Juntaledaren hotar med skärpt kontroll över media.

Så du har blivit domare här. Eftersom denna utmärkelse kommer just ifrån dej tackar jag allra ödmjukast.

Nu var det själva formuleringen jag var ute efter. IL har ju gjort över 15000 inlägg i dom politiska trådarna. Hade någon då skrivit samma sak om honom, baserat på detta, att han är manipulativ och besatt av att förmedla sin världsbild hade jag hållit med.

Liknelsen mellan IL och Bering Breivik som person gjorde du, inte jag, så det får stå för dej.

 

Nä, jag är inte domare här. Däremot gör som de flesta andra på ett debattforum, nämligen uttrycker min åsikt. Den  här gången om ditt inlägg som jag tyckte höll riktigt låg nivå. Det gäller även om jag köper din förklaring om att du på basis av vad du läst i en bok om Breivik kommer till slutsatsen att IL är extremistisk,, besatt och manupilativ, baserat på vad han skriver här.

 

 Det är emellertid sannolikt att de flesta som fortfarande orkar delta aktivt  i "debatten"  på MPR tycker som du,så du kan nog räkna med gott om support för din åsikt. Är de domare då med?

Isan Lover, on 16 Nov 2014 - 01:56, said:Isan Lover, on 16 Nov 2014 - 01:56, said:

kt

Hej

Själv började jag resa till Thailand 1985 och jag har ju kunnat följa utvecklingen på den Thailändska landsbygden på nära håll, varit med när folk på landet saknade saker som el, toaletter, rinnande vatten, TV, telefon, bilar, traktorer, m.m, dom bodde i dåliga hus på pålar med hål i både golv och väggar så det gällde att se upp var man trampade för att inte ramla igenom.

Alla hade inte ens ett hus på pålar utan bodde i skjul med jordgolv och sov på marken runt elden, enda belysningen var en fotogenlampa som man använde sparsamt, många barn var undernärda, spetälska fanns nästan i varje by och en del saknade fingrar, öron, näsa och tår, sjukvård var då bara något som man kunde drömma om, skadade man sig eller blev allvarligt sjuk var man ofta hänvisad till en schaman, inte många hade råd med den dyra vård som ett sjukhus kunde erbjuda, AIDS florerade och folk ifrån tonåringar till äldre dog utan någon hjälp i sina hem eller på närmaste läkarstation där inga resurser för att ta hand om eller medicinera dom sjuka fanns.

Många äldre led av starr och andra åldersrelaterade problem, ingen tandvård existerade heller egentligen, det handlade mest om att någon i byn drog ut tänder på dom andra om det gjorde ont, så även relativt unga kunde sakna tänder, många barn saknade skor (flip flops) och hade trasiga kläder, även många vuxna hade väldigt trasiga kläder och gick ofta barfota, skola fanns ju men ganska många hade inte tid att gå dit p.g.a att dom var tvungna att arbeta hemma på farmen.

Återkommande gjorde ju landets studenter små försök till protester och aktioner både före 1985 och efter men dom slogs alltid ned brutalt och många dödades av militär och polis, redan här grundlades mitt engagemang för landets fattiga och en misstro mot militär och överklass som medvetet höll befolkningen på denna låga nivå och med våld slog ned alla försök till resning ifrån den stora majoriteten av befolkningen.

Redan på denna tid hade jag noterat att ex.vis folk ifrån Isaan och norr sågs som lägre stående medborgare och behandlades sämre än "Thai", dom utnyttjades på alla möjliga sätt, man stal och köpte t.o.m deras barn för att förse sexindustrin med arbetare, barn rövades bort på väg till och från skolan, man satte upp plakat som varnade barnen för okända, informerade barnen i skolorna om detta o.s.v, man drev ofta med och retade folk ifrån landet både i verkliga livet och i media, man kallade dessa människor för Kwai (buffel) och det var inte menat som någon komplimang.

Inte mycket hände på landet ute i byarna trots att åren gick och själv trodde varken jag eller frugan att vi skulle få uppleva någon verklig förändring under vår livstid, det fanns i princip ingenting som tydde på detta, men så i slutet av nittiotalet så bildades Thai Rak Thai och dom gick ut i byarna och frågade vad folk saknade, behövde mest och sa sig vara beredda att hjälpa byborna till ett bättre liv, frugan var precis som många andra först väldigt skeptisk och brydde sig inte alls om vad dom sa, hon räknade med att allt var tomma löften som vanligt för att få deras röster.

Men plötsligt började saker hända, bylånen kom till och folk kunde bygga om sina hus lite, köpa lite mer mark, plantera gummi, köpa kreatur starta en lite butik o.s.v, redan detta innebar en stor förändring även om man bara fick låna 10 000 baht per familj, vägar byggdes, telefonförbindelse till byn kom, skolorna och skolmaten förbättrades och barnen fick nu mjölk dagligen, läkarstationerna blev fler och till slut kom sjukvårdsreformen som förändrade allt ute i byarna, nu behövde inte längre svårt sjuka och döende behandlas i hemmen längre, trafikoffer körde nu i ambulans till sjukhus, t.o.m tandvård blev gratis för byborna.

Byn började växa, gummi tappas, hus byggdes, affärer öppnade liksom bensinstationer, nya brandbilar, sophämtning med nya sopbilar, antalet bilar ökade ifrån 4 till 100, antalet traktorer, grävmaskiner och lastbilar ökade rejält, gratis el, risstöd m.m gjorde att en del familjer började återvända till byn ifrån Korat och Bangkok.

Men hela tiden fanns hotet ifrån landets kungahus, militär, överklass, rojalister och Bangkok elit som hela tiden protesterade och försökte hindra denna utveckling, ganska snart stod det klart att dom skulle slå tillbaka och det gjorde dom med en militärkupp, diktatur och juntastyre, juntan ersattes sedan av en marionettregering installerad av männen bakom kuppen, men folket krävde hela tiden nyval och en folkvald regering, så blev det men inte länge, en ny kupp, diktatur och junta följde och nu är återigen politisk förföljelse, mötesförbud, massarresteringar, tortyr, censur, slopad yttrande och pressfrihet Thailändsk vardag.

