Department of Social Development and Welfare (DSDW) har delegerat rätten att fatta beslut om (Incountry Adoptioner) till de provinsiella kontoren, Provincial Public Welfare Offices, i den provins där adoptanten och/eller den som ska adopteras är bosatt.

Med vänlig hälsning Thaikonsult

Nu reglerar ju Haagkonventionen bara barnadoptioner så mitt råd är att anlita en thailänsk advokat och inte lita på information från forumet.

 

Informationen man får här på forumet är felaktig vilket jag med en dåres envishet hävdat i många inlägg i den här tråden.

Det är sällan forumfrågor besvaras rätt i första hugg - då skulle trådarna bli väldigt korta.

Vi är lekmän de flesta av oss så allt man har rätt att förvänta sig är bud på lösningar framsatta efter bästa förmåga.

Låt frågan bollas i en lågmäld samtalston och avgöra i efterhand vad som verkar mest troligt eller vilka av andras 

erfarenheter du kan ha störst nytta av / vill tro på.

Det enda tråkiga är när egen erfarenhet framförs som den ultimativa sanningen - det gagnar ingen tycker jag.

M

Tycker det börjar bli lite kul detta när alla säger att Stickan har fel. Men så kanske det inte är. 

 

Thai-konsult har ju varit inblandad i  ett antal adoptioner och då har det sätt som han förespråkat fungerat.  Men i alla fallen har det varit lokala distrikten som hanterat det hela. 

 

Men betänk följande. Thailand börjar få gnäll för att dom inte följer Haag reglerna. regeringen skickar då bannor ner i organisationen som når "Department of Social Development and Welfare i Bkk"

Department of Social Development and Welfare i Bkk skriver då ihop en promemoria som dom skickar ut i distrikten att man måste se upp men utlandsboenden. För där får vi problem.

 

Och där är vi altså idag. När då det kommer in en ansökan på ett distrikt idag kan en av 3 saker hända. 1. Handlöggaren får reda på att man bor utomlands och följer då dom nya direktiven. (det är här Stickan drabbats).

2 Handläggaren får reda på att det är en utlandsboende men skiter i dom nya direktiven. 3 Handläggaren får inte reda på att det är en utlandsboende.

 

I fall 3 så är det ju inge problem. Och troligen är det fortfarande här många ärenden hamnar. Men ibland finns det en nyfiken handläggare som börjar titta på sökandes andra barns namn och anar ugglor i mossen. Och är detta då en handläggare typ 1. Så går det kanske som i stickans fall.

 

Så för att summera ett svar till TS.

Det går troligen att en i Sverige boende Thai adopterar sin systers barn. Men som det nu fungerar så måste man vara medveten att det kan gå snett om handläggaren får nys om att det är en utlandsboende som skall adoptera. Så försök att hålla detta borta från hela processen. 

 

Sedan till Thai-Konsult. Vore det inte bättre att vara lite ödmjuk. Bara för att du har lyckats ett antal gånger i dina uppdrag så kan det ju vara så att nästa gång går det inte så bra. Så istället för att idi*tförklara Stickan så kanske du skall ta lärdom och så kanske du skall anpassa ditt framtida agerande så kanske du kan fortsätta att få din inkomst och få nya kunder. 

 

Och sedan sist . Till TS. Jag är ju en av dom som tagit hit ett barn som då var 12 år. Och även om det just för honom gått bra då han nu har jobb och familj osv så tror jag inte jag skulle göra om det om jag visste vad jag vet idag.  Pojken har ett antal bekanta (men han kallar dom nog inte vänner längre) som varit i motsvarande situation där resultatet nog inte varit särskilt bra. 

 

hf

Tack!

Äntligen som inte idi*tförklarar mig!

Vi har nu hört att du inte var medadoptant.

 

När thailändska medborgare adopterar thailändska barn i sitt hemland är det fortarande att räkna som en nationell adoption och inte som en internationell sådan.

 

Vid nationella adoptioner gäller:

Lag (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption,

 

3 § Beslut om adoption som meddelats i främmande stat gäller här i riket, om den eller de sökande var medborgare eller hade hemvist i den främmande staten när beslutet meddelades samt, i fall då adoptivbarnet var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige, adoptionen godkänts av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer.

 

Och fortfarande är det så att Department of Social Development and Welfare (DSDW) har delegerat rätten att fatta beslut om (Incountry Adoptioner) till de provinsiella kontoren, Provincial Public Welfare Offices, i den provins där adoptanten och/eller den som ska adopteras är bosatt.

