Missnöjet växer i Isan.

Hej

Militärkupper är svåra att förutse, 2011 var gummipriset dubbelt eller tredubbelt högre än nu, 2011 fanns risstödet och man trodde på en sänkning men inte att en kupp skulle ta bort det helt, 2011 hade landet en folkvald regering med ett uttalat mål om att stötta landets fattiga småbönder o.s.v.

Hej

Sjunkande markpriser på gummifarmer beror naturligtvis på låga gummipriser, lika självklart faller markpriset på  risodlingar nu när priset på ris är mer än halverat, detta är inte speciellt svårt att förstå.

Sämre lönsamhet inom jordbruket leder självfallet till att lån inte kan betalas, bilar och mark säljs med förlust och att familjer tvingas flytta ifrån byn, så ser det ut och ska man tro på skribenten till artikeln i Bangkok Post lär det bli ännu värre.

Med vänlig hälsning isan lover 

 

I Grekland har dom fört den tokiga politik som du förordar år efter år. Då man gett bidrag till höger och vänster långt mer än vad statens inkomster är. Se vad dom är idag. Vad tror du hänt om inte man avbrutit detta kostsamma stöd. Och kört på tills landet är totalt bankrutt?

Då hade effekterna varit mångdubbelt värre än nu.

Problemet är att din röda syn förblindar dig att se verkligheten som den är. Och visst gillar alla dessa stödprogram. När man sen ska betala för det. Då staten handlar på kredit. Då tycker nog ingen att det är vidare roligt. Men tyvärr är detta verkligheten. Att pengarna inte räckte att betala ut stödet för 2 år sedan vittnar väl om något att regeringen YL handlade för pengar som inte fanns. Ska staten Thailand gå ut och låna upp pengar av andra länder menar du? För att kunna betala bonden mer än vad man kan sälja riset för?

 

 

 

Skickat från min SM-N910F via Tapatalk

 

 

Bra där! Nu till den stora frågan: varför sjunker priserna på gummi och på ris? Tror du att detta har att göra med junatns övertagande eller med världsmarknadspriset?

Det framgår inte riktigt hur dessa 4 miljarder skall användas annat än som lån och diverse projekt. Senare i artikeln pratas det om t.ex satsningar på medium- och högteknologi, så för min del känns det som ett föga populistiskt och betydligt mer vettigt alternativ jämfört med ett vansinnigt risstödsprojekt som hittlls har kostat 500-600 miljarder.

"Thailand economic tsar pumps in billions and hopes for hit sequel"

Rubriken från en artikel i Financial Tiimes för bara några dagar sen. Innehållet bekräftar i allt väsentligt vad som redan sagts här, det är Thaksinomics som gäller från nu, Somkid vill avsluta det han påbörjade 2001. Har hört få röster som skriker populism denna gång, men det kanske kommer...?

"The last time Somkid Jatusripitak was in charge of the Thai economy he wooed foreign investors with tax breaks and pumped billions of dollars into struggling rural areas. Now he is back doing more of the same — but this time from the other side of the country’s deep political divide. It is a measure of Thailand’s unpredictable times that the ruling generals have installed Mr Somkid, a one-time ally of Thaksin Shinawatra, the patron of the government they overthrew last year. The 16-month-old junta has tight control over the country’s security but is dogged by economic woes — and fears of the threats to its authority that these could spawn. 

"In any country, to help the poor is a major task of the government,” Mr Somkid said in an interview, explaining his plan to inject almost $4bn into projects and small loans in Thailand’s rural rice and rubber-growing heartlands. “If you don’t help them and they don’t have money to eat, do you think that society will be just peaceful?"

http://www.ft.com/cms/s/0/6ac7077c-6747-11e5-a155-02b6f8af6a62.html#ixzz3ngozFBHb

 

Det där är en lustig liten beskrivning av Somkid. Dels så var han ekonomisk rådgivare till juntan 2006, och dels så vände han kappan efter vinden och förespråkade kungens self-sufficiency ekonomi efter kuppen. Nu vänder han igen och ska tillbaka till pre-2006 politik för att juntan behöver/vill blidka landsbygd. Populism eller inte .. tja, vad tror du?

När TRT bildades 2000 så plockade man upp många goda ideer som låg i tiden och som byggde på jämlikhet och öppenhet och och som aktivt lobbades för av olika människorättsorganisationer. Dessa inkorporerades i TRTs partiprogram tillsammans med andra väldigt nationalistiska och allt annat än öppna ideer. TRTs partiprogram innehöll kort sagt löften för de flesta. 

Det betyder inte att de enskilda idéerna egentligen var dåliga. Att dessa idéer däremot kidnappades av Thaksins, p.g.a Thaksins makt - och pengabegär, var p.g.a populistisk vilja. Thaksin ville vinna valet, inget annat. Thailands ekonomiska politik gentemot IMF är ett praktexempel på detta. 1998-2000 så tyckte Thaksin att demokraternas och IMFs politik var den enda rätta. Trots att politiken slog hårt mot landsbygden. Bönder protesterade mot demokraternas politik vilket demokraterna helt ignorerade. Folkopinionen på landsbygd i Issan riktades mot de ekonomiska åtstramningarna och man skulle göra politiskt uppror mot demokraterna i nästa val. Så ändrade Thaksin helt ställning i valupptakten inför 2001 och var nu helt emot IMF. Och vann bl.a såklart en massa röster i Isaan.

