Gör jag rätt i att ”snylta” på frugan?

Hm, hade det varit tvärtom hade du inte reagerat på det här viset.

Tycker man om varandra och det är ett seriöst förhållande så tycker jag att det är ge och ta som ska gälla.

Det kunde ju lika gärna ha hänt här i Sverige att tex mannen blir arbetslös och inte har någon A-kassa eller inkomst.

Sätt dig in i min situation, i början låter det som ett drömläge, men när man börjar tänka efter lite så är det som en känsla av obehag kommer krypande. Bara tanken att för första gången i sitt liv behöva vara beroende av en annan människas välvilja gör att man har lust att säga ”åk du, jag stannar nog kvar i gamla Svedala…”. Man har ju inte lust att stå med mössan i hand varje gång man skall ta sig en öl eller två… Risken finns ju, för även om jag lyckas få in några pengar varje månad så lär ju de inte ens räcka till att betala pojkens skolgång än mindre till sjukförsäkringen för oss…

//bob

Så länge damen vet om att du inte får in några pengar så är det väl ok. Då får hon vackert stå för fiolerna.

Men visst, jag skulle personligen aldrig vela "leva på andras pengar".

Kanske har jag svårt med att svälja stoltheten, men så är det för mig.

Hm, hade det varit tvärtom hade du inte reagerat på det här viset.

Tycker man om varandra och det är ett seriöst förhållande så tycker jag att det är ge och ta som ska gälla.

Det kunde ju lika gärna ha hänt här i Sverige att tex mannen blir arbetslös och inte har någon A-kassa eller inkomst.

Det vanliga sceneriet är ju att damen kommer hit och att man står för alla kostnader som biljetter, uppehälle med mera.

Samma gäller om man är gift med Britta eller Ulla, skulle hon få för sig att sluta jobba för att hon skall hitta sig själv genom att börja dreja lerkrukor eller meditera så är det ingen som skulle bry sig och man själv skulle bara ta fram plånboken utan att tänka på vad man gör.

Detta beror i stor utsträckning tror jag på att män i alla tider har varit den som är försörjaren i familjen.

Men om en man skulle göra samma sak, vilken kvinna skulle acceptera det?

Allt är säkert ok i början, men frågan är ju mycket gnissel en kvinna tål innan hon bestämmer sig för att slänga ut mannen, ”den latmasken…”

Har en känsla att vi män tål en hel del mer än kvinnor i denna fråga just pga av invanda könsmönster.

//bob

Den här artikeln kanske underbygger min rädsla för att bli beroende av frugan?

http://www.aftonbladet.se/wendela/relationer/article4626069.ab

//bob

Det vanliga sceneriet är ju att damen kommer hit och att man står för alla kostnader som biljetter, uppehälle med mera.

Samma gäller om man är gift med Britta eller Ulla, skulle hon få för sig att sluta jobba för att hon skall hitta sig själv genom att börja dreja lerkrukor eller meditera så är det ingen som skulle bry sig och man själv skulle bara ta fram plånboken utan att tänka på vad man gör.

Detta beror i stor utsträckning tror jag på att män i alla tider har varit den som är försörjaren i familjen.

Men om en man skulle göra samma sak, vilken kvinna skulle acceptera det?

Allt är säkert ok i början, men frågan är ju mycket gnissel en kvinna tål innan hon bestämmer sig för att slänga ut mannen, ”den latmasken…”

Har en känsla att vi män tål en hel del mer än kvinnor i denna fråga just pga av invanda könsmönster.

//bob

Jag förstår vad du menar.

Till viss del kan det vara en generationsfråga, könsmönster.

Jag vet annars ett par som mannen i förhållandet har skolat om sej och då varit beroende av kvinnan något år, men då har iof kvinnan vetat om att efter dom 2 åren så kommer mannen tjäna ännu mer än innan. På det viset kan det ju ha varit värt det.

Frugan vill att vi inom en tvåårsperiod skall åka ner för att hon behöver jobba i ett par år för att inte mista sin anställning. Under den tiden vill hon självklart att jag och min yngsta son skall åka med ner. Vi pratar 2-5 år.