Den är gången är läget enligt politiska s.k experter allvarligare än vid tidigare kupper, inget nyval är utlyst, juntaledaren själv PM, rojalistiska skolreformer genomförs, ingen opposition tillåts, militärt undantagstillstånd råder på obestämd tid, LM-lagarna används flitigare än någonsin, juntan ska själva reformera landet utan insyn och påverkans möjlighet, juntan ska själva ta fram en egen konstitution utan folklig förankring och utan koppling till landets tidigare civila konstitutioner, gummipriset är det lägsta någonsin, risstödet borta och mycket talar för att många familjer tvingas lämna sina hem i byarna och återvända till Korat och Bangkok.

Själv tror jag att den Thailändska landsbygden i norr och nordost och dess befolkning är dom stora förlorarna på kupperna och diktaturen om det inte återigen blir fria och demokratiska val i Thailand där partier som ex.vis dom röda får ställa upp, inget talar väl just nu för detta eftersom juntan säger sig vilja krossa dom röda för gott den här gången, blir så fallet är nog Thailands demokratiska experiment över för överskådlig tid och inget talar väl egentigen då för att landets fattiga i norr och nordost kommer att få uppleva en fortsatt utveckling i sina områden.

Själv hade både jag och frugan gärna satsat på ett boende och framtid i ett demokratiskt och fritt Thailand där varje medborgare har samma värde åtminstone på valdagen, en skola där målet är kungadyrkan, respekt för militären och där barnen förbjuds tänka själva, läsa vad dom vill och kritisera det dom ogillar lockar inte, sammantaget anser jag att Thailand var på rätt väg sett till den fantastiska utvecklingen i norr och nordost som var landets fattigaste och mest eftersatta områden, men med militären och överklassen vid rodret har man nu valt helt fel väg och är på väg bakåt istället för framåt.

 

Har man gjort den här resan tillsammans med byborna är man absolut inte objektiv, jag är i högsta grad partisk och det skäms jag inte alls över i ett sånt här fall.

 

Men tyvärr är det nog omöjligt at utveckla det här utan att ta med politiken på ett hörn, för det är ju den som ger folk möjlighet till ett bättre liv.

Med vänlig hälsning isan lover

 

Tack för svaret

 

Jag kom till Thailand 3 år efter dig och har sett mycket av det du beskriver om än inte allt.

Jag var själv emot kuppen 2006 då jag såg att bl.a. sjukförsäkringen försämrades. Åtminstone tillfälligt då en del av befolkningen inte längre kunde ansöka om 30 B-kortet om man inte hade officiell anställning. Hur / när det ändrades senare vet jag inte. Personligen kändes den kuppen mycket hårdare, inte det att militären inte menar allvar även denna gången men personligen kändes förra kuppen mer allvarlig. Teknik och mediautvecklingen har avancerat ganska rejält i Thailand sedan dess och det känns, för mig och de runt mig, som att juntan vet om att det de gör nu är mer eller mindre för öppen ridå. Befolkningen är inte lika lätta längre att köra över och detta tror jag innebär att vi i en rimlig tid kan se ett val. Hur detta val kommer att bli är naturligtvis mycket osäkert, och hur fria de kommer bli är också naturligtvis osäkert men jag tror juntan är under en stark tidspress att leverera vad som åtminstone kommer se ut som en demokrati, när det är gjort tror jag det kommer gå snabbt framåt.

 

Jag tror att nämnda skolreform i realiteten endast marginellt kommer försämra den redan kassa offentliga skolan. Som optimist hoppas jag de styrande inom en snar framtid kommer inse att Thailand inte har råd att halka efter mera på detta området. Med tanke på hur mycket pengar de faktiskt satsar på skolan borde denna kunna avancera framåt ganska rejält när detta inses.

 

Som ett land i utveckling är det tufft för många på landsbygden, det går inte ändra på detta hur mycket risstöd du än kastar ut. Det är inte rimligt att en stor andel av befolkningen skall hålla på med små lantbruk för att försörja sig och familjen samtidigt som storstäderna tar jättekliv framåt för att närma sig väst. Varför ska skattebetalarna betala för att Somchai inte vill flytta och ta ett jobb där de finns. Inte ens i Sverige har vi kommit undan samma debatt? Skillnaderna mellan utbildade och icke utbildade ökar. De med högre utbildning skaffar färre barn, skulle tro att det beror på att de väljer att satsa allt på ett barn bl.a. pga dyra men bättre privatskolor. Många av de som skaffar sig högre utbildning i Thailand är också från Isaan, jag tror att inställningen till att kalla de därifrån för Kwai håller på / kommer att ändras iom att det numera kommer in fler och fler på högre positioner även om thailändska komedier verkar göra sitt bästa för att hålla den vid liv.

Jag tror också att den, i viss mån, romantiserade bilden av att alla födda på landsbygden ska få bo kvar där inte stämmer med vad majoriteten vill Jag tror de flesta ungdomar idag vill komma till storstäder och lyfta upp nivån på sina liv. Inte många som vill stanna kvar / växa upp hos mormor i rural landsbygd, kolla hur mycket problem som faktiskt finns både med droger, tonårsgraviditeter etc.

 

/ SatanG

Tack för svaret

 

Jag kom till Thailand 3 år efter dig och har sett mycket av det du beskriver om än inte allt.

Jag var själv emot kuppen 2006 då jag såg att bl.a. sjukförsäkringen försämrades. Åtminstone tillfälligt då en del av befolkningen inte längre kunde ansöka om 30 B-kortet om man inte hade officiell anställning. Hur / när det ändrades senare vet jag inte. Personligen kändes den kuppen mycket hårdare, inte det att militären inte menar allvar även denna gången men personligen kändes förra kuppen mer allvarlig. Teknik och mediautvecklingen har avancerat ganska rejält i Thailand sedan dess och det känns, för mig och de runt mig, som att juntan vet om att det de gör nu är mer eller mindre för öppen ridå. Befolkningen är inte lika lätta längre att köra över och detta tror jag innebär att vi i en rimlig tid kan se ett val. Hur detta val kommer att bli är naturligtvis mycket osäkert, och hur fria de kommer bli är också naturligtvis osäkert men jag tror juntan är under en stark tidspress att leverera vad som åtminstone kommer se ut som en demokrati, när det är gjort tror jag det kommer gå snabbt framåt..

