Hjälp till en vän

Som polare är det nog riktigt frustrerande att stå vid sidan om och se kompisen kämpa i motvind och inte lyckas hålla sund nivå på sitt drickande. Vad kan man göra då? Man kan ju inte gärna tvinga polaren till att söka hjälp eller minska sitt drickande eller? Svår fråga, men man kanske kan underlätta för personen att inte dricka - eller försvåra att dricka dvs.

En av de underligaste vänner jag haft är en numera nästan 67-årig gubbe som jag lärde känna genom dykningen. Han var en dykelev som började dyka för att hålla sig nykter eftersom han insåg att ingen skulle tillåta honom dyka om han var det minsta påverkad. Detta började precis efter att hans arbetsgivare mer eller mindre tvingat in honom på 3 veckors behandling. Under ca 3 år så var vi ett par 3-4 20-åriga killar som flera dagar i veckan dök med honom bara för att sysselsätta honom och se till att den där drinken efter jobbet skippades. Vi plockade ibland upp honom hemifrån och tillät i princip inte att han ringde återbud etc. Vi gjorde vad vi kunde för att underlätta för honom att varje dag ta ett aktivt beslut att inte dricka. Det låter kanske lite lamt men i slutändan gjorde det faktiskt skillnad. Visst var det flera återfall och mer eller mindre hetsiga konflikter men trägen vann. Det lite udda var att vi var bara bekanta till en början och vi hade ingenting gemensamt annat än dykningen. Gubben var jämngammal med våra farsor så det var en lite udda set-up men det bjöd på en erfarnehet jag aldrig trodde jag skulle få.

Med denna lilla anekdot så ville jag bara påvisa att man som vän kanske kan identifiera på vilket sätt man kan underlätta för en person att vara nykter - må det vara de mest udda och oväntade sakerna. Om det är att man tar sig den där extra tiden mellan storhandling, barnpassning och jobb för att träffas och snacka lite skit eller om det innebär att man följer med till AA-möten osv så kan det nog vara mkt värdefullt.

De personer som har haft problem med alkohol och lyckats sluta som jag stött på har alla som gemensamt att det fått extern hjälp. Vet inte om det ligger i sakens natur att de som genomgått behandling etc. är mer frispråkiga men jag har aldrig träffat något som berättat hur de på egen hand lyckats trappa ned på sitt drickande. Vet inte om det är en verklig indikator eller bara en tillfällighet dock.

Men att personen verkar vilja förändra sitt beteende, har en familj att kämpa för och har stöd i en god vän som Vaxet skapar onekligen goda förutsättningar för att hitta en väg ur drickandet.

En av mina bästa vänner har på sista tiden inte hört av sig, inte svarat i telefon och när jag ändå fått tag i honom, varit kort och helt ointresserad av att prata med mig.

I dag träffade jag honom och hans asiatiska fru på ICA, han var full, eller onykter, men hade kört bilen dit.

Pratade med hans fru och fick veta att han senaste veckorna druckit mycket, vin till frukost, en whisky till lunch etc.

Han har aldrig varit jättefull och han har kunnat sköta sitt jobb, men vid samtal med honom framkom att han inte orkade låta bli att dricka då han sa sig må oerhört dåligt om han bara höll upp några timmar.

Har ikväll försökt få honom att hänga på till psyk men han vägrar och han har istället bett mig att skriva detta inlägg och fråga hur han kan klara av att sluta dricka själv.

Så ni som känner igen er, ge ett hjälpande råd, hur skall jag som vän göra och kan min polare klara av att sluta själv?

jaha du vaxet vet inte om jag är som din vän men har börjat dra i mig lite för mycket.tycker om att ta en clirr på kvällen och kolla på mpr (slappnar av)nu på morgonen har jag lämnat frugan vid busshållplatsen och Joel på dagis

Och nu sitter jag här med er (som jag gillar)mår bra tar mig 2 glas rötjut startar en tråd.swedwnfarang undrar dricker du på morgonen ja jag är vall 30år äldre än sweden och ska snart ha pension.(Men jag har det i huvudet fan ska du dricka nu)vi är väl olika.Men jag tror att din kommpis är på väg att bli alkis och det är nog jävligt lätt att bli det

Undrar lite varifrån du fått din erfarenhet???

Genom utbildning???

Varför skulle jag redovisa det för dig?

Vi har alla en historia men jag kan inte se vad min bakgrund skulle ha för relevans?

