Ja du utlänningar som sitter på takbarerna i Bangkok behöver nog inte tänka på ekonomin.
Det är alltid lika spännande att läsa dina insiktsfulla inlägg! Tack för all intelligens du bidrar med!
Medlem sedan 2008
31 juli 2015#106
Laddar…
Flytta eller stanna
gäst
31 juli 2015#107
En tråd helt i min smak; ett intressant ämne, lite sköna urspårningar, diskussion om diskussionen och ett par insiktsfulla inlägg blandat med en portion humor och ironi.
Med min (o)vana att skriva långa inlägg så får jag nog dela upp min kommentar i ett svar till TS (en intressant fråga som givetvis nästan ingen berört) och ett svar om den allmänna diskussionen om var man ska bo.
Jag tror att Leifens erfarenhet av svenskar som förälskar sig i Thailand och thailändskor (vilken förälskelse som kom först kan bli ytterligare en tråd) är ganska väl utbredd. Ett liv i Thailand under livets sista kvartal är nog något nästan alla svenskar som besökt Thailand någon gång har tänkt sig och gifter man sig med en thailändska så känns det säkert för många som nästan självklart. Att thailändska frugan efter 10+ år känner sig väl så hemma i Sverige, har fler bekanta i Sverige, tjänar bättre i Sverige och tror att barnens framtid är bättre i Sverige och därför inte vill flytta tillbaka till Thailand kan nog komma som en trist överraskning.
Det fantastiska är att jag och frugan sitter i exakt samma sits, men tvärtom. Frugan har alltid planerat att vi ska flytta till det välordnade och vackra Sverige en dag men det är jag som bromsar då jag tjänar så mycket bättre och dotterns skola är så mycket bättre i Thailand samt att jag numera har fler bekanta i Thailand. En sommarstuga när jag inte behöver jobba längre och dottern flyttar västerut för vidare studier blir det nog dock, vi var faktiskt ute och kollade i somras och en sommarstuga i mina barndomstrakter kostar inte mer än en hyfsad förortsetta i Bangkok.
Medlem sedan 2012
31 juli 2015#108
Kanske lika bra det. Jag menar, om man inte eller nätt och jämt, klarar av de ekonomiska kraven från Immi, så kanske det vore bättre att åka hem till Sverige. Om man bara precis har 65.000/ månad och lever från hand till mun, hur gör man då om man blir sjuk och måste ligga på sjukhus en längre tid? Då finns det ju inga pengar att ta sig hem till Sverige för att få sjukvård.
Nä man bör nog ha en buffert för oplanerade händelser om man inte får ut mer ersättning än 65.000.
Själv har jag inte mer än 60.000/månad med den här kassa kursen, men jag har ju undanlagt för Immi's krav och en buffert ifall det händer något oplanerat.
Vad menar du? varför skulle det vara bättre att åka hem till Svedala där blir man ju knappast lyckligare av att ha en stram ekonomi.
Jag skulle lätt klara mig på 50 000 i månaden och ha ett bättre liv i Thai än i Svedala.
Och om man har sitt liv i Thailand så har man väl en försäkring för ev. sjukhus vistelse.
/matz
31 juli 2015#109
Fel
31 juli 2015#110
En tråd helt i min smak; ett intressant ämne, lite sköna urspårningar, diskussion om diskussionen och ett par insiktsfulla inlägg blandat med en portion humor och ironi.
Med min (o)vana att skriva långa inlägg så får jag nog dela upp min kommentar i ett svar till TS (en intressant fråga som givetvis nästan ingen berört) och ett svar om den allmänna diskussionen om var man ska bo.
Jag tror att Leifens erfarenhet av svenskar som förälskar sig i Thailand och thailändskor (vilken förälskelse som kom först kan bli ytterligare en tråd) är ganska väl utbredd. Ett liv i Thailand under livets sista kvartal är nog något nästan alla svenskar som besökt Thailand någon gång har tänkt sig och gifter man sig med en thailändska så känns det säkert för många som nästan självklart. Att thailändska frugan efter 10+ år känner sig väl så hemma i Sverige, har fler bekanta i Sverige, tjänar bättre i Sverige och tror att barnens framtid är bättre i Sverige och därför inte vill flytta tillbaka till Thailand kan nog komma som en trist överraskning.
Det fantastiska är att jag och frugan sitter i exakt samma sits, men tvärtom. Frugan har alltid planerat att vi ska flytta till det välordnade och vackra Sverige en dag men det är jag som bromsar då jag tjänar så mycket bättre och dotterns skola är så mycket bättre i Thailand samt att jag numera har fler bekanta i Thailand. En sommarstuga när jag inte behöver jobba längre och dottern flyttar västerut för vidare studier blir det nog dock, vi var faktiskt ute och kollade i somras och en sommarstuga i mina barndomstrakter kostar inte mer än en hyfsad förortsetta i Bangkok.
Får för mig att du är sasist åxå. Dvs en Svensk Arbetare Som Istället Skyddar Tillgångarna (mot vad nu som komma skall enligt älgtråden)
Men förutom det, så upplever jag lite samma sak. Vännen vill upp till Sverige och jag vill ner till Thailand. Nu är vi bara vänner så fan vet hur detta går men jag skulle kunna tänka mig att kompromissa med 50/50.
