När jag för många månader sen satt och funderade på mitt kommande 50-årskalas så reflekterade jag över att sannolikt kommer det en del folk från Isaan till Chiang Mai. Bland annat svärfar och svärmor Chang plus en del bröder. Efter kalaset ska dom förstås tillbaka till Isaan, och när jag råkade se att raketfestivalen med huvudort Yasothon skulle bli 8-10 maj så fick jag den briljanta iden att kombinera besök på denna raketfestival med skjuts av svärföräldrarna och förstås ett besök i hembyn.
Fru Chang tyckte icke detta var någon bra ide. Varför förstod jag aldrig. När svärföräldrarna varit några dagar i Chiang Mai var det plötsligt en bra ide. Och ja, vi ska även besöka Yasothon. Torsdag 7 maj 16.00 ska jag till tandläkaren. Det bestäms att direkt efter detta besök åker vi mot Isaan. Sagt och gjort! Nu får vi verkligen nytta av fordonets storlek, det är många som ska åka med. Här strax innan avfärd.

Man kan ju undra varför svåger Chang håller i en limpa Prince. Jag fick två limpor i present av en av farangdeltagarna på kalaset, och den presenten tackar jag för! Stämningen är god när vi åker.

Lite färdkost måste vi ju ha!

Men det är noga med exakt vad som ska köpas.

Det här... vad det nu är?

Vet inte varför man valde att stanna just här. Fanns en hel del andra stånd längs vägen.

Lite presenter från mitt kalas kan vi väl ta med oss?

En del blir upprymda under färden, andra trötta och en ganska neutral.

Vi ska tydligen åka hela natten, men vi måste ju stanna för en rejäl matpaus.

Man kan ju bara undra vad som fraktas här.

Farmor och barnbarn somnar kvickt.

Khun Go kör dock karaoke för oss som är vakna.

Ett ofrivilligt stopp längs vägen. Någon har spytt pga alla kurvor, och Khun Go får städa upp.

Hundar kommer fram för att se vad som försiggår.

På morgonen anländer vi en by utanför Khon Kaen. Där finns nämligen släkt till en av gästerna på kalaset, och då vi ändå åkte mot Isaan ville dom åka med oss. Klockan är nu cirka 06.00 och jag har väl inte sovit så mycket under resan.

Man fixar dock snabbt mattor och kuddar åt de som vill sova, vilket jag också borde göra. Men...

Det händer en hel del så här på morgonen. Kossor passerar till exempel.

En dam föredrar att sova i fordonet.

Chaufför Khun Go somnar välförtjänt på erbjuden sovplats.

Tja, jag kan inte sova likt en del andra. Nu en intressant utveckling! Två andra bord förbereds, ett för att äta på och ett för att supa på... Byfyllos anländer och jag sätter mig förstås med dom!

En del har tjuvstartat... klockan är cirka 08.00.

Nu är vi igång på supabordet!

Vi får lite underhållning på trummor också.

Det blir ju för all del en del mat vid supabordet också.

Plötsligt försvinner de flesta från supabordet. Bättre mat vid ätabordet eller? Vi är dock några kvar. Jag, svåger Chang och en person från byn.

Detta måste undersökas! Vid det andra bordet är man ganska slaka...

Son Changs flickvän är dock ganska pigg med sin mobil.

Att sova är skönt! Synd bara att jag inte är trött.

Det börjar bli dags att åka. Men innan det erbjuds vi fiska i fiskdammen.

Det ser ju inte så aptitligt ut. Men tydligen kan man bli väldigt glad om man fångar något.

Tja, vad ska man säga? Slamkrypare?

All fångst tas med för konsumtion i fru Changs hemby.

Här har vi M som åkte med oss hit. Det kanske gläder åtminstone Gubben att M ej dricker alkohol. Utom kanske vid speciellt högtidliga tillfällen. Det här var inte ett av dom.

Ska vi åka då? Ja. Till Yasothon? Nej. Vi åker till fru Changs hemby. Vanudå?
Fortsättning följer i denna tråd.
Herr Chang har talat.