Har du blivit arg i Thailand?

De flesta känner väl till att thailändare föredrar att inte visa sin ilska. Då förlorar man ansikte... Å andra sidan har man ju läst att det trots allt så att säga kokar över ibland. Med ganska våldsamma konsekvenser.

Jag kan bli ganska irriterad rätt ofta när jag är i Thailand, men jag lyckas oftast tygla detta och låtsas som ingenting. Ej värt besväret att försöka förmedla sina frustrationer...

Problemet är som sagt att det kan koka över pga någon banal sak. Bara för att summan till slut blir för mycket. Senaste resan kom vi till Pattaya.  Fru Chang plockade fram byxor som var för stora i midjan. Jag har liksom pendlat mellan 75 och 96 kg, just nu 83 kg. Nåja! Det är väl bara att gå och köpa ett bälte som fru Chang förstås inte packat. OK, jag får skylla mig själv om jag inte kollar packning eller gör det själv.

Vi går ut från hotellet och jag ser en skräddarbutik och tänker att det är ett lämpligt ställe för inköp. Nix, fru Chang utgår från att det är för dyrt, och går istället till ett stånd på trottoaren. Se där ja, ett billigt bälte och jag behöver inte längre bekymra mig om att byxan ska hamna vid knäna.

När jag efter en trevlig kväll med bland annat noBuzz återvänder till hotellet har jag ett starkt behov av att urinera. Av någon anledning får jag för mig att jag måste knäppa upp bältet först. Och det går ju förstås inte. Detta billiga skitbälte går inte att öppna. Paniken sätter in och både fru Chang och Khun Go sliter i bältet. Till slut inser jag att det räcker med att öppna gylfen...

Det är förstås en befrielse att få lätta på trycket, men jag är dock fortfarande ganska irriterad över fru Changs snålköp. Det är jag, fru Chang och fyra andra thailändare som ska dela på två rum. Jag noterar att fru Changs brorsdotter och hennes sons flickvän redan lagt sig i vad jag betraktat som min och fru Changs säng. Frågar då med behärskad irritation var det är tänkt jag ska sova?

Fru Chang kvittrar glatt att jag, Khun Go och hennes son ska sova i det andra rummet. Detta har man kommit överens om långt tidigare men inte ansett det nödvändigt att informera mig om. Ja, jag retar mig på att man konverserar på thai, kommer överens om diverse saker, och sen ser förvånade ut över att jag inte kände till planen...

Nu är det så att jag packat upp en del av mina saker i detta rum, bland annat dator och batteriladdare för kameran. Nu brister det för mig:

DET ÄR JAG SOM BETALAR FÖR BÅDA RUMMEN, OCH JAG TÄNKER FAN INTE BYTA RUM!

Alla fem thailändare blir helt tysta, samlar ihop sina saker och lämnar efter mindre än en minut rummet. Jag får nöjet att sova själv i detta rum, angrips dock för något ögonblick av dåligt samvete. Men det går snabbt över!

Enda gången på den resan jag blev arg, så jag röstar på "Det har väl hänt någon gång".

Nu vill jag läsa era bekännelser!

Herr Chang har talat.

Blir aldrig arg (nåja, har hänt en handfull gånger i mitt liv).

Har många gånger hört att det måste vara nåt fel på mig, men jag kan inte hjälpa det. Jag blir inte arg.

Men det händer ibland att jag blir irriterad. Fast mycket mera sällan idag än för 10 år sen.

Jag har liksom accepterat att det inte hjälper.

Och jag har dessutom kommit fram till att ställa en fråga som idi*tförklarar motparten, i lugnt tillstånd med ett leende, är mycket effektivare än att tappa lugnet och bli hysterisk.

Men visst händer det att man blir lite fundersam. Som exempel får jag väl ta nåt som gör mig mest irriterad...

Det som gjorde mig mest arg när jag flyttade hit första gången runt 2000 var att alla i byn trodde att jag inte kunde nåt om nåt. Ett praktexempel är väl eldragning... Med tanke på hur elen dras här, så borde alla i Sverige klara detta bättre. Men det enda jag fick höra var att elen inte är likadan som i Sverige. Haha.

Med slutresultat att vårt nya hus nästan brann upp... :arf: Elektrikern bara ryckte på axlarna och undrade vad han kunde gjort för fel...?!

Blev lite irriterad...

Jag blir inte heller sur så ofta även om det händer ibland. Och då beter jag mig rätt diametralt olika SurinP3.

Säger precis vad jag tänker och skiter helt i vad andra tycker om att jag skriker.