Jag tror också att den, i viss mån, romantiserade bilden av att alla födda på landsbygden ska få bo kvar där inte stämmer med vad majoriteten vill Jag tror de flesta ungdomar idag vill komma till storstäder och lyfta upp nivån på sina liv. Inte många som vill stanna kvar / växa upp hos mormor i rural landsbygd, kolla hur mycket problem som faktiskt finns både med droger, tonårsgraviditeter etc.

 

/ SatanG

 

Så sant, men också förfärligt när familjen i Isaan accepterar att dottern flyttar till Pattaya, Patong eller Bangkok för att kunna skicka pengar hem, inte direkt kontorsjobb de får...

Så sant, men också förfärligt när familjen i Isaan accepterar att dottern flyttar till Pattaya, Patong eller Bangkok för att kunna skicka pengar hem, inte direkt kontorsjobb de får...

Men, även om det nu är så att de flesta "kulturarbetarna" kommer från Issan så är det procentuellt inte en majoritet av den feminina befolkningen som "skickas iväg".

Om man ska hårddra det lite finns det minst lika många i Karaokebarer och ganska många "MiaNois" som spär ut skolpengen utan att beträda vare sig BKK eller något annat Sodom o Gomorra!

 

Det tar sin tid att i grund förändra tankarna hos ett jordbruksfolk, få bort LaoKhaopimplandet t.ex. som ett vardagsbehov, man kan nästan dra en paralell med supandet i byggsvängen i Sverige på 50 talet och närliggande decennier, det tog några, ganska många egentligen, år att mer eller mindre utrota detta, när industrialiseringen nu utlokaliserar kommer fler ut i arbetslivet och på så sätt kommer även samhällsstrukturen att förändras och det kan bara vara åt ett håll. det bättre!

Jag tror att det i o med den ökande mediebevakningen kommer att gå ganska fort, och då menar jag inte tills i morgon, men det kanske inte behöver ta 2 till 3 generationer utan förhoppningsvis 1 eller straxt över det, hur lång eller kort tid kan bara en inrikespolitiskt samhällsinriktad och strategisk demokrati avgöra, även de s.k. fattiga måste få känna att dom har del i utvecklingen och det har dom absolut inte nu! (Och inte haft med korruptionstillsatta regeringar heller)

Det skulle vara intressant att få följa denna utveckling fullt ut, men det kommer förmodligen inte så många av oss som nu bor här att hinna med!

kt

Hej

Själv började jag resa till Thailand 1985 och jag har ju kunnat följa utvecklingen på den Thailändska landsbygden på nära håll, varit med när folk på landet saknade saker som el, toaletter, rinnande vatten, TV, telefon, bilar, traktorer, m.m, dom bodde i dåliga hus på pålar med hål i både golv och väggar så det gällde att se upp var man trampade för att inte ramla igenom.

Alla hade inte ens ett hus på pålar utan bodde i skjul med jordgolv och sov på marken runt elden, enda belysningen var en fotogenlampa som man använde sparsamt, många barn var undernärda, spetälska fanns nästan i varje by och en del saknade fingrar, öron, näsa och tår, sjukvård var då bara något som man kunde drömma om, skadade man sig eller blev allvarligt sjuk var man ofta hänvisad till en schaman, inte många hade råd med den dyra vård som ett sjukhus kunde erbjuda, AIDS florerade och folk ifrån tonåringar till äldre dog utan någon hjälp i sina hem eller på närmaste läkarstation där inga resurser för att ta hand om eller medicinera dom sjuka fanns.

Många äldre led av starr och andra åldersrelaterade problem, ingen tandvård existerade heller egentligen, det handlade mest om att någon i byn drog ut tänder på dom andra om det gjorde ont, så även relativt unga kunde sakna tänder, många barn saknade skor (flip flops) och hade trasiga kläder, även många vuxna hade väldigt trasiga kläder och gick ofta barfota, skola fanns ju men ganska många hade inte tid att gå dit p.g.a att dom var tvungna att arbeta hemma på farmen.

Återkommande gjorde ju landets studenter små försök till protester och aktioner både före 1985 och efter men dom slogs alltid ned brutalt och många dödades av militär och polis, redan här grundlades mitt engagemang för landets fattiga och en misstro mot militär och överklass som medvetet höll befolkningen på denna låga nivå och med våld slog ned alla försök till resning ifrån den stora majoriteten av befolkningen.

Redan på denna tid hade jag noterat att ex.vis folk ifrån Isaan och norr sågs som lägre stående medborgare och behandlades sämre än "Thai", dom utnyttjades på alla möjliga sätt, man stal och köpte t.o.m deras barn för att förse sexindustrin med arbetare, barn rövades bort på väg till och från skolan, man satte upp plakat som varnade barnen för okända, informerade barnen i skolorna om detta o.s.v, man drev ofta med och retade folk ifrån landet både i verkliga livet och i media, man kallade dessa människor för Kwai (buffel) och det var inte menat som någon komplimang.

Inte mycket hände på landet ute i byarna trots att åren gick och själv trodde varken jag eller frugan att vi skulle få uppleva någon verklig förändring under vår livstid, det fanns i princip ingenting som tydde på detta, men så i slutet av nittiotalet så bildades Thai Rak Thai och dom gick ut i byarna och frågade vad folk saknade, behövde mest och sa sig vara beredda att hjälpa byborna till ett bättre liv, frugan var precis som många andra först väldigt skeptisk och brydde sig inte alls om vad dom sa, hon räknade med att allt var tomma löften som vanligt för att få deras röster.

Men plötsligt började saker hända, bylånen kom till och folk kunde bygga om sina hus lite, köpa lite mer mark, plantera gummi, köpa kreatur starta en lite butik o.s.v, redan detta innebar en stor förändring även om man bara fick låna 10 000 baht per familj, vägar byggdes, telefonförbindelse till byn kom, skolorna och skolmaten förbättrades och barnen fick nu mjölk dagligen, läkarstationerna blev fler och till slut kom sjukvårdsreformen som förändrade allt ute i byarna, nu behövde inte längre svårt sjuka och döende behandlas i hemmen längre, trafikoffer körde nu i ambulans till sjukhus, t.o.m tandvård blev gratis för byborna.