Anser du att man först bör förklara sin levnadshistorik och eventuella utbildningar för att vara kvalificerad att få komma med några ord i avsikt att stödja en forumkamrat? Gäller det samtliga eller är det bara ett fåtal som skall avkrävas detta?

Var vänlig och förklara vad avsikten med dina till mig ställda frågor var, jag begriper det inte.

Tror du att alla alkoholister är likadana?

Nej och ja.

Det är olika individer men de delar sitt missbruk som även det kan ta sig olika former vilket för mig är helt egalt, ett missbruk är ett missbruk även om den ene väljer att berusa sig på dyr fin sprit serverad i lite finare glas och den andre på vad denne än får tag i.

Inte så sällan finns det vissa skamkänslor med i bilden, skam inför familjen, vänner eller arbetskollegor, och de känslorna dövas sedan med ytterligare en fylla.

Det kan också finnas en rädsla med i bilden, en rädsla för att bli påkommen som någon med alkoholproblem. Något som kan te sig lite annorlunda beroende på vad man anser sig kunna förlora om man skulle erkänna det inför andra.

Att erkänna för sig själv att man har ett alkoholproblem man inte kan hantera är heller inte så lätt, särskilt inte om det är ett så pass tabubelagt problem som många faktiskt anser att alkoholrelaterade problem fortfarande är, inte minst de berörda parterna.

Nu verkar det som om vännen insett att han har ett problem och insett att han behöver hjälp, annars skulle den här tråden aldrig skapats.

Förhoppningsvis kommer han inom en snar framtid att ha fått den hjälp han behöver.

Han har en vän vid sin sida och det kan behövas för det är antagligen en tuff resa han har framför sig, hur tuff beror lite på hur långt det har gått.

Jag antar att han är medlem här då han bett Vaxet att skriva här.

Jag håller med alla andra som föreslagit proffs hjälp, försök att förmå han ta kontakt med AA eller Länkarna.

Eller så kontaktar du de själv och hör med dem om vad du kan göra för att hjälpa till.

Hoppas att det löser sig och att han är på fötterna snart igen.

Först av allt, tack till ER som brytt er så mycket att ni taget av er egen tid och skickat PM, jag svarar när jag har mer tid, men tack.

Nummer två, vill inte att denna tråd skall bli som de flesta andra, en trätotråd där vissa "tangenthuggs" .

Nummer tre, har nu på morgonen fått iväg kompis och hans fru till en läkare, han har dessutom på frivillig basis gett mig alla hans bilnycklar. Han vill som han sa sätta press på sig själv, och att genom att inte kunna använda bilen om han inte slutar dricka så är detta ett steg i rätt riktning.

Nummer fyra, till dig som vid 23 00 tiden igår kväll ringde mig på min mobil och bad mig att inte lägga mig i andras alkoholvanor, (välkänd men inte jätteaktiv medlem) DRA ÅT HELVETE!

Nummer tre, har nu på morgonen fått iväg kompis och hans fru till en läkare, han har dessutom på frivillig basis gett mig alla hans bilnycklar. Han vill som han sa sätta press på sig själv, och att genom att inte kunna använda bilen om han inte slutar dricka så är detta ett steg i rätt riktning.

Nummer fyra, till dig som vid 23 00 tiden igår kväll ringde mig på min mobil och bad mig att inte lägga mig i andras alkoholvanor, (välkänd men inte jätteaktiv medlem) DRA ÅT HELVETE!

Det är alltid skönt när man hör att det fortfarande finns människor som tar sitt förnuft till fånga.

Kanske skulle fler göra det om de också fick stöd av vänner i sin omgivning?

Ibland är det bättre att lägga sig istället för att blunda för de uppenbara problemen.

Bra gjort!

Vem man ska vända sig till för att få hjälp beror naturligtvis på varför kompisen inte kan låta bli att dricka. Kanske Vaxet, via frågor kompis till kompis, kan bena ut varför kompisen mår skit och därefter hjälpa till med att ta första kontakten med lämpligt ställe. Psykvård, allmänvård, AA, Länkarna eller annat. Var man vänder sig först beror väl på vad som orsakat problemet, sedan hänvisas man väl vidare om man nu råkar komma fel.

Det gäller väl för kompisen att först och främst inse problemet och sedan orka ta första steget att begära hjälp. Att få kompishjälp med första kontakten kan nog vara avgörande.

EDIT. Ser att Vaxet redan svarat att han hjälpt till med läkarkontakt, det var nog ett riktigt beslut. Läkaren kan nog i sin roll som proffs göra en bästa första bedömning om varför, hur och var.