SurinP3 måste vara ett emotionellt underbarn. Fattar inte hur han kan vara så kolugn (cool-lugn?) ibland.

Jag blev så arg att jag nästan började gråta när Lelle och Micke jobbat som djur för att få deras nya ställe att öppna i tid till satt invigningsdatum. Detta hade inte varit lätt för byggfirman låg ständigt efter (eftersom de gav fan att komma till jobbet) samt för att det hade varit några översvämningar i lokalen då hyresvärden höll på att renovera och glömt bort att täcka taken inför regn (flera gånger dessutom) efter det att de slitit ut alla stammar och huset var som en schweizerost där alla håligheter mynnade i vår lokal... Hur som helst. I slutskedet jobbade vi, vår personal och våra vänner nästan dygnet runt och kl 12 samma dag var det tipp topp rent och färdigt för kvällens invigning. Så när som på några tapetvåder som skulle upp och tavlorna. Samt en trädörr som skulle kortas något. Av byggfirman.

När jag kommer tillbaka efter ett snabbt ärende, tror ni inte byggfirman lagt dörrhelvetet mitt i lokalen och sågat med någon slags fintandad sågmaskin med utblås så det låg ett lager fint, fint sågdamm över absolut hela lokalen! Över flaskor, glas, speglar, möbler, stereo och högtalarutrusning. Tilläggas kan att utrymmet utanför vår lokal fortfarande var en byggarbetsplats och även en mindre begåvad svensk hade valt det utrymmet för sista-minuten-sågaktiviter… Jag höll fullständigt på att bryta ihop. Nästan mer uppgiven än arg. Bara att börja om från början igen och man får väl försöka vara glad åt att han gjorde detta närmare klockan tolv än åtta för vi hann trots allt sätta upp sista tavlan tio över åtta. Fast snett.

Jag misstänker att ingen människa kan vara fullt så dum i huvudet utan det här agerandet måste ha varit för att byggubben på klassiskt thaimanér ville vara elak och hämnas för att han under resans gång, i Mickes och Lelles frustration, fått klander över att hans arbetare inte kommit till jobbet som bestämt var.

Sensmoral: Skall ni klandra en thailändare så gör det på ett mycket subtilt och finns sätt!

//Ulrika

Jag röstade på många gånger, men drar bara en nu.

Fick för mig att åka till Phuket från Pattaya på en kort semester när jag hade baren. En gammal jobbarpolare hade köpt nån charterbiljett dit så jag skulle träffa han där. Blev en taxi ut till Don Muang och väl där så gick jag och dåvarande in på ett internetcafe som fanns där. Satt en stor skylt om att priset var 75 baht för dom första 15 minuterna, och därefter 5 baht i minuten. Vi slog oss ner och googlade lite på Phuket, vad man kunde göra och så, och jag hade hyfsad koll på minuträknaren. Tog lite mer än en kvart, och när jag stängde ner webbläsaren så blev skärmen svart och där stod 80 baht med stora vita siffror. Jag går fram till hon bakom disken, pekar på datorn jag suttit vid och säger att jag är klar. Hon nickar, börjar pilla med nått annat, och sen reser hon sig upp och går fram till en annan dator. När hon väl kommer tillbaka så har min skärm tickat upp till 85 baht, så hon bad om dessa 85 baht med ett leende. Nu rann det över på mig, det var så utstuderat maskningen hon hade hållt på med, kommer inte ihåg exakt vad jag svarade men var nått i stil med att nej du din jävel, skärmen visade 80 baht när jag kom hit, inte 85 och du... och så vidare. hon skönk ihop och ändrade priset till 75 baht, och jag fortsatte med att den visade 80, inte 75. Det blev 80 baht till slut, och efter en chang så började man lugna ner sig och känna sig lite dum, brusa upp så där för 5 baht...

Ulrika,

Det går alldeles utmärkt för folk att vara precis så "dumma i huvudet".

Folk som pissar på golvet BREDVID toaletten för de inte vet hur de ska sitta på toalettstolen.

Folk som drar gasflaskor över trägolv, upptäcker repan halvägs över golvet och säger "Oops - trodde det var stengolv" -

och FORTSÄTTER dra flaskan vidare över golvet (det var ju redan repat).

Etc etc... orkar inte komma ihåg alla exempel.

Dessa individer är inte elaka eller ska hämnas. De tänker faktiskt inte.

Därmed inte sagt att de är dumma för om de tänkte skulle de kanske göra det jättebra.

Men de tänker bara inte. Är väl jobbigt antar jag. Och de är inte vana att tänka. De är vana att bara vara.

Ingen kritik i detta. Bara ett konstaterande.

