Quote
Jag äter litegrann... kan inte påstå att jag äter mig mätt på den maten.
Det blir mest frukt och grönsaker och en del soppa. Bra för min vikt ;-)
Herr Chang har talat.
Det kompenseras av Changdrickande sa tror att vikten blir oforandrad...
Quote
Exakt så ;-)
Herr Chang har talat.
Det visar sig att svärfar och svärmor Chang är ganska sugna på att få komma hem. Dessutom sägs det att fredag på raketfestivalen inte är mycket att se. Bara invigningsceremonier och en massa tal, inga raketer. OK, då åker vi väl till hembyn och tar Yasothon på söndag som sägs vara bästa dagen!
Inte mycket att skriva om resan till hembyn, inte så långt men vi stannar förstås här och där. Här sitter jag vid stenbordet, men blir ej antastad av några bardamer.
Jag är fräck nog att sätta mig var som helst det finns ett stenbord. Ytterst sällsynt att thailändarna vars bord det är protesterar. Övriga i sällskapet ägnar sig åt annat, med stor sannolikhet shopping. Det är i dessa sammanhang man verkligen uppskattar thailändarnas "mai pen rai mentalitet". För det spelar ju egentligen ingen roll om jag sitter där en kvart.
Jaha, så har vi då anlänt fru Changs hemby. Svärfar Changs veranda på framsidan har ännu ett stenbord! Tidigare hade dom ett av dom här låga stora thailändska borden där, men när en av svågrarna Chang hade byggt sitt hus kom han och snodde det. Eftersom han tyckte han behövde det bättre... jag var mållös, men vid ett senare tillfälle fick jag chans att köpa detta stenbord plus soffor eller vad man ska kalla dom.
Det var rejält varmt, och här sitter en av fru Changs brorsdöttrar och försöker svalka mig.
Man verkar dock föredra att äta på ett av dessa "thaibord" eller vad det nu heter. Notera son Changs svenska fotbollströja som fru Chang köpt på rea i Göteborg för SEK 100. Huruvida son Chang är "gultröja" eller inte låter jag vara osagt, vi diskuterade inte politik.
Skymningen kommer, och nu ska svärmor Chang tillaga den fisk man fångade utanför Khon Kaen.
Tja, ser ju lite mer aptitligt ut nu!
Det dyker upp ett antal trevliga bekantskaper från tidigare besök.
På lördagsmorgonen efter kan jag sitta på baksidan av svärfar Changs hus och observera svärmor Changs syster ta hand om en av hennes buffalos. Första gången jag besökte hembyn frågade hon mig (antagligen mest på skämt) om jag kan ge henne lite pengar till mat för hennes buffalos. Jag ger henne då en tusenbahting till hennes och alla övriga närvarande thailändares förvåning (och till fru Changs förtvivlan ;-). Sedan dess har man alltid skämtat om att denna dam är min mia noi...
Lägg också märke till att hon förbereder bygge av nytt hus. Jord är utlagd och ligger till sig. Jag har dock inte bidragit med en satang till det!
Dags att tvätta lite kläder, och jag sitter bara med min kamera och glor...
Frukost.
Och här diskuteras det vad vi ska göra denna lördag.
Medan ungdomarna väljer att glo på TV...
Bra att den kontorsutrustning jag köpte för bruk i min dåvarande lägenhet i Chiang Mai nu funnit ett nytt hem hos svärfar Chang!
Vårt lilla privata sovrum i svärfar Changs hus ser ut som det brukar.
Lao Kao och Beer Chang är populärt!
Denna gentleman är lite rädd för att tappa bort sin mobil, så han har knutit fast den i ett snöre.
Fru Chang passar på att tvätta lite kläder. I bakgrunden tvärs över gatan syns hennes tomt där det enligt nuvarande plan ska börja byggas i oktober eller november detta år.
Jaha, vi ska åka in till Kammerat, vilket är närmaste större stad. Ett besök vid Mekongfloden måste det bli!
Vy norrut. Lägg märke till dom typiska trapporna ner till floden.
Vy söderut, och son Chang ser väl lagom tuff ut i sin nya army jacka... hakancnx får väl rätta mig om jag har tappat kompassen helt ;-)
Ojdå, vad det ska tas bilder på alla närvarande vid detta tillfälle!
Här får Khun Go ta en mer organiserad bild på sällskapet.
Ännu en bild söderut längs Mekongfloden.
Nu dags för lite shopping! Dock inte för mig, jag nöjer med lite fotograferande... plus en Beer Chang!
Jag har provat denna form av transport någon enstaka gång i Ubon Ratchathani, men ej här. Det verkar som om många thailändare använder den när dom handlat mycket.
