Är nog inte så lätt att bli av med korruption i ett land som Thailand som en del tycks tro här. Korruptionen är så djupt rotat i samhällssystemet att den till slut blir själva kittet som håller hela systemet fungerande.
De flesta thailändska tjänstemän inom stat och kommun har förmodligen på något sätt köpt sina tjänster. Kan kosta allt från några månadslöner till flera årslöner att få ett attraktivt statligt jobb och de pengarna ska man naturligtvis sedan ha tillbaks på något sätt, med ränta. Det ena mutan ger den andra i en oändlig spiral som man som enskild samhällsindivid inte kan värja sig mot utan att bli den stora förloraren. Som individ, i alla fall med någon slags ambition i livet, så går det tyvärr inte att säga nej tack. Du kommer ingenstans om du inte deltar i spelet med de regler som gäller i samhället.
För oss laglydiga turister som inte har några yrkes- eller andra ambitioner i Thailand går det naturligtvis bra att säga nej. Det kommer bara kosta oss lite semestertid som värst. Men skulle man leva och verka, ha företag och försöka tjäna pengar i landet så går det nog inte att värja sig helt. Då blir man i längden en förlorare.
Själv har jag väl betalt mutor ett tiotal ggr gissar jag. Mest det vanliga, en slant till någon polis för någon verklig eller påhittad trafikförseelse. Har bötat på polisstation säkert 5-6 ggr när man kört hjälmlös eller körkortslös förr om åren och det är så himla tidsödande att jag numer föredrar den kvicka mutan rätt ner i konstapelns ficka istället.
Fast hade jag haft mer tid än pengar så hade jag nog nekat tills de lessnat på mig, jag orkar dock inte ödsla ett par, tre timmars dyrbar semestertid för kanske 20-30 svenska kr.
Har också tvingats betala någon liten muta på thailändska myndigheter för att få hjulen att rulla. Har man hållit på med ett ärende ett par, tre dagar redan så är man rätt så mör och kan en femhundring få det hela att funka så är man rätt snar att dra fram den. Det är den krassa verkligheten tyvärr.
Självklart har du rätt i din beskrivning och inte blir det lätt att ändra på. Men då får man ta i hårdare, för förr eller senare måste det till en ändring. Indonesien har börjat vakna när det gäller mutor. Många jag pratar med där säger att dom har börjat undvika mutor mer och mer, det är riskabelt att åka fast. Man måste väl börja någonstans?
Jag driver ett (litet men unikt!) företag i Thailand. Kunderna är stora börsnoterade bolag i första hand. Det är mest tjänster men en del utrustning säljer vi emellanåt. I början innan jag begrep bättre tog jag hjälp av ett "Foreigner Service" företag för bolagsbildning, visum, arbetstillstånd med mera. Ägarinnan är gift med en polis, så allt skulle ju gå så smidigt då. Men skillnaden mot nu, när min sekreterare sköter det, är bara att det kostar oerhört mycket mindre! Speciellt eftersom jag gör somligt av det utanför Thailand numera. Det hittades på den ena och den andra formella problematiken, som skulle lösas med mutor. Helt i onödan skulle det visa sig. Jag blev också lite bekant med dom så jag fick insikt i hur karriären skall skötas för en polis. Det handlar om att dra in så mycket mutor som möjligt, så att man kan skicka vidare till chefen och upp i kedjan. Följden blir att mutkolveriet är den huvudsakliga "meriten" för en polis. Ju skickligare mutkolv desto bättre karriär, således. Det gör självklart att de som är skickliga på själva polisarbetet inte kommer någonvart. Det där ser vi ju resultatet av stup i ett.
I mina affärer har jag i övrigt haft total nolltolerans mot mutor och det är jag lite stolt över faktiskt. Förutom att jag hatar företeelsen som pesten har jag även rent logiska skäl. Mitt resonemang bygger på att om jag åker fast är det risk för att jag åker ut och även om jag har ytterst liten konkurrens i det jag gör just nu finns det alltid dom som gärna skulle sätta käppar i hjulen för mig. Risken kanske inte är så stor men konsekvenserna desto större, så det är inte värt det.
På vilket sätt har detta påverkat mina affärer då? Inte mycket. Ofta tror man att man måste muta sig fram men... en historia som visar vad jag menar är denna. En kund på ett större företag hörde av sig och ville ha en offert på en grunka. Grunkor tillverkas av ett antal konkurrenter också. Han sa att med lite teamoney till honom skulle vi få sälja grunkan, bergsäkert. Vi sa, tyvärr, vi ger aldrig teamoney, men en offert skall du få. Några månader senare trodde vi att det var förlorat, men han hörde av sig igen. Glöm inte teamoney den här gången. Fortfarande samma offert från oss. Om det blev någon affär eller inte vet jag inte, men vi fick den i alla fall inte. Jag tror det blev stopp helt, för egentligen behövde dom ingen grunka. Men vad jag också tror är att snubben inte alls hade makt att bestämma vilken grunka dom skulle köpa, utan inköpsavdelningen. Han tog in offerter från alla konkurrenter och sa samma sak till samtliga, för att kunna casha in av den som sedan vann och ljuga ihop nåt till dom andra. Eller bara tiga. Vi spelade inte med och lyckades antingen sabba hela grejen, eller åtminstone fördröja affären och kanske minska storleken på mutan genom att hålla ett lägre mutfritt pris som dom andra måste slå.
Stora företag i Thailand har faktiskt ganska bra kontroll mot mutor, det är min uppfattning. Offerter skall ofta lämnas elektroniskt på nätet, budgivningen görs så att "felaktiga" bud inte kan sållas ut av korrumperade underhuggare. Ringer man och vill sälja något hamnar man på inköpsavdelningen och släpps inte vidare in till någon som kan påverka. Vendor approval är ganska strikt. Detta är förstås den privata sektorn! På den offentliga sidan är det helt annat, dom hålls ju inte i schack av konkurrenter, eftersom kunden är skattebetalaren som inte har något val.
Det kanske kan vara värt att återkomma till. Några har skrivit om sina erfarenheter med vägbyggen och annat. Kom gärna med mer!
