Ja att du är en jävligt caretaking människa det visste jag redan, och din kompis kommer att när berusningen lagt sej förstå att du är en riktig/verklig vän.
Såna killar som du är inte vanliga men ni behövs, jag har en stor respekt för ditt engagemang.
Med risk för att tråden spårar ur, men ändå. Jag anser att du har fel i det du skriver, visst finns det många personer som måste avstå helt och inte klarar att dricka. Men den stora majoriteten som haft en för hög alkoholkonsumption, har dock idag ett normalt drickande, genom att de stegvis tagit tillbaka kontrollen innan problemet blivit för oanterbart.
Det "allt eller inget" tänkade som du uttrycker är en stor del av problematiken för många alkoholister, vilken inte enbart leder till att man inte lyckas, för man försöker allt på engång, utan även leder till extremt omfattande återfall, som blir 10 gg värre än de skulle kunna varit.
Tex om man dricker en öl, för man helt enhelt inte orkar låta bli, så tänker man " nu är det kört, nu har jag ett återfall, jag skulle inte ha druckit alls" och det leder allt som ofta till en återfall i vilken man är full i ett par veckor. Istället skulle man tänka "ok, jag tog en öl, nu är dock det viktigt att jag inte tar en till, att ta en öl är inte hela världen så länge jag inte dricker mer". Vilket skulle leda till en öl, och inget mer. Man skulle även slippa vara rädd hela livet för att ta en öl, för det skulle inte automatiskt leda till ett återfall utan ses som ett normalt steg tillbaka som man därmed kan hantera och inte leder till mer drickande.
Genom detta tankesätt så slipper man även mycket av den skam som kommer med "allt eller inget" tänkade, och som ochså leder till problem, återfall och låg affekt.
Men allt detta handlar ju om en person som inser att denne har problem, vill man inte inse det spelar det ju ingen roll och det är ju då som det verkligen blir megaproblem. Detta sätt är ju även kanske begränsat gentemot en riktigt utslagen A-lagare, men där handlar det ju om detox för att rädda liv, omedelbart och att ta det från där.
För personer som inte vill inse hur deras s påverkar dem, handlar det ju först att arbeta på den biten på olika sätt.
Sen gällande "orsaker" till drickandet så spelar det ju ofta ganska liten roll, iaf initiallt för behandling. Man är troligen både deprimerad för man dricker och dricker för man är deprimerad samtidigt, i en ond cirkel av negativa tankar och känslor. Därmed blir även stegvis nedragning, vilket leder till hopp, ökad känsla av kontroll och mindre drickande bra. För det leder ju till att man både mår bättre samt dricker mindre, slipper mycket skam och självhat genom att man acepterar sina brister och sätter mål man klarar av som är rationella och som inte leder till fler msslyckaden och därmed mer depression.
Men detta är ju den "teori" jag tror är bäst, frågar man någon AA "tränare/lärare kanske de anser att en tro på Gud är det som är bäst, vi har alla olika åsikter, även om nu jag tenderar förspråka det som visat sig fungera oftast
OK du har rätt det är skillnad på att överkonsumera, vara beroende eller missbruka alkohol!
Överkonsumera och vara i det som kallas risk zonen gissar jag att många av oss här har varit eller är. Jag brukar kunna hamna där under semestern eller som när man var ungdom.
Har du druckit dig till ett alkohol beroende har du vant kropen med alkohol och du har svårt att klara dig utan den.
Har du hammnat i ett missbruk så påverkar ditt drickande familj, arbete m.m. du kör ex bil onykter.
De som "bara" är beroende fungerar juh fortfarande i samhället och många av dessa vet inte omgivningen om att de har problem. Många av dessa personer kan hantera att dricka måttligt.
Har du däremot hamnat i det som kallas missbruk så klarar du inte av att hantera alkoholen. Du har kanske super bort arbete och familj eller fungarer någolunda på arbetet men alkoholen finns där.
Har du gått så långt som till ett missbrukat så kan du alldrig räkna att jag tar BARA en öl till maten för iom att alkoholen hamnar i kroppen så har du helt plöttsligt hammnat i samma stadium där du var innan du slutade dricka om det så gått 10år! Detta enligt nycktra alkolister, terapefter, läkare och forskare som jag pratat med eller gått utbildning för.