Byn började växa, gummi tappas, hus byggdes, affärer öppnade liksom bensinstationer, nya brandbilar, sophämtning med nya sopbilar, antalet bilar ökade ifrån 4 till 100, antalet traktorer, grävmaskiner och lastbilar ökade rejält, gratis el, risstöd m.m gjorde att en del familjer började återvända till byn ifrån Korat och Bangkok.

Men hela tiden fanns hotet ifrån landets kungahus, militär, överklass, rojalister och Bangkok elit som hela tiden protesterade och försökte hindra denna utveckling, ganska snart stod det klart att dom skulle slå tillbaka och det gjorde dom med en militärkupp, diktatur och juntastyre, juntan ersattes sedan av en marionettregering installerad av männen bakom kuppen, men folket krävde hela tiden nyval och en folkvald regering, så blev det men inte länge, en ny kupp, diktatur och junta följde och nu är återigen politisk förföljelse, mötesförbud, massarresteringar, tortyr, censur, slopad yttrande och pressfrihet Thailändsk vardag.

Den är gången är läget enligt politiska s.k experter allvarligare än vid tidigare kupper, inget nyval är utlyst, juntaledaren själv PM, rojalistiska skolreformer genomförs, ingen opposition tillåts, militärt undantagstillstånd råder på obestämd tid, LM-lagarna används flitigare än någonsin, juntan ska själva reformera landet utan insyn och påverkans möjlighet, juntan ska själva ta fram en egen konstitution utan folklig förankring och utan koppling till landets tidigare civila konstitutioner, gummipriset är det lägsta någonsin, risstödet borta och mycket talar för att många familjer tvingas lämna sina hem i byarna och återvända till Korat och Bangkok.

Själv tror jag att den Thailändska landsbygden i norr och nordost och dess befolkning är dom stora förlorarna på kupperna och diktaturen om det inte återigen blir fria och demokratiska val i Thailand där partier som ex.vis dom röda får ställa upp, inget talar väl just nu för detta eftersom juntan säger sig vilja krossa dom röda för gott den här gången, blir så fallet är nog Thailands demokratiska experiment över för överskådlig tid och inget talar väl egentigen då för att landets fattiga i norr och nordost kommer att få uppleva en fortsatt utveckling i sina områden.

Själv hade både jag och frugan gärna satsat på ett boende och framtid i ett demokratiskt och fritt Thailand där varje medborgare har samma värde åtminstone på valdagen, en skola där målet är kungadyrkan, respekt för militären och där barnen förbjuds tänka själva, läsa vad dom vill och kritisera det dom ogillar lockar inte, sammantaget anser jag att Thailand var på rätt väg sett till den fantastiska utvecklingen i norr och nordost som var landets fattigaste och mest eftersatta områden, men med militären och överklassen vid rodret har man nu valt helt fel väg och är på väg bakåt istället för framåt.

 

Har man gjort den här resan tillsammans med byborna är man absolut inte objektiv, jag är i högsta grad partisk och det skäms jag inte alls över i ett sånt här fall.

 

Men tyvärr är det nog omöjligt at utveckla det här utan att ta med politiken på ett hörn, för det är ju den som ger folk möjlighet till ett bättre liv.

Med vänlig hälsning isan lover

Jag började åka till Thailand 1985 också.  Men själv tycker jag att den verkliga utvecklingen på landsbygden kom igång i början på 90-talet. Nu var jag verkligen ingen flitig besökare av Isaan under den tiden. Jag var där på slutet av 80-talet och såg hur bedrövligt det var, sedan hade jag ingen direkt önskan att åka dit igen.

 

Däremot var jag varje år i norra delen av landet, från Phitsanuloke och uppåt. Där en emorm utvekling under början av 90-talet.

 

Håller med om att det är enorma bekymmer som håller på att växa fram på landsbyggden. Mycket av det kan vi väl skylla på korruption och girighet och rädsla att förändra utbildningssystemet. Thaksin är minst lika skyldig där som alla andra som regerat landet, likaväl som att andra gjort minst lika mycket som honom för att utveckla landet. 

 

Fast han har varit mycket bättre på PR och på att dupera massorna.

Tack för svaret

Befolkningen är inte lika lätta längre att köra över och detta tror jag innebär att vi i en rimlig tid kan se ett val.

Hur detta val kommer att bli är naturligtvis mycket osäkert, och hur fria de kommer bli är också naturligtvis osäkert men jag tror juntan är under en stark tidspress att leverera vad som åtminstone kommer se ut som en demokrati, när det är gjort tror jag det kommer gå snabbt framåt. . ..

/ SatanG

Något val i demokratisk synvinkel lär inte inträffa förrän nuvarande Kung är död, begravd och sedan sörjd i minst 1 år under tiden som den inre cirkeln av makthavarna kommer överens om en lämplig successionsordning.

Först då lär Thailändarna få lägga sin röst i en valurna.

Följande inlägg skrev IL

Hej

Själv började jag resa till Thailand 1985 och jag har ju kunnat följa utvecklingen på den Thailändska landsbygden på nära håll, varit med när folk på landet saknade saker som el, toaletter, rinnande vatten, TV, telefon, bilar, traktorer, m.m, dom bodde i dåliga hus på pålar med hål i både golv och väggar så det gällde att se upp var man trampade för att inte ramla igenom.

Alla hade inte ens ett hus på pålar utan bodde i skjul med jordgolv och sov på marken runt elden, enda belysningen var en fotogenlampa som man använde sparsamt, många barn var undernärda, spetälska fanns nästan i varje by och en del saknade fingrar, öron, näsa och tår, sjukvård var då bara något som man kunde drömma om, skadade man sig eller blev allvarligt sjuk var man ofta hänvisad till en schaman, inte många hade råd med den dyra vård som ett sjukhus kunde erbjuda, AIDS florerade och folk ifrån tonåringar till äldre dog utan någon hjälp i sina hem eller på närmaste läkarstation där inga resurser för att ta hand om eller medicinera dom sjuka fanns.