Men han vann även röster från nationalistisk överklass. IMF tyckte nämligen att man skulle privatisera statliga verksamheter, vilket nationalister inte ville, och vilket Thaksin sade sig vara emot (Han ändrade sig dock efter valet och sålde ut 30% av PTT i en mer eller mindre privat utförsäljning.  På 2 minuter såldes aktierna till ett kraftigt underpris till nära vänner och bekanta. Priset femdubblades sedan under följande 2 år).

Satsningarna på landsbygden, med bylån och kriget mot fattigdom etc, var den delen som skulle locka landsbygden till TRT. Dessa var del i Thaksins s.k populistiska löften. Populismens segertåg i den Thailändska politiken har fortsatt sedan dess för att kulminera i bl.a det vettlösa risstödsprogrammet i det förra valet. 

Men just dessa satsningar på landsbygden är egentligen INTE vad som menas med Thaksinomics. Thaksinomics handlade primärt om att blåsa upp Thailändskt BNP, ju snabbare desto bättre. OTOP syftade till att blåsa liv i företagandet och öka BNP. Bangkok skulle göras till modecentra. Storsatsningar på storföretag (läs Thaksin & vänners företag), Mer lån till SME's osv osv. Man hade ju nått nästan 7% i tillväxt år 2003 (iofs utan att Thaksinomics hade hunnit implementeras och ge effekt men så nogräknad var man inte). Thaksin lovade 2003 dubbelsiffrig tillväxt av BNP efter 2005. Och Somkid lovade att Thailand från 2004 skulle jämställas med drakarna Singapore, Sydkorea och Taiwan. Nu sket sig ju det.. men ändå.  Jag är inte så säker på att Thaksinomics egentligen ska ses som så populistiska. Snarare kanske spekulativa och nytänkande. Jag själv har också varit lite slarvig i användandet av populism gällande Thaksinomics tidigare. De delar av TRTs politik som vände sig till fattiga var däremot populistiska (även om de i vissa delar även bidrog till ökad BNP genom en större intern lånefinansierad omsättning.)

När juntan nu har fått en vändande världsekonomi och ekonomiska problem på halsen så vill man nog titta på alla alternativ för att blåsa liv i liket igen. Och varför då inte vända sig till Somkid för att se om hans trollkonster fungerar? 

Thaksin har ju visat sig ha extremt flax med världskonjunkturer i tajmingen av sina regeringar. Thaksin själv red ju på återhämtningen efter Tom Yam Goong. Medan Abhisit fick ta hand om Thailand under värsta finanskrisen sedan depressionen. Sedan vände det ekonomiskt igen lagom till Yingluck för att åter få pyspunka strax efter senaste kuppen. 

Frågan är vilka drivkrafter som står bakom att använda sig av Somkid nu. Om han var för self-sufficiency under förra juntan - varför ta in honom som BNP-bubbelblåsare nu? Hans ekonomiska övertygelser från TRT-tiden har ju inte heller kunnat vederläggas som fungerande. Thailand har ju haft samma ekonomiska utveckling som många andra i området. Utan att dessa haft varken Somkid, Thaksin eller Pansak. Det känns lite som en halv chansning att plocka in honom.

Jag hade tvingat in Korn om jag var välvillig diktator i Thailand. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ska bli intressant att läsa vad vår egen rödgardist svarar på detta

 

Ja man kan fråga sig varför regeringen YL inte började avreglering av risprogrammet innan pengarna var slut?

Det är nog många som ställer sig den frågan.

 

Skickat från min SM-N910F via Tapatalk

 

 

Jomenvisst är det betydligt bättre än det senaste risstödsprogrammet, måste vi älta det i tid och otid...  Det kommer med säkerhet inte tillbaka, och den gode Somkid hade ju inget med det att göra. Däremot att  någon annan form av risstöd eller snarare subvention införs, är väl inte otänkbart att han klurar på,  alla regeringar oavsett kulör har haft sådana i någon form.

Stordelen nu dock till likadana åtgärder som myntade begreppet Thaksinomics och som beskylldes för att varas populistiska. Village Funds och OTOP utgör som sagt en stor del, men inte allt.

Rätt tung kritik kan man läsa här, på temat att åtgärderna främst ökar hushållens skuldsättning:

"In my view, the stimulus programmes will lead to more wastage of money, more unnecessary consumption, more debt, more addiction to populism, and more corruption. How all these fit into the wish of the prime minister who has repeatedly said he would use the sufficiency economy concept to underpin development in the country is unclear. Rather, my guess is this short-term stimulus programme is influenced by John Maynard Keynes' famous expression: In the long-run, we are all dead."

http://www.bangkokpost.com/learning/work/679768/somkid-big-plan-for-economy-more-household-debt-won-t-help-exports

 

 

Det där är en lustig liten beskrivning av Somkid. Dels så var han ekonomisk rådgivare till juntan 2006, och dels så vände han kappan efter vinden och förespråkade kungens self-sufficiency ekonomi efter kuppen. Nu vänder han igen och ska tillbaka till pre-2006 politik för att juntan behöver/vill blidka landsbygd. Populism eller inte .. tja, vad tror du?