De jag har varit med att hjälpa har varit sådana som börjat missköta sig på arbetet m.m. och alla säger:
1. Det fungerar inte att försöka kontrollera sitt drickande.
2. Du kan alldrig tala om för en akolist att han har problem.
3. De skulle aldrig klarat av att sluta dricka utan hjälp.
4. Det finns ingen som ljuger så bra som en missbrukare.
5. Åter fall är inget om utan ett när.
6. Du är nyktter alkolist inte nykterist.
Dessa personer har fått välja på att supa bort sitt jobb eller bli nycktra alkolister, arbetsgivaren är skyldig att rehabilitera om det framkommer att någon är missbrukare på en arbetsplats men den som missbrukar kan vägra rehab.
OK du har rätt det är skillnad på att överkonsumera, vara beroende eller missbruka alkohol!
Överkonsumera och vara i det som kallas risk zonen gissar jag att många av oss här har varit eller är. Jag brukar kunna hamna där under semestern eller som när man var ungdom.
Har du druckit dig till ett alkohol beroende har du vant kropen med alkohol och du har svårt att klara dig utan den.
Har du hammnat i ett missbruk så påverkar ditt drickande familj, arbete m.m. du kör ex bil onykter.
De som "bara" är beroende fungerar juh fortfarande i samhället och många av dessa vet inte omgivningen om att de har problem. Många av dessa personer kan hantera att dricka måttligt.
Har du däremot hamnat i det som kallas missbruk så klarar du inte av att hantera alkoholen. Du har kanske super bort arbete och familj eller fungarer någolunda på arbetet men alkoholen finns där.
Har du gått så långt som till ett missbrukat så kan du alldrig räkna att jag tar BARA en öl till maten för iom att alkoholen hamnar i kroppen så har du helt plöttsligt hammnat i samma stadium där du var innan du slutade dricka om det så gått 10år! Detta enligt nycktra alkolister, terapefter, läkare och forskare som jag pratat med eller gått utbildning för.
De jag har varit med att hjälpa har varit sådana som börjat missköta sig på arbetet m.m. och alla säger:
1. Det fungerar inte att försöka kontrollera sitt drickande.
2. Du kan alldrig tala om för en akolist att han har problem.
3. De skulle aldrig klarat av att sluta dricka utan hjälp.
4. Det finns ingen som ljuger så bra som en missbrukare.
5. Åter fall är inget om utan ett när.
6. Du är nyktter alkolist inte nykterist.
Dessa personer har fått välja på att supa bort sitt jobb eller bli nycktra alkolister, arbetsgivaren är skyldig att rehabilitera om det framkommer att någon är missbrukare på en arbetsplats men den som missbrukar kan vägra rehab.
Ditt perspektiv är ju det som är vanligast, och som i hög grad på olika sätt bidrar till folks alkoholproblem och skam och det självhat som följer på det. Det är det perspektive som "känns" naturligt och bäst, men som forskningen säger inte fungerar speciellt bra.
Du skriver att de som är alkoholister inte kan hantera sitt drickande, det är ju precis det som stegvis nedtrappning fokuserar på, även om det är i mycket liten skala, kanske bara att dricka en öl istället för två på morgonen "för att komma igång", den första veckan eller två. Att helt sluta kan kanske vara ett slutmål efter flera månader, det kan ju då knappast inte vara startpunkten och ett krav för att få behandling och hjälp, det låter ju inte speciellt logiskt.
Tyvärr är många alkoholprg fokuserade på att man måste sluta dricka helt innan man får ens delta, till viss del kan jag förstå det, för om folk är fulla på AA möten osv fungera det ju inte så bra. Men samtidigt så behöver ju många hjälp med att ta kontroll innan det, för att sedan kunna sluta helt efter lite längre tid och efter mycket hjälp. Att kräva att folk ska sluta helt genom detox och sedan få behandling sätter upp väldigt många att misslyckats, och är egentligen ganska bristfälligt. Folk borde få helt annan hjälp innan, individuell terapi, vilket dock kostar för mycket eller tom motiverade samtalt för att skapa en motivation att sluta eller dra ner, även det kostar väl för mycket.
Det är ganska vedertaget att många alkoholister har en ganska sund ambivalens i sin relation till alkohol. Det finns positiva aspekter med att dricka, att acceptera det och även då arbeta med det är ju en viktig grund.
