Hej svarten,
Det här var bland den värsta smörjan jag läst på länge.
"Varför är det ”rättvisa” för att svenska arbetsskadade att inte svältar ihjäl men ”girighet” för att de thailändska dito att inte dör av svält?"
"Vidare går det inte att diskustera universitetsutbildade thailändare här. Det blir ramaskri varje gång det antyds att någon thailändare har kapaciteten att klara universitet. Deras hustrur och svärfamiljer är ju så grovt outbildade och dåligt på västerländsk film, musik, språk, intressen, osv. En examen är täckmantel för prostituerade."
Speciellt detta stycke är ett lågvattenmärke som saknar motstycke:
"Alla thailändare ska vara oempatiska eftersom några säger att deras fru, barn och övriga landsmän låter folk ligga och dö efter bilolyckor. I Sverige kan en skrikande kvinna plockas ur en krogkö och våldtas i buskarna en liten bort utan att någon i kön vill förlora sin plats. En man kan ramla genom isen på en sjö med många skridskoåkare för att kämpa länge innan han drunknar medan alla bara tittar på och glor. Men det är ju inte samma sak enligt våra rasbiologer!"
Gör dig inte dummare än du är genom att blanda in begrepp som rasbiologi och antifeminism (vad nu det är) i denna diskussion.
Hej!
Nu har jag lite svårt att exakt förstå vad Knasen, Emulov och säkerligen flera tysta medlemmar har för kritik mot mina skriverier utan närmare precisering. Kul att några dock har visat förståelse!
De som läser trådarna på MPR vet att det oftast finns någon tråd som handlar om ”att thailändare är ”lata”, ”oempatiska”, ”illaluktande”, ”giriga”, ”respektlösa mot andras egendom”, ”ointelligenta”, mmm. eller att svenska kvinnor är ”okvinnliga”, ”radikala feminister för att de vill ha samma lön som män samt hjälp med hushållsarbetet hemma”, ”ser ner på svenska män med thailändska partner” och så vidare.
Om inte ovannämnda teorier är rasbiologi vad är då rasbiologi? Denna ”vetenskap” är känd för att den finkammar världen efter argument för sina teorier men aldrig tar hänsyn till motargument. Som exempel visas bilder på Alfred Nobel med sin höga hatt och en naken, långväxt, muskulös och snyggt ung man i ”läroböckerna” som exempel på typiska svenskar. Som typiska finnar och samer visas bilder på gamla finnar och samer som är puckelryggiga och smutsiga samt bär trasiga kläder. När det diskuteras i trådarna på MPR floreras påståenden om att thailändare ”bryr sig inte om att titta efter när de ser allvarliga bilolyckor”; ”svärbröderna sträcker fram sina händer vid arbetslöshet, studier, osv.”; ”män med hustrur som jobbat på bank, lampbutiker eller som har examen ljuger om hustruns barbakgrund”; … ”Sanningarna” baseras på en eller två individer och beror ofta på missförstånd. Det spelar ingen roll hur många skribenter skriver att de inte känner igen sig i beskrivningarna. Det enda som spelar roll är alla skribenter som håller med. Många känner igen exakt samma företeelse hos en eller två individer i Sverige men även dessa påpekanden avfösas ofta med arga svar. Vad är det för skillnad mellan detta teoribildande på MPR och förfarandet i rasbiologiska läroböcker?
Tillbaks till tråden undrar jag fortfarande varför Flores, en ung kvinna som saknar sin pappa, har väckt så mycket onda känslor när de finns gott om skribenter som skriver ännu sämre smörja om sina (och därmed våra) thailändska familjer och våra svenska mammor, systrar, döttrar och så vidare?
Hälsning
Svarten