Många äldre led av starr och andra åldersrelaterade problem, ingen tandvård existerade heller egentligen, det handlade mest om att någon i byn drog ut tänder på dom andra om det gjorde ont, så även relativt unga kunde sakna tänder, många barn saknade skor (flip flops) och hade trasiga kläder, även många vuxna hade väldigt trasiga kläder och gick ofta barfota, skola fanns ju men ganska många hade inte tid att gå dit p.g.a att dom var tvungna att arbeta hemma på farmen.

Återkommande gjorde ju landets studenter små försök till protester och aktioner både före 1985 och efter men dom slogs alltid ned brutalt och många dödades av militär och polis, redan här grundlades mitt engagemang för landets fattiga och en misstro mot militär och överklass som medvetet höll befolkningen på denna låga nivå och med våld slog ned alla försök till resning ifrån den stora majoriteten av befolkningen.

Redan på denna tid hade jag noterat att ex.vis folk ifrån Isaan och norr sågs som lägre stående medborgare och behandlades sämre än "Thai", dom utnyttjades på alla möjliga sätt, man stal och köpte t.o.m deras barn för att förse sexindustrin med arbetare, barn rövades bort på väg till och från skolan, man satte upp plakat som varnade barnen för okända, informerade barnen i skolorna om detta o.s.v, man drev ofta med och retade folk ifrån landet både i verkliga livet och i media, man kallade dessa människor för Kwai (buffel) och det var inte menat som någon komplimang.

Inte mycket hände på landet ute i byarna trots att åren gick och själv trodde varken jag eller frugan att vi skulle få uppleva någon verklig förändring under vår livstid, det fanns i princip ingenting som tydde på detta, men så i slutet av nittiotalet så bildades Thai Rak Thai och dom gick ut i byarna och frågade vad folk saknade, behövde mest och sa sig vara beredda att hjälpa byborna till ett bättre liv, frugan var precis som många andra först väldigt skeptisk och brydde sig inte alls om vad dom sa, hon räknade med att allt var tomma löften som vanligt för att få deras röster.

Men plötsligt började saker hända, bylånen kom till och folk kunde bygga om sina hus lite, köpa lite mer mark, plantera gummi, köpa kreatur starta en lite butik o.s.v, redan detta innebar en stor förändring även om man bara fick låna 10 000 baht per familj, vägar byggdes, telefonförbindelse till byn kom, skolorna och skolmaten förbättrades och barnen fick nu mjölk dagligen, läkarstationerna blev fler och till slut kom sjukvårdsreformen som förändrade allt ute i byarna, nu behövde inte längre svårt sjuka och döende behandlas i hemmen längre, trafikoffer körde nu i ambulans till sjukhus, t.o.m tandvård blev gratis för byborna.

Byn började växa, gummi tappas, hus byggdes, affärer öppnade liksom bensinstationer, nya brandbilar, sophämtning med nya sopbilar, antalet bilar ökade ifrån 4 till 100, antalet traktorer, grävmaskiner och lastbilar ökade rejält, gratis el, risstöd m.m gjorde att en del familjer började återvända till byn ifrån Korat och Bangkok.

Men hela tiden fanns hotet ifrån landets kungahus, militär, överklass, rojalister och Bangkok elit som hela tiden protesterade och försökte hindra denna utveckling, ganska snart stod det klart att dom skulle slå tillbaka och det gjorde dom med en militärkupp, diktatur och juntastyre, juntan ersattes sedan av en marionettregering installerad av männen bakom kuppen, men folket krävde hela tiden nyval och en folkvald regering, så blev det men inte länge, en ny kupp, diktatur och junta följde och nu är återigen politisk förföljelse, mötesförbud, massarresteringar, tortyr, censur, slopad yttrande och pressfrihet Thailändsk vardag.

Den är gången är läget enligt politiska s.k experter allvarligare än vid tidigare kupper, inget nyval är utlyst, juntaledaren själv PM, rojalistiska skolreformer genomförs, ingen opposition tillåts, militärt undantagstillstånd råder på obestämd tid, LM-lagarna används flitigare än någonsin, juntan ska själva reformera landet utan insyn och påverkans möjlighet, juntan ska själva ta fram en egen konstitution utan folklig förankring och utan koppling till landets tidigare civila konstitutioner, gummipriset är det lägsta någonsin, risstödet borta och mycket talar för att många familjer tvingas lämna sina hem i byarna och återvända till Korat och Bangkok.

Själv tror jag att den Thailändska landsbygden i norr och nordost och dess befolkning är dom stora förlorarna på kupperna och diktaturen om det inte återigen blir fria och demokratiska val i Thailand där partier som ex.vis dom röda får ställa upp, inget talar väl just nu för detta eftersom juntan säger sig vilja krossa dom röda för gott den här gången, blir så fallet är nog Thailands demokratiska experiment över för överskådlig tid och inget talar väl egentigen då för att landets fattiga i norr och nordost kommer att få uppleva en fortsatt utveckling i sina områden.

Själv hade både jag och frugan gärna satsat på ett boende och framtid i ett demokratiskt och fritt Thailand där varje medborgare har samma värde åtminstone på valdagen, en skola där målet är kungadyrkan, respekt för militären och där barnen förbjuds tänka själva, läsa vad dom vill och kritisera det dom ogillar lockar inte, sammantaget anser jag att Thailand var på rätt väg sett till den fantastiska utvecklingen i norr och nordost som var landets fattigaste och mest eftersatta områden, men med militären och överklassen vid rodret har man nu valt helt fel väg och är på väg bakåt istället för framåt.

 

Har man gjort den här resan tillsammans med byborna är man absolut inte objektiv, jag är i högsta grad partisk och det skäms jag inte alls över i ett sånt här fall.

 

Men tyvärr är det nog omöjligt at utveckla det här utan att ta med politiken på ett hörn, för det är ju den som ger folk möjlighet till ett bättre liv.