Men idag finns det väl inget prg eller alkoholprg som accepterar att folk och alkoholister kan ha en mycket positiv syn på alkohol samt att det även finns positivt med att dricka, även om nu det negativa troligen är extremt mycket större. Ibland krävs det mycket jobb med att inse det negativa, hur det är större än det positiva samt även utmana det positiva synen på alkohol på olika sätt beroende på invididen. Görs inte det så kommer personen att konstant leva med en rädsla och en skam över sitt drickande, och det skapas då "nyktra alkoholister", med allt negativt som kommer med det. En avgörande negativ aspekt är ju just det att om man är "nykter alkoholist" går man omkring med en rädsla "en öl och det är kört för mig", vilket starkt tyder på att man inte alls har bearbetat sitt beroende och är konstant livrädd för genom detta "allt eller inget" tänkande. Det fungerar ofta väldigt dålig över tid och kan vara otroligt stressande för att inte säga skamfyllt. Den största orsaken till skam bland alkoholister är inte vad andra tycker om dem (vilket de ofta tror) utan vad de tycker om sig själva, vilket ofta är extremt negativt och som bidrar till fortsätta problem.
1. Det fungerar inte att försöka kontrollera sitt drickande.
2. Du kan alldrig tala om för en akolist att han har problem.
3. De skulle aldrig klarat av att sluta dricka utan hjälp.
4. Det finns ingen som ljuger så bra som en missbrukare.
5. Åter fall är inget om utan ett när.
6. Du är nyktter alkolist inte nykterist.
1. Men att helt avstå och sluta dricka är ju den yttersta formen av att kontrollera sitt drickande, man väljer att sluta. Men det måste ju få vara ett slutmål och inte en startpunkt innan, för att få hjälp. På vägen till att sluta helt, måste man ta det stegvis. Försöker man för mycket kommer man att mislyckas och sedan använda det misslyckandet till att rättfärdiga ett riktigt stort återfall. Vilket sedan kommer fortgå under år i en ond cirkel.
2. Jo, vad andra tycker om en och ens beteende kan vara en otroligt viktig motivering för att vilja ändra på sig. Det är ju bland annat hela grunden till familje "intervention". En alkoholist, som helt naturligt ser både positiva saker och många negativa saker med att dricka, kanske inser 100% genom att denns 12 åriga barn säger "jag gråter varje helg när du är ute pappa, jag är så orolig för dig" eller "när du dricker så blir jag så rädd för dig, du blir som en annan person" eller likande. Så jag kan aldrig övertyga någon om att de har problem, men någon som är mycket viktig för dem i deras liv kan det helt klart.
3. Detta hänger ju helt på punkt 1, där folk sätts upp för att misslyckas. Nej, de flesta kan inte sluta helt utan hjälp, men vad de kan göra sjäva att att påbörja arbetet med små, små steg. Vilket jag beskrivit tidigare, även om det bara är att dricka en halv öl mindre per vecka, så är det ett steg i rätt riktning och kanske en början på att skämmas mindre, ha mer hopp och därmed söka mer hjälp.
4.Detta handlar väl också om att skuldbelägga och skambelägga de med alkoholproblem till en hög grad. Folk må ljuga, men de gör det av valida och förståeliga orsaker, sitt missbruk, samt deras insyn i sitt eget problem kanske inte är speciellt bra. Om en person inte anser att denne har problem och därmed säger saker som du inte tycker är sant, är ju sant för dem utifrån deras perspektiv och utifrån hur de ser på sig själva i kombination med ett beroende. Tänker man så både förstår man och accepterar saker som annars kan vara svårt. Vi är alla mycket bra på att ljuga och manipulera när det behövs, det gäller inte vara missbrukare.
5. Detta är ju en sanning som behöver modifiering, tänker man så kan det ju innebära att man rättfärdingar sina återfall och gör dem mycket värre än de skulle kunna vara, då är det ju mycket bättre att säga "risken att jag återfall är ganskas stor sett under flera års tid, därför måste jag vara beredd på det och göra det så litet som möjligt, bara för att jag dricker en öl innebär det inte att jag kan dricka fler".
6. Har jag redan tagit upp. Jag tycker att man idag skapar "nyktra alkoholister" som får en lång rad olika långsiktiga problem. Själva konceptet och begreppet stoppar ju folk att ens försöka söka hjälp, för de kan inte se sig själva som nyktra alkoholister. Det är även en självbild som antyder svaghet och hjälplöshet, vilket inte är en typ av självbild jag tycker man ska förespråka eller ge folk.
Då är det väl mycket bättre att säga man är nykterist, även om man misslyckas med det i bland och återfall innebär det ju inte att man inte är nykteriskt för det. Det inger iaf en självbild där man själv har kontroll, och kan säga det rakt ut och vara stolt över det och just att känna att man har kontroll är mycket viktigt, både för att hindra återfall, minimera dem samt att få folk att må bättre i sin vardag.