Hej...Jag har väl inga bra råd att komma med som inte är skrivna här redan. Vill bara önska lycka till med allt . .Han ska vara glad att ha en så god vän som ställer upp o hjälper honom. Det är det inte alla som gör/vågar. Har själv levt med ett" gäng" alkolister..(mamma,pappa,bror,syster). Det är bara mina syskon som är i livet nu..men brorsan har nog inte så många år kvar. Har försökt med allt jag orkade för o få farsan att sluta supa men det gick inte. Morsan var jag för ung för o hjälpa(gick bort när jag var 9år). Brorsan har jag försökt lite med och syrran går övehuvudtaget inte att diskutera det med.. Nu har jag egen familj och egna problem (ej alkohol) och orkar inte hjälpa till med deras oxå.. Det måste finnas en stark vilja hos den som vill sluta och för att få den viljan behöver man hjälp med att inse att man har problem... Lider dock mest med hans fru och eventuella barn..(ser på min egen barndom).. Jag hoppas att han med din och hans familj o diverse läkare/terapeuter lyckas ta sig ur det här... Kämpa på...MVH GBG

Har du ett beroende så finns det tyvärr inget mellanläge, det är att sluta ELLER fortsätta som gäller. De flästa som är beroende kan inte "välja" när du vill sluta dricka för dagen etc.

Du kan bli beroende av allt. Jag har träffat folk som varit narkomaner, alkolister, spelberoende och "träningsnarkomaner", alla har de gemensama nämnaren att det är inte personen ifråga som styr utan deras beroende. Det har varit mäniskor som supit bort familjerna eller tränat till sig hjärtinfarkter och som sagt de måste ha hjälp men de kan inte ta till sig hjälp innan de stjälva förstår att de har ett beroende. DU kan ALLDRIG förklara för en akolist att han är aklolist!

Jag har träffat en nykter alkolist som berättade att han tog EN öl till maten efter varit nykter i 6 år det slutade med nästan 3 månader han var borta i alkoholens värld innan han vaknade upp och kunde nyktra till igen!

SN har rätt i det att det är viktigt att skilja på om han "dricker för att han är deprimerad" eller om han är "deprimerad därför att han dricker"!

Det är juh två vitt skilda saker att försöka dämpa en depresion med alkohol än att vara deprimerad över att man är beroende så man behöver olika hjälp!

Med risk för att tråden spårar ur, men ändå. Jag anser att du har fel i det du skriver, visst finns det många personer som måste avstå helt och inte klarar att dricka. Men den stora majoriteten som haft en för hög alkoholkonsumption, har dock idag ett normalt drickande, genom att de stegvis tagit tillbaka kontrollen innan problemet blivit för oanterbart.

Det "allt eller inget" tänkade som du uttrycker är en stor del av problematiken för många alkoholister, vilken inte enbart leder till att man inte lyckas, för man försöker allt på engång, utan även leder till extremt omfattande återfall, som blir 10 gg värre än de skulle kunna varit.

Tex om man dricker en öl, för man helt enhelt inte orkar låta bli, så tänker man " nu är det kört, nu har jag ett återfall, jag skulle inte ha druckit alls" och det leder allt som ofta till en återfall i vilken man är full i ett par veckor. Istället skulle man tänka "ok, jag tog en öl, nu är dock det viktigt att jag inte tar en till, att ta en öl är inte hela världen så länge jag inte dricker mer". Vilket skulle leda till en öl, och inget mer. Man skulle även slippa vara rädd hela livet för att ta en öl, för det skulle inte automatiskt leda till ett återfall utan ses som ett normalt steg tillbaka som man därmed kan hantera och inte leder till mer drickande.

Genom detta tankesätt så slipper man även mycket av den skam som kommer med "allt eller inget" tänkade, och som ochså leder till problem, återfall och låg affekt.

Men allt detta handlar ju om en person som inser att denne har problem, vill man inte inse det spelar det ju ingen roll och det är ju då som det verkligen blir megaproblem. Detta sätt är ju även kanske begränsat gentemot en riktigt utslagen A-lagare, men där handlar det ju om detox för att rädda liv, omedelbart och att ta det från där.

För personer som inte vill inse hur deras s påverkar dem, handlar det ju först att arbeta på den biten på olika sätt.