En intressant bärbar affär.
Ja, man hamnar förstås vid ett stenbord med sin Beer Chang, men det blir ju lite tråkigt. Så varför inte gå in på marknaden bredvid och fotografera lite?
Här spelas det. Om det är om pengar vet jag inte.
Damen verkar vara nöjd med att ha många grönsaker till salu.
Hon är inte ensam om det.
Fisk finns det givetvis också.
Som man kan få uppskuren som man vill. Lägg märke till sovande dam i bakgrunden. Jag älskar sovande thai!
Riktigt stora fiskar finns det också till salu.
Man kan också köpa levande ödlor förpackade i plastpåse om man är lagd åt det hållet.
Ja, det finns svamp även i Thailand.
Det finns flera som känner för en liten tupplur.
Thai hoy! Fru Chang hävdar dock bestämt att svensk hoy är mycket bättre...
Arne! Det här var väl inte så fräscht?
Se här vad jag förstår är en specialitet trakterna i och runt Ubon Ratchathai.
Jag få provsmaka några av dessa delikata insekter men köper inget...
Utanför marknaden får jag se en mycket fin tuk-tuk. Har aldrig sett något liknande i Chaing Mai.
Tillbaka till stenbordet med min gode vän från hembyn.
Det händer ju ibland att ringen man öppnar med bara trillar av utan att ge tillgång till den goda drycken. Min goda vän råkade ut för just detta. Men inga problem, han lånar en kniv och öppnar på sitt eget sätt.
Och så här kan det se ut efter en sådan operation.
Ja, det finns kvinnliga tuk-tuk förare.
Min thaimobil har slutat fungera. Son Chang och flickvän går iväg och försöker få klarhet i saken. Det visar sig att den är totalt kaputt, men man inhandlar en ny för det facila priset THB 600. Inte dåligt för en mobil med kontant kort. Till vänster den gamla (THB 1200), och till höger den nya.
Tillbaka i hembyn. Man har handlat mycket, så det är mycket påsar att bära på.
Ojdå, redan 47 bilder... får nog sluta nu! Men det kommer mera!
Herr Chang har talat.
Intressant HC, sjalv vantar pa att ska ga till skraddaren och ta matt for att sy thaikostym..
Fru Chang hävdar dock bestämt att svensk hoy är mycket bättre...
Uhmm..men vi tycker väl de flesta på MPR att thai-hoy smakar bättre! 
Lysande fortsättning HC!
Quote
Me too, I like Thai-hoy! 
Mycket nice fortsättning, Herr Chang!
Mvh
Kimmo
Det pågår mycket i byn, varje gång man kommer dit är det en del nytt. Här fixar man väl tomt för nytt hus.
Jag tröttnar på att sitta och glo vid svärfar Changs hus. Min "mia noi" tycker att jag ska "bai naa", dvs gå till farmen. Visst, det var ett tag sen man såg fru Changs marker. blir dock lite förvirrad när jag går i den riktning jag gått förut. Här finns det nya vägar!
Jag är helt desorienterad, och svärmor Chang som här kommer gående är inte till någon hjälp.
Jaja, jag, svåger N och son Chang går väl helt enkelt längs vägen så får vi se var vi hamnar.
En del man möter verkar lite blyga.
Det påstås att här odlar man potatis.
Tillåt mig tvivla.
Jaha, vi har tydligen hamnat hos min mia nois farm.
Åtminstone kossan är väl glad att få komma ut i naturen.
Mycket praktiskt för transporter av det ena och det andra.
Ser ut att vara under konstruktion. Syfte okänt.
Och här kan man ta sig en välförtjänt paus. Om man nu jobbat hårt, jag har väl knappt lyft en finger på hela dan.
Och vad är detta? Ser ju ändå ut att vara en konstruktion av något slag, men för vad?
Hejdå herr Chang, nu har vi tröttnat på farmen... det är alltså svåger N och son Chang som följt med mig.
Jaja, tillbaka till svärfar Changs hus. Fru Changs brorsdotter äter banan på ett intressant sätt, och snuskhummer HC ber henne upprepa proceduren så han kan fotografera. Men det blir aldrig samma när kameran observerar...
Vi har köpt två förpackningar med tio 5 cl spritflaskor på Landvetter. Fru Chang plockar fram och bjuder de vuxna. Barnen är helt fascinerade av detta och får leka med tomflaskorna. Jag garanterar att det bara är vatten som dom leker med.
Jaja, barn vill imitera vuxna. Inte mycket att göra åt antar jag...
Svåger S anländer med mer Beer Chang. Bra jobbat!
Fisk serveras även denna kväll.
Här häller fru Chang upp äkta vara.
