Många intressanta inlägg. Jag personligen anser helt klart att Kina är ett hot och på alla fronter. Väldigt många har nog alldeles för länge underskattat kineserna och det kan stå oss dyrt. Framförallt ska man inte tro att kineserna är några newbies som bara genom statssanktionerad kopiering har gått från lerhyddor till skyskrapor på en generation. Kineserna skrev litterära mästerverk och vetenskapliga avhandlingar när vi höll på med runskrift och kineserna byggde komplexa städer när vi precis lämnat våra grottor. Förutom de senaste 2-300 åren då Kina pga politiska orsaker halkat efter så har de alltid legat i framkant gällande allt. Kina har en lång tradition av att uppmuntra studier och innovationer och det är ingen slump att hela Sydostasien styrs av små inflytelserika grupper av etniska kineser och även i västerlandet har de lyckats bra trots en ofta fientlig omgivning.
När Deng Xiaoping 1978 tog över efter Mao och började sin "Opening Up Policy" så var Kina ett av världens fattigaste länder och nu drygt 30 år senare är de världens näst största ekonomi. Räknat i BNP per capita är de fortfarande relativt fattiga men det finns enorm rikedom och enorm makt. Bara det att det går 150 kineser på varje svensk borde räcka för att skrämma. Vad än Kinas regering bestämmer att Kina ska satsa på så kommer det påverka oss; inte ens Dolph kan slå ner 150 kineser eller Zlatan dribbla av 150.
Bara för att ge ett exempel på hur fort det kan gå när en regering som inte behöver tänka på kortsiktiga populistiska åtgärder, de behöver ju inte oroa sig för att bli bortröstade, bestämmer sig för att bli bra på något så tar jag ett exempel från min egen bransch. När jag var i Kina första gången 1997 hade Kina inte en endaste tillverkare av rostfritt stål. 1998 åkte jag runt med de stora tyska och franska ingenjörsföretagen för att diskutera de första verken och uppfattningen var väl att "hur fan ska ett gäng Chinamen i sandaler och halmhatt kunna köra en avancerad processindustri". Idag, 15 år senare, är de överlägset störst i världen och även kvalitetsmässigt är de nästan ifatt trots att de låg 200 år efter för bara 15 år sedan. De kan inte bara tillverka stål, de kan dessutom designa, engineera och tillverka maskinerna som gör stålet, något som mina tyska och franska kollegor skrattade åt så sent som för 5 år sedan. Visst, de är inte lika bra, men till en tredjedel av priset är de ofta bra nog.
Det är heller inte något slumpmässigt och slafsigt kopierande som ligger bakom deras succe utan långsiktigt och strategiskt tänkande. Redan när jag var runt 1998 så fanns det alltid ett "Design Institute" mellan oss och stålverket. Dessa Design Institute samlade in alla ritningar, beskrivningar och beräkningar från alla världens ingenjörsföretag och ville man vinna projektet var man dessutom tvungen att se till att de fick utbildning på stålföretag i väst samt att man levererade ritningar ned till minsta mutter. Idag är dessa Design Institute omvandlade till ingenjörsföretag och när de nu åker till Vietnam, Indonesien och Burma för att sälja sina utrustningar så har de fortfarande den gigantsika kinesiska staten i ryggen. Nu har de inte så låga löner längre men det är fortfarande tufft att konkurrera med företag som aldrig behöver gå med vinst..
Hotet från deras växande militär, strategiska allianser i Asien oh Afrika samt deras miljöpåverkan är ju andra anledningar att känna sig lite skraj.
Men lyckligtvis (?) har kineserna tusentals problem också så vi ska inte ge upp! Nu går jag ut och käkar och kanske dricker en Carlsberg, ska inte gynna kineserna mer än nödvändigt 