Med vänlig hälsning isan lover

 

Vet att många av er härinne hatar IL och hans inlägg. Men det här inlägget är så rakt och ta mig fasiken spot on vad på vad jag också tycker. Sen att Thaksen och hans gelikar inte är några större rawmodels kan jag hålla med om men IL s beskrivning är i mitt tycke så nära min uppfattning som man kan komma. Sen bryr jag mig inte så mycket om vem som har rätt och fel. Men det stora felet enligt mig är att det är en militärdiktatur i Thailand just nu. Kanske att vissa tycker att det är bra för Thailands fortsättning men för mig OBS för MIG så är det bara en smutsig våldtäkt på dom som är innevånare...Men på den frågan kommer vi inte att vara överens då många härinne tycker att diktaturstyret är bra för Thailand. Ska inte raljera mer, alla får tycka vad dom vill och det får ni/dom göra för jag skiter i vilket som!

Så sant, men också förfärligt när familjen i Isaan accepterar att dottern flyttar till Pattaya, Patong eller Bangkok för att kunna skicka pengar hem, inte direkt kontorsjobb de får...

Hmm, 2 jag träffat lite längre tid och snackat lite mera med (av 3) under dom senaste 2 åren har inte ens talat om för föräldrarna vad dom sysslar med. Utan säger att dom jobbar på restaurang.

En är iofs från kambodja, men när hon ringer hem till pappa (dagligen) så skall jag vara tyst. Så han inte hör att det finns en man i närheten.

 

Så att dom flyttar går nog familjen med på, men att de vet om vad dom jobbar med (barflickor) är jag mer tveksam till.

Hmm, 2 jag träffat lite längre tid och snackat lite mera med (av 3) under dom senaste 2 åren har inte ens talat om för föräldrarna vad dom sysslar med. Utan säger att dom jobbar på restaurang.

En är iofs från kambodja, men när hon ringer hem till pappa (dagligen) så skall jag vara tyst. Så han inte hör att det finns en man i närheten.

 

Så att dom flyttar går nog familjen med på, men att de vet om vad dom jobbar med (barflickor) är jag mer tveksam till.

Alla skjutsar inte sina döttrar till baren, men det finns ganska många som gör det! Dessvärre!

Alla skjutsar inte sina döttrar till baren, men det finns ganska många som gör det! Dessvärre!

Tja, jag får väl tro dig. Det jag utgick var från egna upplevelser.

 

Dom jag bara sitter och snackar med i baren får jag ju liksom inte lära känna såpass så att det går att avgöra nåt.

 

Men, inte är det väl nåt högstatusyrke att jobba som barflicka ens i Thailand. Även om det drar in pengar.

Tja, jag får väl tro dig. Det jag utgick var från egna upplevelser.

 

Dom jag bara sitter och snackar med i baren får jag ju liksom inte lära känna såpass så att det går att avgöra nåt.

 

Men, inte är det väl nåt högstatusyrke att jobba som barflicka ens i Thailand. Även om det drar in pengar.

 

Pengar är lika med status i Thailand-oavsett hur du drar in dem. Genom fusk, korruption eller att sära på benen i en bar spelar ingen större roll-pengar ger respekt och status i Thailand.

Tja, jag får väl tro dig. Det jag utgick var från egna upplevelser.

 

Dom jag bara sitter och snackar med i baren får jag ju liksom inte lära känna såpass så att det går att avgöra nåt.

 

Men, inte är det väl nåt högstatusyrke att jobba som barflicka ens i Thailand. Även om det drar in pengar.

Njaeä, nåt högstatusyrke är det väl inte att vara prostituerad men inte direkt nåt man skäms över heller. Det är inte på långa vägar lika stigmatiserat som det är tex i Sverige utan ett helt accepterat sätt att försörja sig på. Åtminstonde här i Pattaya är det väl bäst att tillägga.

 

Fritz..

Njaeä, nåt högstatusyrke är det väl inte att vara prostituerad men inte direkt nåt man skäms över heller. Det är inte på långa vägar lika stigmatiserat som det är tex i Sverige utan ett helt accepterat sätt att försörja sig på. Åtminstonde här i Pattaya är det väl bäst att tillägga.

 

Fritz..

 

I Thailand uttrycker man inte sina synpunkter högt och tydligt, som man gör i Sverige, på vad folk gör och hur de ser ut och det tycker jag är en av fördelarna med att bo här.

Jag började åka till Thailand 1985 också.  Men själv tycker jag att den verkliga utvecklingen på landsbygden kom igång i början på 90-talet. Nu var jag verkligen ingen flitig besökare av Isaan under den tiden. Jag var där på slutet av 80-talet och såg hur bedrövligt det var, sedan hade jag ingen direkt önskan att åka dit igen.

 

Däremot var jag varje år i norra delen av landet, från Phitsanuloke och uppåt. Där en emorm utvekling under början av 90-talet.

 

Håller med om att det är enorma bekymmer som håller på att växa fram på landsbyggden. Mycket av det kan vi väl skylla på korruption och girighet och rädsla att förändra utbildningssystemet. Thaksin är minst lika skyldig där som alla andra som regerat landet, likaväl som att andra gjort minst lika mycket som honom för att utveckla landet. 

 

Fast han har varit mycket bättre på PR och på att dupera massorna.

Hej

 

Du har helt rätt i att utvecklingen startade tidigare i t.ex områden som Phitsanulok, själv vistades jag mycket i Petchabun, Chon Daen, Pichit och Thaphanhin inte så väldigt långt därifrån på tidigt nittiotal, här var det väldigt stor skillnad mot dom nordöstar delarna av landet vid denna tidpunkt, håller med om att Isaan på 80 tal och långt in på 90 talet var så berövligt och eländigt på många sätt att min blivande fru var tveksam på om jag kunde vistas där, hon skämdes över hur det såg ut, hur folk bodde och hur dammigt, smutsigt och skräpigt det var när hon tog med mig hem första gången, det som gjorde att jag klarade mig bra och trivdes där uppe var nog att jag började vistas på landsbygden i min ungdom (startade när jag var 25 år), äventyrslystnad, sökande efter det oexploaterade, naturliga och infödingslika liv som levdes där på denna tid.

