Hur mycket status ska man avslöja i Thailand?

Alla som varit i Thailand har väl varit med om att så att säga bli intervjuad av en thailändare som försöker utröna ens status, främst den ekonomiska. Detta är ju tydligen naturligt för thailändare, och man gör det förstås sinsemellan också.

Man ska placeras någonstans i hierarkin, och vem som är lägre eller högre påverkar det framtida umgänget. Liknande förekommer givetvis även mellan svenskar, men jag vill påstå att det är mer utpräglat och ogenerat bland thailändare.

Det är ju naturligt att anta att ju högre man anses vara, desto fördelaktigare blir det på alla sätt och vis. Men gäller det faranger? Det finns ju vissa nackdelar med att vara högst, till exempel förväntas man ta notan vid middagar. Fördelarna skulle väl vara att man kanske kan styra och ställa en del om man nu är intresserad av det.

Själv väljer jag att ligga lågt. Här en typisk intervju med mina tankar inom parentes:

Hur mycket tjänar du? Inte mycket. (jag tar ut pengar på annat sätt från mitt AB)

Har du hus? Nej, vi bor i lägenhet. (en dyr bostadsrätt i ett attraktivt område)

Har du bil? Nej. (jag har råd att köpa en, men vill inte ha)

Har du mycket pengar på banken? Nej. (däremot har jag stora tillgångar i mitt AB)

Och så vidare...

Jag har ju uppenbart pengar då jag och fru Chang har råd att åka till Thailand, men dessa svar imponerar icke på intervjuaren. Tappade jag bort något nu när jag svarade på detta sätt? Hade jag fått några av fördelarna om jag brett på ordentligt? Jag tvivlar på det, men helt säkert hade jag fått alla nackdelar...

Fru Chang är också mycket försiktig med att avslöja något om min eller hennes ekonomiska status. Det blir väl snarare en snyftare om hur dyrt det var att åka till Thailand, och nu måste vi leva snålt ett helt år innan vi kan åka igen. Det gäller att undvika alla utsträckta händer...

Var jag alltför cynisk nu, eller vad är era erfarenheter?

Herr Chang har talat.

Hej Herr Chang.Er attityd är enligt mig den enda rätta,att man har sparat och gnetat ett helt år för att få råd att hälsa på sin kära släkt,att man knappt unnat sig mat(som ju är en thais huvudintresse)inte har nån bil eller övrig flärd utan bara hårt arbete är prioriterat  Har själv gjort misstaget att berätta (läs skrävla)om mina ekonomiska tillgångar,men så har det kostat genom åren oxå.Så din ståndpunkt i frågan är helt korrekt enligt mig.Mvh Måne

Den vanligaste Thailandsresenären tenderar dock att bete sig 100% annorlunda än Herr Chang.

Personen ifråga har ofta levt enormt skralt under en lång period och personens liv är inte att leva varje dag utan att leva mot nästa Thailandsresa.

Väl i Thailand så lever, säger och beter sig personen ifråga dock som om det inte finns någon gräns på hur mycket pengar han har.

Känns det igen eller?

Håller mer HC fullständigt. Avslöja inte mer än nödvändigt för det kan användas emot dig när du minst önskar

Quote

Hej Herr Chang.Er attityd är enligt mig den enda rätta,att man har sparat och gnetat ett helt år för att få råd att hälsa på sin kära släkt,att man knappt unnat sig mat(som ju är en thais huvudintresse)inte har nån bil eller övrig flärd utan bara hårt arbete är prioriterat  Har själv gjort misstaget att berätta (läs skrävla)om mina ekonomiska tillgångar,men så har det kostat genom åren oxå.Så din ståndpunkt i frågan är helt korrekt enligt mig.Mvh Måne

Hej Måne,

Jo, jag misstänkte väl det. Men tycker du att du fått några fördelar av detta?

Uppenbarligen gillar rika thailändare att visa upp sin rikedom. Varför gör dom det om det bara blir tiggeri från all släkt och vänner?

Ansikte?

Herr Chang har talat.

Quote

  Visst är det lite så man lever, för dom man känner ytligt så framstår man nog som en pengamaskin. Men för dom man känner väl så gäller det att man så tidigt som möjligt förklarar skillnaden på semester och vardagen i Sverige..