Ledsen om det blev lång och kanske oklart, som sagt jag är inte något expert på just alkoholberoende, utan skriver mer allmänt utifrån mitt val av "teori" samt det lilla jag läst inom området.
En av mina bästa vänner har på sista tiden inte hört av sig, inte svarat i telefon och när jag ändå fått tag i honom, varit kort och helt ointresserad av att prata med mig.
I dag träffade jag honom och hans asiatiska fru på ICA, han var full, eller onykter, men hade kört bilen dit.
Pratade med hans fru och fick veta att han senaste veckorna druckit mycket, vin till frukost, en whisky till lunch etc.
Han har aldrig varit jättefull och han har kunnat sköta sitt jobb, men vid samtal med honom framkom att han inte orkade låta bli att dricka då han sa sig må oerhört dåligt om han bara höll upp några timmar.
Har ikväll försökt få honom att hänga på till psyk men han vägrar och han har istället bett mig att skriva detta inlägg och fråga hur han kan klara av att sluta dricka själv.
Så ni som känner igen er, ge ett hjälpande råd, hur skall jag som vän göra och kan min polare klara av att sluta själv?
Helt rätt! Detta är det forum där experterna finns. Efter att ha läst deras inlägg måste en stor del av medlemmarna här ha alkoholproblem. 
.
Hej Vännen!
Först måste jag säga att det är verkligen en fin grej du gör för din vän.
Mitt förslag är att du själv tar kontakt med vännen och försöker få honom till insikt att det långvariga drickandet kan leda att han inta kan sluta alls. Att långvarigt drickande av alkohol med abrupt slutande kan leda till delirium och i värsta fall att hjärtat blir överansträngt och lägger av.
Då hjälpen i dag är bra rekomenderar jag att ni, om han inte vill gå själv kan söka upp en öppenvårds motagning eller Beroende Akuten på S:t Göranssjukhus om ni är boende i stockholm, där arbetar många bra männiniskor som är förstående (har jobbat där själv.) Det känns som det har gått ganska lång om jag förstår din beskrivning rätt så försök att motivera er vän.
Många lyckoönskningar till dig och din vän!
// JMitchell
Hej! Korp
Ledsen att säga dig men,,jag har aldrig hört en nykter person försvara alkoholismen med dina argument.
tyvärr så tror jag inte att det är rätt väg att gå.
Vaxet är en pärla med ett otroligt stort hjärta 
fanns det fler med samma angemang med sina medmänniskor så skulle världen se annorlunda ut.Heder åt sådana människor,jag kan bara inte uttrycka tillräckligt hur mycket jag gillar hans omtanke för alla.Mvh Måne som vet
Här blir det många bruna tungor efter allt slickande. Är det ingen som inser att trådskaperen är ute efter karma. Det är väl ingen normal människa som tror att råd som ges på detta forum kan hjälpa en männsika med dessa problem.
Jag har läst trådar där trådskaperen sågat människor jäms med fotknölarna på detta forum. Detta har inte för mig vittnat om någon förståelse för andra människor och dess känslor.
Nu vet jag inte haur jag delat ut - karma men jag gör tummen ned för denna skenhelighet.
Hej! Korp
Ledsen att säga dig men,,jag har aldrig hört en nykter person försvara alkoholismen med dina argument.
tyvärr så tror jag inte att det är rätt väg att gå.
Vad får dig att tycka jag försvarar alkoholism? Då måste jag ha skrivit mycket oklart 
Hur kan någon försvara alkoholism? Det är ju extremt skadligt och skapar mycket lidande för otroligt många personer och hela familjer. Vad jag försökte förklara var mer ett (i min mening) lite bättre alternativ för behandling och kanske ett lite mer positivt och humant sätt att se på det hela, inklusive personen som lider
Är det när jag skriver att "det finns mycket positivt" med alkohol som får dig att tro att jag "försvarar alkoholism"? Det finns ju uppenbart mycket positivt med alkohol för många personer, både äkta och "falsk". Jag är av åsikten att dessa tankar en person har om alkohol är grunden i beroendet och är någon som måste utforskas. Där tankarna om det positiva är fel bör de utmanas, samt där de är äkta bör de balanseras mot den skada och det negativa som också ofta finns, absolut för de med alkoholproblem. Det är på det sätter motivation till förändring också skapas. Alkoholism är troligen mest ett mentalt beroende, även om det finns ett mycket starkt kroppsligt beroende också helt klart. De går hand i hand.