Du säger att det är hon som vill det.

Finns det några särskilda skäl till det?

Vad vill du?

För hur lång period gäller det? Eftersom hon är mån om sin anställning så tycks det inte vara permanent?

Eller gäller det en anställning som hon har i Thailand?

Har ni pratat med varandra om det här?

Har du sagt vad du känner och hur du funderar?

Vet inte vad du jobbar med idag. Men en variant skulle vara att du åkte hem och jobbade 3 mån per år

är du tex hantverkare skulle det nog inte vara så svårt att få ihop netto 20 000 kr i månaden.

Med säg 5 000 kr i levnadsomkostnader när du är i Sverige samt kostnaden för biljett tor Thailand

Sverige på säg 10 000 kr .Du har då en nettoinkomst på 60 000 kr minus 25 000 för mat, boende

och resa kvar 35 000 som ger dig nästa 3900 kr (16 600 THB) i månaden dom 9 månader som

du är i Thailand.

Vad jobbar din fru med i Thailand , gissar att det är välbetalt och hon är väl även medveten om att du måste leva av hennes inkomst. Hur har diskussionen inför detta mellan dig och fru förts.

Någon nämnde att plugga och man kan få studiestöd samt studielån , varför inte plugga thailändska.

För övrigt håller jag med La luna , detta skulle var no ploblem för mig. Lycka till men vad du än bestämmer dig för.

Så länge du låter henne komma till när hon vill så är det inga som helst problem

Eftersom du ställer frågan så är svaret på alla dina frågor ett rungande "JA ABSOLUT". Hade du inte ställt frågan så var svaret naturligtvis "NEJ"

Det påminner mig om historien om killen som blev avsugen av sin fru och varje gång som som det precis skulle gå så frågade han om han fick komma i munnen på henne. Hon svarade alltid NEJ. Åren gick och han blev mer och mer knäckt. Till slut tog han mod till sig och frågade: Älskling, när får jag komma i munnen på dig?

Frun svarade raskt "Den gång då du inte frågar"

Du säger att det är hon som vill det.

Finns det några särskilda skäl till det?

Vad vill du?

För hur lång period gäller det? Eftersom hon är mån om sin anställning så tycks det inte vara permanent?

Eller gäller det en anställning som hon har i Thailand?

Har ni pratat med varandra om det här?

Har du sagt vad du känner och hur du funderar?

Orsaken är att hon bara har tagit tjänstledigt från sitt arbete när hon kom hit. Skulle hon inte komma tillbaka inom en period av max 5 år och fortsätta sitt arbete tills pension så går hon miste (eller de blir sämre) av ett antal mycket goda förmåner typ ”Golden handshake” som innebär ett sjusiffrigt belopp vid pension när hon är 51.

Jag vill gärna åka ner, men jag vill inte ha känslan att man är någon ”boy toy”. Det skall sägas att hon på inget sett har visat sådana tendenser, men så har vi inte heller kommit i en sådan situation som innebär att sådana tendenser skulle kunna visa sig.

Har inte berätta för henne hur jag känner, men efter alla goda råd i tråden så skall jag ta upp det i helgen…

//bob

Besvärligt läge Bob,

Själv skulle jag nog satsa på studier, troligen i thailändska språket. Och för lite fickpengar utan att behöva skämmas, lite distansarbete mot Sverige.

Det borde hålla dig sysselsatt utan implicita krav på inkomst från thaisläkten i minst fem år

Största problemet blir väl som sagt uppehållstillstånd i Thailand.

Herr Chang har talat.

Tycker din fru verkar guldvärd! Åk ner, skaffa en sysselsättning. Varför inte undervisa i engelska, ebay eller studera? Jag hade inte tvekat. Men jag förstår dina funderingar.

Ja det är inte lätt att veta hur man själv skulle göra i det läget.

Hon kommer att få ett sjusiffrigt belopp i pension vid 51 års ålder säger du. Är det en engångssumma eller är det per år?