Fru Chang med en kusin.
Fru Chang kommer med ett något märkligt förslag. Ge flickorna THB 100 var så dansar dom för dig! Jaha, OK då!
Fru Chang vill också vara med.
Och vissa har redan somnat.
Vad är det här för konstig sprit? Hallands fläder tror jag.
Det finns ett nytt karaokeställe i närheten. Det måste vi prova!
Lite dött denna lördagskväll. Vi är tydligen enda gästerna.
Karaoken är ej datoriserad, så det blir till att bläddra i katalogerna.
Alla sjunger, utom jag och pojken ;-)
Här har vi underverket!
Pojken har somnat igen.
Dags att åka hemåt. Men först har vi ett ärende att uträtta. När vi kommer dit går alla in utom jag och svåger N. Han griper tag i min vänsterarm och utbrister:
"Don't go in there! It's not good for you!"
OK då... men nu sitter jag och spekulerar om varför jag och han inte ska gå in där? Om det är OK för alla andra? För att jag är farang?
Fortsättning följer i denna tråd.
Herr Chang har talat.
Jaja, barn vill imitera vuxna. Inte mycket att göra åt antar jag...
Hehe.det är väl det som kallas det sociala arvet tror jag.
Väntar med spänning på...varför du inte ska gå in.
Kunde du låta bli?
Hc
Vanliga Tuk-tuk är inte så vanliga på minder ställen i Isaan.
Sådan som du visar på bilden finns det i min tjejs hemby.
Dom har bara den varianten då dom är billigare en vanliga Tuk-tuk som vi är vana att se
När jag är i kaset Wisai (Roi Et) så ser jag hur många som helst av dom
Men har aldrig sett en i Korat, men och andra sidan har jag aldrig sett en vanlig Tuk-tuk som vi är vana vid i kaset wisai.
Mvh
Nerike
Underhållande tråd, keep it coming! =D Skojj och få reda på varför du inte fick komma in =D
Denna sortens tuk tuk är mycket vanlig i chaiyjaphum, och faktiskt riktigt tjusiga maskiner, dessutom ganska billiga, c:a 50/55000 bhat, det går ganska lätt att skrämma upp dom också, så att de gör styft 100 knyck. Har haft tankar på att skaffa en, och ändra på passangerarutrymmet, bara ha en bekväm soffa och typ saloondörrar bak, plus ett vettigt bagageutrymme, perfekt när man ska in till stan för diverse inköp eller resaurang besök. Ser också att där är ordentliga takter i din vän från byn, den jäkla changburk, som försöker att låsa ut, en sann changälskare, förtjänar att smaka kniven, tänker dock inte fråga, om även FC krävde 100 bhat för dansen, får väl förbli en familje angelägenhet. PS anser nog jag också att thaihoy är bäst.
.gif.c1a0cd7426b0b1069dc20fe918ae5550.gif)
I Nong Khai är de flesta tuk tuk`s av denna modell
Potatisen är så kallad fattigmanpotatis = kasava
Herr Chang; beträffande väderstrecken så är du nog rätt ute denna gång. Om du är på den sida Mekongfloden som du tagit bilden så bör söderut vara till höger...;-) 
Och någon GPS-lagring lär det ju ej bli med den nya mobilen....
Vi sitter och väntar fem minuter. Sen kommer Khun Go ut och ber att få min kamera. Snabbtänkt av Khun Go! Medan vi fortsätter vänta utanför tar Khun Go några foto därinne.
Vi besöker alltså ett slakteri mitt i natten. Och det är denna syn svåger N vill skydda mig från. Det var ju omtänksamt!
Svåger N är nämligen starkt troende buddhist, och har tillbringat ett antal år som munk. Han mår mycket dåligt när han ser djur dödas, eller vilken typ av varelse som helst för den delen.
Här har vi dom stackars kossorna.
De övriga i sällskapet är inte särskilt berörda.
När de kommer ut med inköpt kött så frågar jag varför inte jag fick följa med. Fru Chang fnyser och säger att svåger N kanske blir besvärad av att se slakt, men han har inga problem med att äta tillagat kött...
Jaja, köttet för kommande morgons lilla tillställning är i varje fall inhandlat! Nu tillbaka till svärfar Changs hus. Här en något originell hängmatta.
Svåger N och jag pustar ut efter vad vi höll på att få se.
Den stackars hunden kliar sig mer eller mindre konstant. Ingen bryr sig. Vi går och lägger oss.
En mobil försäljare kommer förbi på morgonen. Nu ska det handlas lite till kalaset.
Det är nämligen så att det kommer en hel del besökare inför vår avfärd mot Yasothon denna söndag 10 maj.