Sen gällande "orsaker" till drickandet så spelar det ju ofta ganska liten roll, iaf initiallt för behandling. Man är troligen både deprimerad för man dricker och dricker för man är deprimerad samtidigt, i en ond cirkel av negativa tankar och känslor. Därmed blir även stegvis nedragning, vilket leder till hopp, ökad känsla av kontroll och mindre drickande bra. För det leder ju till att man både mår bättre samt dricker mindre, slipper mycket skam och självhat genom att man acepterar sina brister och sätter mål man klarar av som är rationella och som inte leder till fler msslyckaden och därmed mer depression.

Men detta är ju den "teori" jag tror är bäst, frågar man någon AA "tränare/lärare kanske de anser att en tro på Gud är det som är bäst, vi har alla olika åsikter, även om nu jag tenderar förspråka det som visat sig fungera oftast

Din vän har gjort det enda som är möjligt att bli nykter, och det är att han SJÄLV vill bli nykter. Han ska vara glad att han har en vän som Vaxet som ställer upp och bry sig. All lycka med det nya livet och hoppas allt går bra för honom.

Har varit där själv.

Det har varit en hel del bre (och några dåliga) inlägg, så jag har bara mina erfarenheter att komma med.

1. INGEN slutar dricka för att någon annan vill det!

2. Det går inte att dränka sorgerna eller problemen, för dom kan simma dom djävlarna!

3. Prata med en god vän innan vårdapparaten kopplas in, ibland behövs det inte så mycket.

4. Börja med Läkarkontakten på vårdcentralen, dom fattar ofta mer än man tror.

5. AA är nog bra för många, men jag kände mig mycket obekväm där.

Finns nog mycket mer, men det här kommer jag på just nu.

1. INGEN slutar dricka för att någon annan vill det!

2. Det går inte att dränka sorgerna eller problemen, för dom kan simma dom djävlarna!

Inget att tillägga

mvh

Varför skulle jag redovisa det för dig?

Vi har alla en historia men jag kan inte se vad min bakgrund skulle ha för relevans?

Anser du att man först bör förklara sin levnadshistorik och eventuella utbildningar för att vara kvalificerad att få komma med några ord i avsikt att stödja en forumkamrat? Gäller det samtliga eller är det bara ett fåtal som skall avkrävas detta?

Var vänlig och förklara vad avsikten med dina till mig ställda frågor var, jag begriper det inte.

Nej och ja.

Det är olika individer men de delar sitt missbruk som även det kan ta sig olika former vilket för mig är helt egalt, ett missbruk är ett missbruk även om den ene väljer att berusa sig på dyr fin sprit serverad i lite finare glas och den andre på vad denne än får tag i.

Inte så sällan finns det vissa skamkänslor med i bilden, skam inför familjen, vänner eller arbetskollegor, och de känslorna dövas sedan med ytterligare en fylla.

Det kan också finnas en rädsla med i bilden, en rädsla för att bli påkommen som någon med alkoholproblem. Något som kan te sig lite annorlunda beroende på vad man anser sig kunna förlora om man skulle erkänna det inför andra.

Att erkänna för sig själv att man har ett alkoholproblem man inte kan hantera är heller inte så lätt, särskilt inte om det är ett så pass tabubelagt problem som många faktiskt anser att alkoholrelaterade problem fortfarande är, inte minst de berörda parterna.

Nu verkar det som om vännen insett att han har ett problem och insett att han behöver hjälp, annars skulle den här tråden aldrig skapats.

Förhoppningsvis kommer han inom en snar framtid att ha fått den hjälp han behöver.

Han har en vän vid sin sida och det kan behövas för det är antagligen en tuff resa han har framför sig, hur tuff beror lite på hur långt det har gått.

Nej du behöver naturligtvis inte redovisa någonting för mig tycker att du skriver kloka ord. Alkoholberoende i Sverige är ju en ful sjukdom som man inte gärna pratar om även om några få har gjort det i TV bland annat.

Ber om ursäkt om jag frågade något som var fel, var nog bara lite nyfiken .Men ialla fall så tror jag att problemet är stort i Sverige och blir större för var dag.

Hoppas att du är nöjd med mitt svar .

En stor eloge till dig Vaxet som ställer upp på din kompis när han behöver det som bäst!..

En stor eloge till dig Vaxet som ställer upp på din kompis när han behöver det som bäst!..

Kan bara hålla med! Jäkligt strongt gjort av dig Vaxet att ställa upp för din polare!!

Självklart för dig kanske, men många väljer att stoppa huvudet i sanden och tiga när det vankas svårigheter.

Din kompis behöver proffisonell hjälp, men han behöver oxå en "nykter" kompis att hålla i handen när festen är över.