Är det en engångssumma så borde ni ju ha möjligheten att spara ihop den summan själva om ni båda jobbar i Sverige istället?

Eller är det andra förmåner inblandade som ni/ hon inte vill mista?

Är det per år så är det väl tillräckligt mycket för att försörja en familj på om man bor i Thailand?

Annars kan ju ett sätt vara att du jobbar några månader om året på hemmaplan om den möjligheten finns. Inte det idealiska men vill man tjäna egna pengar så är det ett alternativ. Eller skaffa en gemensam rörelse i Thailand som kan ge ett litet bidrag till hushållskassan.

Det har jag funderat på om det skulle bli aktuellt för mig någon gång. Inte för pengarnas skull utan för att ha något att pyssla med på dagarna.

Men tillsvidare kan jag bara önska dig lycka till och hoppas på en bra lösning för er och barnen.

Bob!

kan tala om för dig, varje gång jag är nere och skall hem så brukar jag alltid hälsa på Mamma jay (svampens svärmor) i Bangkok.

Och varje gång säger hon att jag skall stanna, men jag säger som det är pengarna är slut och måste hem och jobba.

Men hon säger du kan stanna i alla fall, för mamma har pengar säger hon kan tilläggas att hon bott och jobbat i sverige i 30 år så jag kände henne innan

hon flytta tillbaka till Los.

Jag träffa henne igår hemma hos svampen, hon är här i 3 månader på besök.

Och direkt sa hon till mig, du har blivit tjock du måste banta men hon vart glad att se mig.

Hon är mån om dom hon tycker om, därav så skulle jag banta tyckte hon.

Tycker hon är rolig hon säger vad hon tycker, ingar krussiduller där inte

Och det var inget elakt då hon sa att jag har gått upp i vikt utan hon tyckte det bara, och hon ville mig väl.

Så visst dra ner med din tjej, vill hon det och säger att hon står för allt så kommer hon att göra det.

För det är inte alla som ser oss som dollartecken, utan tycker dom en så hjälper dom dig även om det är sina sista pengar.

Inte som i Sverige, utan dom tänker på ett helt annat sett och jag kommer nog aldrig komma på hur dom tänker

Men skulle tro att det har med deras religion/uppväxt att göra.

Titta på kenneth.. nost.. trip, så ser du en man som håller hans hand.

Skulle det vara i sverige skulle vi direkt säga att det är en bög, men i Los är det nån sort av uppskattning och dom visar att dom tycker om en som en vän.

Har själv några släktingar som brukar göra så, men dom vet att jag inte är van vid det från sverige och man blir lite stel när det händer.

Men man skall känna sig hedrad, samma sak om din tjej säger att hon kommer att ta hand om dig

Det är ett riktigt tecken på att hon älskar dig, så mitt råd är åk för du kommer att ångra dig annars.

Mvh

Nerike

Beloppet som hon kommer att fa ar bade ett engangsbelopp och ett pensionsbelopp som betalas ut varje manad. Det ingar aven en sjukforsakring som inkl. sjukvard och tanvard etc.

Summan som kommer att betalas ut kan i forsta anblicken tyckas vara helt ok, men nar man raknar lite pa vad det kostar att bo och leva dar med den standarden som man ar van vid sa far man vara forsiktigt sa att pengarna inte bara forsvinner…

Jag inte kan aka hem och jobba pga av min son, vill inte lamna honom sjalv, medans jag aker hem och jobbar, tror dock inte det ar mojligt anda pga arbetsgivaren…

Dock har tanken slagit mig att studera, men eftersom jag redan har en del CSN lan sa ar det inte lockande att ta ytterligare lan

Som du sager Nerike manga ganger ar de valdigt generosa och kan utan omsvep saga att man kan flytta ner till dem.

Hade for ett par ar sedan en dam som laste pa universitetet i BKK och kom fran mycket fattiga forhallanden. Nar jag sa till henne att jag garna ville flytta ner till henne for att jag saknade henne men att jag inte kunde pga brist pa pengar, sa kunde hon utan vidare be mig flytta ner och sa skulle vi leva pa hennes lilla inkomst…

bob