 

Så jag förklarade för henne att jag redan var van vid detta sedan många år och att jag redan hade sett och upplevt allt detta, att jag gillade människorna där och det naturnära liv dom levde , hon och alla andra i byn blev väldigt överraskade över att jag klarade mig bra där under dessa enkla och primitiva förhållanden, men det var faktiskt så eländigt att man inte direkt funderade på att flytta dit och jag har stor förståelse för att dom som var gifta med Thailändskor därifrån inte ville åka med till hembyn, helst bodde på närmaste hotell och att dom lämnade byn så fort som möjligt, det fanns för övrigt oftast inte en enda utlänning på landet vid den här tiden i dom byar och delar av landet man besökte.

 

På landsbygden i norr och nordost startade utveklingen senare och i princip samtidigt med bildandet av Thai Rak Thai och deras maktövertagande, före det hände i princip ingenting alls, allt såg väl i princip ut som det hade gjort på 70tal, 80 tal och nu i mitten på 90 talet, det faktum att TRT var det första partiet som uppmärksammade byborna, brydde sig om deras problem, satte sig in i deras situation och när dom sen började åtgärda problemen, utveckla området gjorde att dom fick ett enormt stöd och närmast älskas och avgudas för detta, många som inte har upplevt hur deras liv var före TRT har nog svårt att förstå det här eftersom man saknar bakgrunden, inte med egna ögon har sett hur det såg ut och hur eländigt folk hade det för bara 15-20 år sedan här uppe.

 

Visst kan man kanske säga att TRT och deras efterföljare har satsat mest i norr och nordost, att dom har gynnats mest av den förda politiken och t.o.m jag kan ha en viss förståelse för att folk i Bangkok området hellre vill ha mer Sky Train,  Highway, tunnelbana, skyskrapor och fler stora satsningar i sitt område, men själv tycker jag verkligen att det var på tiden att dessa mest eftersatta och fattigaste områdena i Thailand fick vara med och ta del av det välstånd övriga landet har fått ta del av för länge sedan.

 

Jag har inga illusioner om att dom medlemmar som sa sig stödja kuppen och som nu hoppas att diktaturen och juntans styre ska leda till något positivt för landet ska ändra uppfattning, men i dessa två långa inlägg vill jag på något sätt försöka förklara bakgrunden till varför befolkningen i norr och nordost har röstat rött i alla val på 2000 talet och varför jag själv stöder dom regeringar folket röstar fram trots den kritik och dom anklagelser som oppositionen har fört fram mot TRT, PPP och PTP.

 

Själv har jag precis lika lite förtroende och förhoppningar på diktaturen och militärjuntan som befolkningen ute i byarna i dom norra delarna av Isaan, deras liv har aldrig förbättrats eller förändrats till det bättre när militären och överklassen har styrt vare sig före demokrati infördes eller efter att den har kuppats bort, jag har väldigt svårt att förstå hur andra medlemmar kan se detta som något positivt, min enda förklaring är att dom saknar bakgrunden och helt enkelt inte vet hur det såg ut på landsbygden här uppe för 15-30 år sedan, inte känner till klassamhället med Ammart och Prhae.

 

Vad hade dom som nu hyllar militären och sätter sitt hopp till juntan tyckt om dom hade träffat alla dom spetälska som vandrade runt i byarna utan fingrar, tår, öron och näsor med flugor och fluglarver i sina sår, sett dom undernärda barnen som stoppades i växten p.g.a brist på näring (enligt FN fanns det undernäring i början på 2000 talet i Thailand), om dom hade sovit tillsammans med byborna i dom dåliga husen, ätit samma mat (i dåliga tider levde man på ris, fisksås och vatten), levt utan el, rinnande vatten och toaletter, vars barn inte kunde gå i skolan för att dom var tvungna att arbeta, vars barn lurades till bordeller i Bangkok och Pattaya eller helt enkelt rövades bort på väg hem ifrån skolan, hållt en trafikskadad i handen med ett stort hål i huvudet som ingen vågade köra till sjukhus eftersom det kostade pengar, besökt AIDS sjuka kompisar i 18-20 års åldern som låg döende utan pengar till vård och mediciner, o.sv ?

 

Är det verkligen ett demokratiskt misslyckande när fattiga genom fria val kan förbättra sina liv ?

 

Är fattigt folk lurade om dom röstar rött och får det avsevärt mycket bättre ?

 

Är fattiga och outbildade inte kapabla att deltaga i ett demokratiskt val och fatta beslut som påverkar deras egen framtid ?

 

Är rika och välutbildade i och runt Bangkok verkligen bättre lämpade att avgöra dom fattiga bybornas framtid än byborna själva ? 

 

Är militären verkligen dom som ska lyfta dom fattiga i Thailand eller har dom andra mål med sina kupper ?

 

O.S.V

 

Det finns många frågor man kan ställa sig runt detta och vi kommer aldrig att bli eniga runt detta, men jag har min uppfattning klar och den grundar jag på egna upplevelser, syn, hörsel och lukt intryck i dom fattigas värld, ute i byarna, skjulen under Bangkoks broar och i Klong Toeys slum.

 

Med vänlig hälsning isan lover

Hej

 

Du har helt rätt i att utvecklingen startade tidigare i t.ex områden som Phitsanulok, själv vistades jag mycket i Petchabun, Chon Daen, Pichit och Thaphanhin inte så väldigt långt därifrån på tidigt nittiotal, här var det väldigt stor skillnad mot dom nordöstar delarna av landet vid denna tidpunkt, håller med om att Isaan på 80 tal och långt in på 90 talet var så berövligt och eländigt på många sätt att min blivande fru var tveksam på om jag kunde vistas där, hon skämdes över hur det såg ut, hur folk bodde och hur dammigt, smutsigt och skräpigt det var när hon tog med mig hem första gången, det som gjorde att jag klarade mig bra och trivdes där uppe var nog att jag började vistas på landsbygden i min ungdom (startade när jag var 25 år), äventyrslystnad, sökande efter det oexploaterade, naturliga och infödingslika liv som levdes där på denna tid.