 

Med vänlig hälsning Thaikonsult

Är du dum på riktigt?

Är du läskunnig?

Om du läst mina inlägg så hade du redan från början förstått att jag inte var medapdoptant!

Om du läst och förstått nedanstående text ur Haagkonventionen så förstår du att jag har rätt!

Du blandar in en gammal lag som jag är fullt medveten om att den finns.

Men nu råkar det finnas en nyare lag nämligen Haagkonventionen som regerar just hur adoption med barn där adoptanten har sin hemvist utomlands skall gå till.

Och det är nedanstående text:

Adoption enligt lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner Personer med hemvist i en fördragsslutande stat som vill adoptera ett barn med hemvist i en annan fördragsslutande stat ska ansöka hos centralmyndigheten i den stat där de har sin hemvist (artikel 14). Eftersom såväl Sverige som Thailand är anslutna till konventionen ska denna ordning tillämpas.

Om du inte förstår att innebörden i den texten är tydlig på att adoptionen skall sökas från Sverige om adoptanten bor här så tycker jag att du skall byta yrke.

Det är som jag skrev inte bra reklam för Thaikonsult att dumförklara sig själv här på forumet.

För att vara riktigt tydlig igen Thaikonsult så skall enligt Haagkonventionen thailänska medborgare bosatta utomlands inte adoptera genom en nationell adoption i Thailand.

Då bryter Thailand mot Haagkonventionen vilket jag påståt i inlägg efter inlägg att jag hört med egna öron på kontoret i Bkk att Thailand fått skit för och därför blivit strängare.

Gör dig nu inte dummare än du redan gjort genom att påstå att jag har fel igen.

Vi har nu hört att du inte var medadoptant.

 

När thailändska medborgare adopterar thailändska barn i sitt hemland är det fortarande att räkna som en nationell adoption och inte som en internationell sådan.

 

Vid nationella adoptioner gäller:

Lag (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption,

 

3 § Beslut om adoption som meddelats i främmande stat gäller här i riket, om den eller de sökande var medborgare eller hade hemvist i den främmande staten när beslutet meddelades samt, i fall då adoptivbarnet var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige, adoptionen godkänts av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer.

 

Och fortfarande är det så att Department of Social Development and Welfare (DSDW) har delegerat rätten att fatta beslut om (Incountry Adoptioner) till de provinsiella kontoren, Provincial Public Welfare Offices, i den provins där adoptanten och/eller den som ska adopteras är bosatt.

 

Med vänlig hälsning Thaikonsult

Och fortfarande så är det så att eftersom Thailand fått skit för att dom brytar mot Haagkonventionen så har Department of Social Development and Welfare gett alla distrikten order om att om adoptanten är bosatt utomlands så skall ärendet hänvisas till Bkk.

Försår du inte vad jag skriver?

Då menar du även att svenska medborgare som bor i Europa och som genomför en nationell adoption hos en svensk domstol bryter mot Haagkonventionen.

Med vänlig hälsning Thaikonsult

Tja,

Då börjar jag fatta, för att slippa överaskningar ska man mörka att frun är bosatt i sverige.

Jag ska således inte finnas synlig någonstans.

Ska bli spännande, ska göra ett försök om ca 3 månader, jag meddelar här hur det gick.

Tack för all hjälp.

Erkki

Då menar du även att svenska medborgare som bor i Europa och som genomför en nationell adoption hos en svensk domstol bryter mot Haagkonventionen.

 

Med vänlig hälsning Thaikonsult

Jag menar att alla i alla länder som raticifierat Haagkonventionen är den lag och där står:

Adoption enligt lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner Personer med hemvist i en fördragsslutande stat som vill adoptera ett barn med hemvist i en annan fördragsslutande stat ska ansöka hos centralmyndigheten i den stat där de har sin hemvist (artikel 14). Eftersom såväl Sverige som Thailand är anslutna till konventionen ska denna ordning tillämpas.

Jag är ingen jurist och det verkar inte du heller vara men min tolkning är att adoptionen skall sökas från det land där adoptanten har sin hemvist.

På ren svenska så skall adoptinen sökas från det land där den som vill adoptera barnet bor. Oavsett om denne är medborgare där eller ej.

så svaret på din fråga är enligt min tolkning JA!