Innan vi åker måste det knytas lite snören som välgångsönskning. Svärmor Changs mormor vill också knyta. En riktig krutgumma!
Även fru Chang och övriga i ressällskapet får sina snören knutna.
Också svärfar Chang, fast han ska dock inte följa med till Yasothon.
Undrar vad denna flicka tänker på?
Här dricker barnen läsk.
Vi får inte glömma bort fru Changs traditionella utdelning av pengar precis innan avfärd. Jag är glad att jag slipper bestämma vem som ska få och hur mycket...
Dags att äntra fordonet.
Hejdå byn!
Vi åker raka spåret till Yasothon, och det är inte så långt. Väl där hittar vi efter lite problem en parkering. Det är mycket folk här denna avslutningsdag! Vi går mot festivalområdet.
Redan här är det dags att få se första raketen stiga mot skyn. Man ser förstås inte mycket av själva raketen, men den lämnar spår i himlen...
In på området, och damerna blir på gott humör när vi stannar vid en liten marknad.
Det är väldigt varmt, minst 40 grader, och solen steker på ordentligt. Man skulle kanske investera i ett parasoll?
Här en raket, antagligen på väg till rampen.
Tyvärr skyddad med något slags fodral.
Det visar sig att på området finns många thailändare på picnic, helst i skuggan.
En och annan elefant får vi se.
Svåger N har återhämtat sig och är nu i fin form.
Alla tycker det är kul att mata elefanten.
Khun Go behagar skämta. Aja baja!
Vi ser förstås också en hel del ambulerande försäljare.
Med jämna mellanrum far det upp en raket. Gissningsvis cirka var tionde minut i genomsnitt.
Tydligen kör man också lite andra fyrverkier då och då, vilket inte gör sig riktigt så här mitt på dan.
Mobil ljudanläggning, dock inte så hög ljudnivå på större delen av området.
Här har vi hittat våra vänner från utanför Khon Kaen som också är här med lämplig picnicutrustning.
Nej, nu dags för en bättre titt på raketerna! Här närmar vi oss ramperna, och som synes är det en hel del som väljer att stå nära.
Tyvärr förbjuder mig mitt sällskap att komma närmare än denna plattform. Så här i efterhand ångrar jag att jag inte riskerade typ fem minuter nära en ramp för några intressantare bilder. Men det är lätt att vara efterklok, får väl skylla på solsting...
OK, lite zoom har jag väl på kameran.
Lite mer zoom...
Det är inte alla som lyckas få raket att gå rakt upp. Tävlingen gäller att få raketen att vara i luften så länge som möjligt och då torde rakt upp vara bästa strategin. Här ett bra försök.
Det här ser inte lovande ut...
Bidde inget vidare.
En del raketer är utrustade med små fallskärmar, antagligen för att man vill återanvända den. Men blir inte det lite orättvist om man mäter tiden i luften, jag menar jämfört med dom som inte har fallskärm på sina raketer? Fick ej någon klarhet i detta.
Här den bästa uppskjutningen jag lyckades fånga på bild.
Nog för idag! Här en attraktiv dam, men så tar fru Chang mig i örat och säger att nu måste vi åka mot Sri Saket.
På vägen dit stannar vi för att tanka och handla diverse förnödenheter. Jag väntar utanför och råkar få se detta lilla missöde. En thaidam backar in i något hårt...
Ja, det blev en fin buckla. Chauffören anser att det är något fel på bromsarna, och försöker ringa till någon som kan fixa detta.
Hon ber till och med Khun Go ta en liten sväng med bilen för att kolla. Han kan dock inte verifiera att det är något fel på bromsarna...
Och här kommer en rökande munk. Han hjälper inte till.
Vi får lämna damen åt sitt öde och åker vidare. Nu gäller det att hitta rätt väg till Sri Saket. Det verkar vara under kontroll.
Ett stopp till dock, nu vid vägkanten för att köpa chili? Inte hela säcken väl?
Nej, så blir det inte. Vi anländer Sri Saket, och fortsättning följer i denna tråd.
Herr Chang har talat.
Hej igen
Tack för alla fina bilder.
Slakt av kor och speciellt dom små kalvarna med bedjande ögon är lite känslosamt att bevittna.
Vi brukar åka och handla på slaktplatsen i grannbyn om natten, då får man dom köttbitar som man pekar ut med sig fortfarande varma i en påse.
Och så en gratis påse med tarmar, galla och obestämdbara slamsor som svärfar älskar att äta.
När vi kommer hem äts delar av köttet och inälvorna råa doppade i chili eller galla, en riktig delikatess tycker dom flesta männen i byn.
Mvh Isan Lover
Logga in för att svara.