Lillgrabben som är 2,5 år snackar thai med mamma och svenska med mig.
Ganska imponerande att se hur lätt små barn lär sig. Han växlar mellan språken utan minsta fördröjning eller tvekan.
Önskar jag hade samma inlärningsförmåga.
Lillgrabben som är 2,5 år snackar thai med mamma och svenska med mig.
Ganska imponerande att se hur lätt små barn lär sig. Han växlar mellan språken utan minsta fördröjning eller tvekan.
Önskar jag hade samma inlärningsförmåga.
Har skummat igenom denna tråd en aning i hopp om att finna lösningen till en kanske sexåring... Hennes dotter fyller fem senare i år och kanske hinner fylla sex innan min "blivande fru" (Vet ju inte om hon vill
) känner att hon behärskar det svenska språket så pass att hon vill ta hit dottern. Har läst att en del av er kört mamma-thai pappa-svenska. Funkar det med ett "äldre" barn? Jag har köpt lexikon, thailändska språkkurser och "pluggar för fullt". Gör jag dottern en otjänst genom att försöka prata thai med henne till en början, eller ska jag genomgående prata svenska? Mamman och jag pratar knagglig thaisvengelska
Jag har en CAE i engelska från ungdomens glada dagar och funderar på om jag ska prata engelska med dottern. Ibland är det frustrerande att inte kunna göra sig förstådd på engelska.
Men helt klart är hennes engelska charmig, inte dotterns alltså, "I go bank monday twentyfive. (Måndag är det 15:e!) Samma sak med intervjudatumet, hon sa twentyseven, i själva verket 17:e
Hennes personuppfattning är en aning skev, mina vänner, är my friends. Vi såg en av mina vänner på avstånd och hon sa: my friend Kenneth! Jag älskar henne och hennes engelska uttal. Jag kan komma på mig själv med att försöka imitera hennes sätt att säga vissa ord på engelska, relax är ett jag ofta försöker mig på. Rrrreeelaakks... Nej, jag grejar det bara inte, men det är så charmigt när hon säger det att jag bara vill smälta och verkligen slappnar av! Nu flyter jag visst iväg i längtansträsk, men hur skulle ni göra, ärade forumspublik?

Frugans grabb var 6 år när han kom till Sverige, han började förskola efter endast 2 dagar i Sverige utan att förstå ett enda ord svenska.
Allt gick lysande, redan efter några veckor kunde han hjälpligt förstå och prata svenska med mig sen gick det i rasande fart.
Nu nästan tre år senare pratar han klockren svenska, kanske endast ordförrådet är lite efter sina jämnåriga kamrater.
Det tråkiga är att han har tappat en del av sin thai, när han ska förklara något lite mer komplicerat för sin mor så får han ibland
gå över till svenska.
Ang de mindre barnen så gör vi som de flesta andra verkar göra, mamma pratar thai med dem och jag svenska, verkligen fascinerande att se sådan
inlärningsförmåga barn har, då de blixtsnabbt kan växla mellan thai och svenska.
Logga in för att svara.