När TRT bildades 2000 så plockade man upp många goda ideer som låg i tiden och som byggde på jämlikhet och öppenhet och och som aktivt lobbades för av olika människorättsorganisationer. Dessa inkorporerades i TRTs partiprogram tillsammans med andra väldigt nationalistiska och allt annat än öppna ideer. TRTs partiprogram innehöll kort sagt löften för de flesta.

Det betyder inte att de enskilda idéerna egentligen var dåliga. Att dessa idéer däremot kidnappades av Thaksins, p.g.a Thaksins makt - och pengabegär, var p.g.a populistisk vilja. Thaksin ville vinna valet, inget annat. Thailands ekonomiska politik gentemot IMF är ett praktexempel på detta. 1998-2000 så tyckte Thaksin att demokraternas och IMFs politik var den enda rätta. Trots att politiken slog hårt mot landsbygden. Bönder protesterade mot demokraternas politik vilket demokraterna helt ignorerade. Folkopinionen på landsbygd i Issan riktades mot de ekonomiska åtstramningarna och man skulle göra politiskt uppror mot demokraterna i nästa val. Så ändrade Thaksin helt ställning i valupptakten inför 2001 och var nu helt emot IMF. Och vann bl.a såklart en massa röster i Isaan.

Men han vann även röster från nationalistisk överklass. IMF tyckte nämligen att man skulle privatisera statliga verksamheter, vilket nationalister inte ville, och vilket Thaksin sade sig vara emot (Han ändrade sig dock efter valet och sålde ut 30% av PTT i en mer eller mindre privat utförsäljning.  På 2 minuter såldes aktierna till ett kraftigt underpris till nära vänner och bekanta. Priset femdubblades sedan under följande 2 år).

Satsningarna på landsbygden, med bylån och kriget mot fattigdom etc, var den delen som skulle locka landsbygden till TRT. Dessa var del i Thaksins s.k populistiska löften. Populismens segertåg i den Thailändska politiken har fortsatt sedan dess för att kulminera i bl.a det vettlösa risstödsprogrammet i det förra valet. 

Men just dessa satsningar på landsbygden är egentligen INTE vad som menas med Thaksinomics. Thaksinomics handlade primärt om att blåsa upp Thailändskt BNP, ju snabbare desto bättre. OTOP syftade till att blåsa liv i företagandet och öka BNP. Bangkok skulle göras till modecentra. Storsatsningar på storföretag (läs Thaksin & vänners företag), Mer lån till SME's osv osv. Man hade ju nått nästan 7% i tillväxt år 2003 (iofs utan att Thaksinomics hade hunnit implementeras och ge effekt men så nogräknad var man inte). Thaksin lovade 2003 dubbelsiffrig tillväxt av BNP efter 2005. Och Somkid lovade att Thailand från 2004 skulle jämställas med drakarna Singapore, Sydkorea och Taiwan. Nu sket sig ju det.. men ändå.  Jag är inte så säker på att Thaksinomics egentligen ska ses som så populistiska. Snarare kanske spekulativa och nytänkande. Jag själv har också varit lite slarvig i användandet av populism gällande Thaksinomics tidigare. De delar av TRTs politik som vände sig till fattiga var däremot populistiska (även om de i vissa delar även bidrog till ökad BNP genom en större intern lånefinansierad omsättning.)

När juntan nu har fått en vändande världsekonomi och ekonomiska problem på halsen så vill man nog titta på alla alternativ för att blåsa liv i liket igen. Och varför då inte vända sig till Somkid för att se om hans trollkonster fungerar? 

Thaksin har ju visat sig ha extremt flax med världskonjunkturer i tajmingen av sina regeringar. Thaksin själv red ju på återhämtningen efter Tom Yam Goong. Medan Abhisit fick ta hand om Thailand under värsta finanskrisen sedan depressionen. Sedan vände det ekonomiskt igen lagom till Yingluck för att åter få pyspunka strax efter senaste kuppen. Något måste man ju göra.

Frågan är vilka drivkrafter som står bakom att använda sig av Somkid nu. Om han var för self-sufficiency under förra juntan - varför ta in honom som potentiell BNP-bubbelblåsande schaman nu? Hans ekonomiska övertygelser från TRT-tiden har ju inte heller kunnat vederläggas som fungerande. Thailand har ju haft samma ekonomiska utveckling som många andra i området. Utan att dessa haft varken Somkid, Thaksin eller Pansak. Det känns lite som en halv chansning att plocka in honom.

Jag hade tvingat in Korn om jag var välvillig diktator i Thailand.