Jag kanske även ska påpeka att detta perspektiv inte är någon som jag suttit och hittat på själv, det är gjort av mycket smartare människor än mig, även om det nu är summerat och beskrivet med mina ord, därav kanske det blir lite oklart
Helt rätt! Detta är det forum där experterna finns. Efter att ha läst deras inlägg måste en stor del av medlemmarna här ha alkoholproblem.
.
Din känsla för timing kan ju diskuteras 
..Känns väl inte som rätt tråd o göra sig lustig över andras olyckor 
. Du kanske inte skulle uppskatta en tråd där man drev med förståndshandikappade 
.
Vad får dig att tycka jag försvarar alkoholism? Då måste jag ha skrivit mycket oklart
Är det när jag skriver att "det finns mycket positivt" med alkohol som får dig att tro att jag "försvarar alkoholism"? Det finns ju uppenbart mycket positivt med alkohol för många personer, både äkta och "falsk". Jag är av åsikten att dessa tankar en person har om alkohol är grunden i beroendet och är någon som måste utforskas. Där tankarna om det positiva är fel bör de utmanas, samt där de är äkta bör de balanseras mot den skada och det negativa som också ofta finns, absolut för de med alkoholproblem. Det är på det sätter motivation till förändring också skapas. Alkoholism är troligen mest ett mentalt beroende, även om det finns ett mycket starkt kroppsligt beroende också helt klart. De går hand i hand.
Jag kanske även ska påpeka att detta perspektiv inte är någon som jag sittat och hittat på själv, det är gjort av mycket smartare människor än mig, även om det nu är summerat och beskrivet med mina ord, därav kanske det blir lite oklart
Hej
Typiska svar från en missbrukare, jag har inte problem, inte nu, jag kan sluta när jag vill,jag kan minska om du vill,jag tar bara en öl,
alla möjliga ursäkter, allt han vill säga är INTE NU,senare, efter semestern,nästa vecka,BARA INTE NU!!
Din känsla för timing kan ju diskuteras
Ja nu vet jag inte om några medlemmar är förståndshandikappade, det får stå för dig.
Hej
Typiska svar från en missbrukare, jag har inte problem, inte nu, jag kan sluta när jag vill,jag kan minska om du vill,jag tar bara en öl,
alla möjliga ursäkter, allt han vill säga är INTE NU,senare, efter semestern,nästa vecka,BARA INTE NU!!
Ja absolut, det är ju ett vanligt tankesätt, inte bara för alkoholmissbruk. Den vanligaste dagen att börja banta på är "imorgon" följt av "måndag".
Att inte vilja inse vilken skada ens misskruk gör är ju en del av problematiken, men jag ser inte riktigt hur det är relevant för det jag skriver. Det är ju inte det jag förespråkar alls. Den situation du beskriver handlar ju till stor del om att inse att man har ett problem. Vad är det som gör att missbruket fortgår? Vlka tankar är det som denne person har om alkohol och dess positiva effekter? Är de fel, kan de utmanas, är de rätt kan de vägas mot skadan.
Som exempel har ganska många kanske tankar om att "jag måste ta ett par öl för att bli social och ha kul på fester, kan jag inte dricka lite så kan jag aldrig gå på en fest igen". Detta kan ju vara sant och osant också i olika grader, det är beroende på en lång rad olika orsaker. Men om någon tänker så, kan man ju förstå att den personen troligen inte vill sluta med alkohol för denne har tankar om hur positivt det är och hur roligt det är med alkohol.
Ett enkelt sätt att utmana det är ju att fråga hur roligt personen har haft de senaste 10 festerna. Ofta blir troligen svaret att det inte var kul, man minns inget, det var pinsmat dagen efter, man gjorde bort sig, folk blev irriterad på en. osv osv osv. Där har man ju enkelt utmanat en del av de positiva tankarna om alkohol och visat ,gemensamt, att de inte stämmer, därmed försvinner en del av de tankar som gör att beroendet fortgår. Teorin är enkel, praktiken är svår.
Ja nu vet jag inte om några medlemmar är förståndshandikappade, det får stå för dig.
Du=medlemmar= Flera personligheter=
. Jag=medlem= 1 person=
..MVH HN 
Din känsla för timing kan ju diskuteras
Sixten ger sig på TS = Vaxet.
Inte på alkoholisterna - eller förstånds... 
Inte bra det heller, om jag får tycka, men ändå skillnad.
Logga in för att svara.