 

Så jag förklarade för henne att jag redan var van vid detta sedan många år och att jag redan hade sett och upplevt allt detta, att jag gillade människorna där och det naturnära liv dom levde , hon och alla andra i byn blev väldigt överraskade över att jag klarade mig bra där under dessa enkla och primitiva förhållanden, men det var faktiskt så eländigt att man inte direkt funderade på att flytta dit och jag har stor förståelse för att dom som var gifta med Thailändskor därifrån inte ville åka med till hembyn, helst bodde på närmaste hotell och att dom lämnade byn så fort som möjligt, det fanns för övrigt oftast inte en enda utlänning på landet vid den här tiden i dom byar och delar av landet man besökte.

 

På landsbygden i norr och nordost startade utveklingen senare och i princip samtidigt med bildandet av Thai Rak Thai och deras maktövertagande, före det hände i princip ingenting alls, allt såg väl i princip ut som det hade gjort på 70tal, 80 tal och nu i mitten på 90 talet, det faktum att TRT var det första partiet som uppmärksammade byborna, brydde sig om deras problem, satte sig in i deras situation och när dom sen började åtgärda problemen, utveckla området gjorde att dom fick ett enormt stöd och närmast älskas och avgudas för detta, många som inte har upplevt hur deras liv var före TRT har nog svårt att förstå det här eftersom man saknar bakgrunden, inte med egna ögon har sett hur det såg ut och hur eländigt folk hade det för bara 15-20 år sedan här uppe.

 

Visst kan man kanske säga att TRT och deras efterföljare har satsat mest i norr och nordost, att dom har gynnats mest av den förda politiken och t.o.m jag kan ha en viss förståelse för att folk i Bangkok området hellre vill ha mer Sky Train,  Highway, tunnelbana, skyskrapor och fler stora satsningar i sitt område, men själv tycker jag verkligen att det var på tiden att dessa mest eftersatta och fattigaste områdena i Thailand fick vara med och ta del av det välstånd övriga landet har fått ta del av för länge sedan.

 

Jag har inga illusioner om att dom medlemmar som sa sig stödja kuppen och som nu hoppas att diktaturen och juntans styre ska leda till något positivt för landet ska ändra uppfattning, men i dessa två långa inlägg vill jag på något sätt försöka förklara bakgrunden till varför befolkningen i norr och nordost har röstat rött i alla val på 2000 talet och varför jag själv stöder dom regeringar folket röstar fram trots den kritik och dom anklagelser som oppositionen har fört fram mot TRT, PPP och PTP.

 

Själv har jag precis lika lite förtroende och förhoppningar på diktaturen och militärjuntan som befolkningen ute i byarna i dom norra delarna av Isaan, deras liv har aldrig förbättrats eller förändrats till det bättre när militären och överklassen har styrt vare sig före demokrati infördes eller efter att den har kuppats bort, jag har väldigt svårt att förstå hur andra medlemmar kan se detta som något positivt, min enda förklaring är att dom saknar bakgrunden och helt enkelt inte vet hur det såg ut på landsbygden här uppe för 15-30 år sedan, inte känner till klassamhället med Ammart och Prhae.

 

Vad hade dom som nu hyllar militären och sätter sitt hopp till juntan tyckt om dom hade träffat alla dom spetälska som vandrade runt i byarna utan fingrar, tår, öron och näsor med flugor och fluglarver i sina sår, sett dom undernärda barnen som stoppades i växten p.g.a brist på näring (enligt FN fanns det undernäring i början på 2000 talet i Thailand), om dom hade sovit tillsammans med byborna i dom dåliga husen, ätit samma mat (i dåliga tider levde man på ris, fisksås och vatten), levt utan el, rinnande vatten och toaletter, vars barn inte kunde gå i skolan för att dom var tvungna att arbeta, vars barn lurades till bordeller i Bangkok och Pattaya eller helt enkelt rövades bort på väg hem ifrån skolan, hållt en trafikskadad i handen med ett stort hål i huvudet som ingen vågade köra till sjukhus eftersom det kostade pengar, besökt AIDS sjuka kompisar i 18-20 års åldern som låg döende utan pengar till vård och mediciner, o.sv ?

 

Är det verkligen ett demokratiskt misslyckande när fattiga genom fria val kan förbättra sina liv ?

 

Är fattigt folk lurade om dom röstar rött och får det avsevärt mycket bättre ?

 

Är fattiga och outbildade inte kapabla att deltaga i ett demokratiskt val och fatta beslut som påverkar deras egen framtid ?

 

Är rika och välutbildade i och runt Bangkok verkligen bättre lämpade att avgöra dom fattiga bybornas framtid än byborna själva ? 

 

Är militären verkligen dom som ska lyfta dom fattiga i Thailand eller har dom andra mål med sina kupper ?

 

O.S.V

 

Det finns många frågor man kan ställa sig runt detta och vi kommer aldrig att bli eniga runt detta, men jag har min uppfattning klar och den grundar jag på egna upplevelser, syn, hörsel och lukt intryck i dom fattigas värld, ute i byarna, skjulen under Bangkoks broar och i Klong Toeys slum.

 

Med vänlig hälsning isan lover

 

Håller med i mångt och mycket.

 

Men jag tillskriver hellre de stora förbättringarna till befolkningen och inte till politiken.

Är relativt säker på att fröet som fick befolkningen att öppna ögonen för ett bättre liv sattes via politik, men efter det har väldigt lite att göra med politiken.

 

Folk ville själva ha det bättre och såg till att det blev så i stort.

Man tog tillvara på arbetstillfällen utanför sin egna by och skaffade arbete på annan ort som gav ett bättre liv.

Helt naturligt i ett lands utveckling ifrån bondesamhälle till industrisamhälle.

 

Varför jag inte kan tillskriva det oerhörda förbättringen till politiker, utan till vanliga människor och deras vilja att förbättra sin vardag och sina liv istället baserar jag på bl.a. att grannländer som inte haft Thailands politiker, fått det relativt sätt ännu bättre än befolkningen i byar i Thailand.

 

Men att det hela startade med "nytt" politiskt tänk, kan jag inte förneka.

Alltså all heder åt befolkningen och inte politiken.