Många läsvärda inlägg i tråden speciellt Willes om multi-lingual education ur vetenskaplig synvinkel. 
Vi har ju själva en son som idag är 2 år och 2 månader och allt tyder på att han just nu är på väg att explodera språkmässigt. Det har gått lite trögt i starten och jag ser barn yngre än honom på dagis som redan talar betydligt mer och bättre men förmodligen så beror det på vår tvåspråkigheten där hemma.
Mamma och hennes thaikompisar talar thai med honom och jag samt övrig omgivning svenska.
Ordförrådet är inte så jättestort ännu men det kommer nya ord nästan varje dag nu. En del thai och en del svenska. - Nej nej nej nej, är nog det populäraste uttrycket just nu och uttalas förstås varje gång han tvingas göra något som han inte alls har lust till.
Kul är att höra honom sjunga på thai med mamma även om han inte riktigt hänger med i svängarna samt t ex Bää bää vita lamm med mig på svenska.
Hörde faktiskt också nyss honom ganska tydligt säga "are you ready" när jag satte på disneyfilmen Cars på engelska och inledningsrepliken - Lightning Mcqueen, are you ready, hördes. Inte för att han förstår vad det betyder men jag tror nog att hans språkålderskänsliga öron tar till sig ljudet av hur engelskan låter ganska väl och därför kör jag oftast dom tecknade filmer han ser på just engelska. För han själv bryr sig förstås inte ännu ett dugg om vilket språk dom roliga figurerna språkar på.
På DVD har man ju som tur är optionen språkval eftersom ljudet/rösterna oftast är aningen vassare på orginalspråket.
Just nu är det ju svenska som grabben mest möter (på dagis, hos farmor, med kompisar, sin svenska släkt osv) och därför kommer det ju betydligt fler nya svenska ord än thailändska för tillfället. Men eftersom vi räknar med att vara i Thailand redan om ca en månad och där sedan tillbringa runt 3 mån så gissar jag att hans språkutveckling kommer att hämmas något igen när en totalförändrad språkmiljö plötsligt inträder. Kvar som talar svenska blir bara jag och resten blir thai. Dessutom kommer nog mormor och morfar antagligen tala en hel del khmer med honom. Så om han just nu kan påstås ha svenskan som förstaspråk så gissar jag att det kommer att ha förändrats till förstaspråk thai om bara 4 månader. För att sedan måsta återgå till svenska när vi väl är hemma igen.. För att antagligen övergå till thai igen nästa sommar då vi eventuellt också spenderar ytterligare några månader i Thailand.
Och det kan man ju räkna ut med lillfingret att det flitiga bytet av språkmiljöer måste innebära lite nackdelar för snabbheten av att tillgodogöra sig ett språk överhuvudtaget.
Som det varit hitills så har vi tillbringat 9 av hans 26 levnadsmånader i Thailand och det ser ut att hålla ungefär samma kvot det närmsta året också. Så att en del av dom svenska dagiskompisarna har utvecklats snabbare språkmässigt i dagsläget är det bara att ta med ro. Hans tid kommer nog.
Vad gäller den inledande diskussionen om lao vs thai så skulle jag vilja tillägga att laotiska inte skiljer sig så hemskt mycket från thai och kan väl närmast jämföras med t ex norska och svenska. Jag har aldrig lärt mig lao (mer än några få ord) men kunde med min thailändska (till min förvåning) förstå nästan allt i ett laotiskt barnprogram som visades på svensk tv för något år sedan.
Khmer däremot tillhör en helt annan språkgrupp och är väl mer att jämföra med svenskan och finskan. Fast bland dom thai som talar khmer så har förstås alla nyare ord förthaiats och t ex min thaikhmerspråkiga fru hade en del problem när vi befann oss djupt inne i riktiga Kambodja just för att många ord fattades även om hon klarade vardagsspråket utan några större problem.
I vår by talas khmer mest av dom äldre generationerna numer och när yngre generationer talar med varandra så sker det mest på thai som är det enda språket där dom har hela ordförrådet samt skriftspråket. Och när barnen talar med dom äldre så talar oftast dom äldre khmer medan barnen svarar på thai. Min 29-åriga fru talar dock nästan utslutande khmer med sina föräldrar, sina morföräldrar, sina två äldsta bröder och dom flesta jämnåriga kompisar i trakten, men däremot alltid thai med sin yngste bror och dom flesta yngre kusiner etc. Och på skolgården i byn är det nästan enbart thai som gäller som språk barnen emellan.
Så khmer är så sakteliga på väg bort i takt med att dom äldre generationerna dör bort. Och jag gissar att samma utveckling gäller i dom mer utpräglat laospråkiga trakterna. Det barnen talar i skolan, med diverse myndighetspersoner, ser på teven osv är enbart thai och det påverkar givetvis framtiden.
Vi har för övrigt exakt samma utveckling här uppe i norra Sverige där dom ursprungliga språken tornedalsfinska och samiska är på väg bort eftersom alla yngre generationer hellre använder sig av svenskan än sina föräldrars, och far- morföräldrars, modersmål. Och då har ju vi ändå en mycket mer liberal inställning till minoritetsspråks bevarande än vad thailändarna har.
Laotiskan, khmer, suay, malaj och alla andra flertalet minoritetsspråk som finns i Thailand är definitivt med stormsteg på väg bort eftersom barnen inte kan/får utöva dom språken i skolan samt i samhället i övrigt. Gissar personligen att Thailand är i princip enspråkigt om endast 30-40 år. På gott och ont.
Ps I vår by är för övrigt inte alla innevånare khmerspråkiga utan det finns gott om laospråkiga innevånare också. Och min egen frus farfar var lao från Sisaket men kom till byn som chef över vägbygget in över gränsen till Kambodja för länge sedan. Och i den vevan så träffade han min frus farmor som var en riktig khmer från en by ca 50 km in på den kambodjanska sidan av gränsen.
Så min svärfar, som blev ett av deras barn, talar faktiskt helt felfri och flytande lao, helt felfri och flytande khmer samt helt felfri och flytande thai. Inte dåligt av en 51 årig risbonde som i det närmaste är analfabet i övrigt och bevisar väl att multi-lingual environment inte är något nytt påfund.