Sen får man iofs komma ihåg att det finns korkade människor överallt.

Quote

Amen...

Jag misstänker att ingen människa kan vara fullt så dum i huvudet utan det här agerandet måste ha varit för att byggubben på klassiskt thaimanér ville vara elak och hämnas för att han under resans gång,

fått klander över att hans arbetare inte kommit till jobbet som bestämt var.

Känns igen 

Har blivit arg otaliga ganger i vitt skilda sammanhang. Allt fran att hota med att slanga kapten over bord efter han i princip kort over mina dykelever till att ga in i koket och skalla ut kocken efter att ha gett mig en ra kyckling for 4:e gangen i rad. Jag har forvisso ett ganska hett temperament men valjer mina konflikter och uppbrusningar mkt noga. Ofta har man inget att vinna och allt att forlora pa att hetsa upp sig. Dock finns det dock flera undantag dar ett valriktagt vredesutbrott har fatt mkt positiva effekter, bade kort- och langsiktigt. Ibland handlar det helt sonika med att markera att viss skit tolererar man inte och vem som ar "alfahanne" i vilket sammanhang.

Men som sagt ar detta ett mkt svar balansgang och i bland slutar det med forskrackelse. Min f.d chef gick ocksa igang pa kaptenen for nagon mindre sak och det slutade med att han dumpades i havet mellan Koh Bon och Koh Tachai och vi fick forhandla med kaptenen i dryga 20 minuter innan han gick med pa att plocka upp honom igen. Tillaggas kan val vara att han sa upp sig sa fort vi kom i hamn.

Svara ärligt nu Thörna...

Hej

Det absolut vanligaste som får mig på dåligt humör i Thailand är när turister missköter sig och behandlar lokalbefolkningen illa eller ser ned på dessa.

Och om någon försöker få mig att betala turistpriser.

Men detta händer inte ofta, kanske någon gång per resa.

Men jag brusar inte upp och visar känslor utan förklarar lungt vad som gäller.

Och avbryter ev. köp eller resa och undviker att ha med den människan att göra mer.

Det är roligt att uppmuntra dom seriösa och ärliga människorna.

Mvh Isan Lover

Tänk om man kunde vara så lugn som Surin P3! Men jag ligger mera åt Farang, NoBuzz och Willes håll

Ibland får man faktiskt ryta i på allvar, och det brukar ge resultat. Jag tror heller inte på det där med att tappa ansiktet i alla lägen. Då hade väl varenda thaiare gjort det för länge sen. Framför allt dom man ser på TV, i såpoperorna, dom skäller ju och gormar hela tiden. Skulle man visa sånt om ansiktet förlorades, även om det nu är en såpopera?

Så visst har jag brusat upp och läst lusen av en del thaiare. man kanske ska vara glad att man lever...

Möljis

Jag är lugnet själv har nog bara blivit riktig arg en gång när exet drog ner hela släkten 8 pers till Pattaya från Buriram och trodde att jag skulle stå för uppehället i en vecka. Det blev buss tillbaka samma dag och resten kan ni räkna ut själva! 

Mvh Maakaao 

Det här med "korkade" byggjobbare verkar vara en het potatis, har liknande upplevelser när vi byggde om svärmors hus till beboeligt (farangtänkande).

Huset kulle bli gult, ute och inne men med olika gul nyans. Dyr och bra färg inhandlas i stora burkar, tjejen kallade till sig byggbasen och pekade ut vilken färg som skulle vara ute, resp. inne. OK, no problem. Tjejen är förvisso Thai men trots det litar hon inte riktigt på gubbsen och skriver därför med STORA svarta bokstäver på varje burk, INNE, resp UTE.

Just den dag målningen skett kommer vi till huset för att beskåda underverket, snyggt! Går in, va f-n? SAMMA FÄRG. Farangen går i taket, svågern som också är på plats försöker med "vänta tills i morgon, det är för mörkt för att avgöra". Typiskt att försöka släta över andra landsmäns misstag/slarv, gjorde väl inte farangen gladare precis när man kan läsa på burkarna att dom bara använt utefärgen, som dessutom är dyrare.

Det som gjorde susen och fick den dumma farangen att  kasta ut målaren var hans kommentar "det skulle väl i alla fall ha grundmålats"! Jo, men inte med färg för 4000 bath! Och sen smilar dom tillsammans.

"Tack för den här gången, UT!"

Tilläggas kan att vissa i familjen tycker fortfarande att det var mitt fel som köpta all färg samtidigt och ställde ALLA burkarna i samma garage. (vi har bara ett)

MVH

Baa (som börjar lära sig, men inte kan ännu)