Quote

Jag håller inte med om detta. Bland dom rikare Thai jag känner är det ofta är low profile som gäller. Man bor i ett lite slitnare hus direkt vid sin inkomstkälla (affär/fabrik), medans man har en eller flera mycket bättre hus ngn annanstans, men detta vet bara närmaste släkten el. vännerna om. Kör billigare och praktiska bilar fast man egentligen har råd att flasha lite. Dock är man väldigt generös mot andra, tex när det gäller att ta notan. Men vad jag fattat är det stor ynnest och stor status att bjuda andra. Sig själv kan man vara lite ekonomisk mot. Men det blir lätt generaliseringar när vi diskuterar här. kanske finns alla typer.

mvh

Jo, det har säkert med fejan att göra, se bara på hur de som lyckats få ihop några tusenlappar genast kutar iväg och shoppar en ny bil, bara för att visa upp, dom behöver egentligen ingen ny, men fejan (och förmodligen frun) kräver det. Hur många har inte ny bil men lever i typ plåtsjul.

Tror det är klokt att ligga lite lågt, slipper på det viset bli utnämnd som bankir av släkt och grannar, en allför vanligt förekommande åtgärd när farangen flyttar in alt. kommer på besök.

MVH

Baa

Självklart vill man visa att "här är en som lyckats"de fördelar jag haft kan du nog räkna på ena handens tumme,snarare har det skapats ett undeförstått behov av saker som de aldrig varit i närheten av tidigare.Nu ska det sägas att detta "tiggeri"aldrig kommit från mina svärföräldrar utan ifrån systrar och bröder med barn.Det har blivit något av ett "du som har varför ska inte vi ha oxå" och det har handlat om allt från mopeder till skördetröskor.Nu klargjorde jag efter några år att pengaträdet har ramlat så ni får tjäna ihop till era egna behov,dock har jag lovat att ta hand om mina svärföräldrar så länge de lever(svärfar gick bort i höstas)men det handlar inte om många kronor.Mvh Måne

Ansikte, ansikte, ansikte...

När det gäller detta så ligger ju Thailändare på ena änden av skalan, och vi på den andra.

Hos oss svennar är det ju skamligt att visa upp att man lyckats, och det är vi uppfostrade med. Man frågar inte andra hur de har det ekonomiskt... man kan sitta mittemot kollegor i 10 år utan att ha en aning om vad de har för lön. Ingvar Kamprad är modellen, han är miljardär och kör en rostig bil från sent 80-tal. Ska man köpa en fin bil eller kanske ett smycke i Sverige, så måste man innan dess ha prickat av allt viktigt i livet, stoppat undan pengar på banken, ha ett stadigt pensionssparande, och en ordenlig buffert innan man kan tänka sig något lyxigt...

Jag ser oss svenskar som ganska kloka i detta, men som sagt vi är på den ena änden av en skala... På den andra änden ligger thai-kompisarna, som kan tänka sig att köpa en pickup för 26 årslöner, eller ett guldarmband istället att bygga klart huset som nu står utan tak.

Självklart lite överdrivet och generaliserande, men vi är från två väldigt olika kulturer.

Hej Måne,

Intressant att du nämner syskonen som största kravgivare. Samma här vad gäller två av fru Changs bröder och deras barn. Svärfar och svärmor Chang är mycket blygsamma i sina önskemål.

Herr Chang har talat.

När jag får frågan av bardamerna när jag kommer ner nästa gång svarar jag alltid: "Nästa år". De undrar alltid varför jag inte kan komma ner tidigare och då svarar jag att det tar 1 år för att få ihop tillräckligt med pengar för att kunna leva som jag gör när jag är i Thailand. "Men", säger de, "du gör ju av med så mycket pengar så du måste ha mycket pengar". Jag försöker förklara för dessa damer det jag förklarade ovan att för mig tar det i dagsläget 1 år att få ihop pengarna. Jag skulle kunna åka ner varje halvår om det var så men då skulle det bara bli 2 14-dagars resor och det vill jag inte ha. Att sitta på ett plan drygt 10 timmar 4 gånger per år är inte kul. Då räcker det med 10 timmar 2 gånger per år.

gubben

Quote

Huvet på spiken Franco.

Detta har man ju undrat lite över.

C:D

Jag har väl aldrig sagt vad jag har och inte har, för det sköter frugan om 

Men på den tiden då man sprang runt på diverse soier så kan jag för all del förstå att thaiarna tror att vi har pengaträd

Skillnaden i rang hos oss är bara hur stora och välskötta träden är

C;D

Om man åker singel så är det en enda rätta i baren att man är rik och är släkt med kungen.

Om man träffar tjej för första gången som möjlig sambo. Avslöja bara så mycket hon vill veta.

Om man är man ihop så försök undantränga den bistra verkligheten och hoppas på att tiderna blir bättre.