Medlem sedan 2008
31 juli 2015#111
div>
är singha det enda alternativet blir jag nog kvar i Sverige..........
31 juli 2015#112
En tråd helt i min smak; ett intressant ämne, lite sköna urspårningar, diskussion om diskussionen och ett par insiktsfulla inlägg blandat med en portion humor och ironi.
Med min (o)vana att skriva långa inlägg så får jag nog dela upp min kommentar i ett svar till TS (en intressant fråga som givetvis nästan ingen berört) och ett svar om den allmänna diskussionen om var man ska bo.
Jag tror att Leifens erfarenhet av svenskar som förälskar sig i Thailand och thailändskor (vilken förälskelse som kom först kan bli ytterligare en tråd) är ganska väl utbredd. Ett liv i Thailand under livets sista kvartal är nog något nästan alla svenskar som besökt Thailand någon gång har tänkt sig och gifter man sig med en thailändska så känns det säkert för många som nästan självklart. Att thailändska frugan efter 10+ år känner sig väl så hemma i Sverige, har fler bekanta i Sverige, tjänar bättre i Sverige och tror att barnens framtid är bättre i Sverige och därför inte vill flytta tillbaka till Thailand kan nog komma som en trist överraskning.
Det fantastiska är att jag och frugan sitter i exakt samma sits, men tvärtom. Frugan har alltid planerat att vi ska flytta till det välordnade och vackra Sverige en dag men det är jag som bromsar då jag tjänar så mycket bättre och dotterns skola är så mycket bättre i Thailand samt att jag numera har fler bekanta i Thailand. En sommarstuga när jag inte behöver jobba längre och dottern flyttar västerut för vidare studier blir det nog dock, vi var faktiskt ute och kollade i somras och en sommarstuga i mina barndomstrakter kostar inte mer än en hyfsad förortsetta i Bangkok.
Bra att du berörde min kärnfråga, men vill ändå ge beröm till andra skribenter som hållit en bra nivå trots de sidospår som alltid blir.
Medlem sedan 2014
31 juli 2015#113
En sommarstuga när jag inte behöver jobba längre och dottern flyttar västerut för vidare studier blir det nog dock, vi var faktiskt ute och kollade i somras och en sommarstuga i mina barndomstrakter kostar inte mer än en hyfsad förortsetta i Bangkok.
Vi funderar på något liknande, förutom att vi inte har några barn att ta hänsyn till, tror det kommer bli så. Jag är ju ännu relativt ung så har tid att planera det, frugan är äldre så det blir nog hon som bestämmer hur det blir till slut ändå. 
Medlem sedan 2008
31 juli 2015#114
Har flera bekanta med thaifru och barn i Sverige som planerat flytta och bo i Thailand när han blir pensionär.
Några har redan investerat i hus där.
När det börjar närma sig pensionen så säger frun ifrån och säger att hon vill bo i Sverige som är ett bättre land och då främst för barnen skull.
En dröm som gått i kras eller?
Någon annan som känner igen detta?
De första fem åren eller så när man som ungkarl frekvent pendlade mellan Sverige och Thailand så närde jag, som så många andra, en dröm om att leva i Thailand på heltid... dock långt tidigare än vid pensioneringen. Fast när jag på mitt sjätte år av Thailandsresande träffade frugan så blev min livssituation och mina prioriteringar en aning omkullkastade och mitt mål blev inte längre en flytt till Thailand. Nu gällde istället att skapa en god grund för frugan att leva i mitt hemland och försöka få henne självgående och oberoende av mig.
Där gick vi visserligen kanske in lite för hårt i saken med svenska högskolestudier mm som väl egentligen blev väldigt dyrt rent familjeekonomiskt. Fast nu när frugan efter många års studier och lärande har sin svenska akademiska examen, många svenska vänner, ett utvecklande och givande yrke och klarar alla samhällssituationer själv så känns det ändå värt den ekonomiska uppoffringen främst jag gjorde.
13 år efter att frugan kom på sitt första Sverigebesök och mycket hårt jobb senare så har vi alltså skapat oss ett bekvämt liv här i Sverige där vi båda deltar på lika och schyssta villkor, där vi tillsammans tjänar riktigt bra pengar samt lever trygga och välordnade liv med två gemensamma barn, fin villa, varsin bil, sommarstuga osv. Ingen av oss vill längre flytta till Thailand, varken nu eller någon gång i framtiden.
Vi har skapat hela vårt liv här och äger inget enda i Thailand. JAG önskar dock bygga ett hus i frugans Isaanska hemby, mest för att garantera våra barn en länk till sina rötter, men frugan tycker det är onödigt.
Hon älskar visserligen sin hemby, sina föräldrar, sin familj och livet där, men tycker det räcker att vi bor i föräldrarnas hus när vi vistas där.
Jag däremot tänker ett steg längre och inser att hennes föräldrar inte kommer att leva för evigt och att våran länk till byn kommer att försvinna om vi inte i tid köper lite egen egendom där.
Som pensionär tänker jag mig att vi frekvent vistas i Thailand men har vår bas hemma i Sverige där vi har utflyttade barn och kanske barnbarn. Frugan håller med till 100%.
Jag når min pensionsålder ganska många år före frugan, men som västerländskt utbildad pedagog med en thailändsk högskoleexamina utöver det så tror jag inte hon skulle ha några problem med att hitta ett relativt välbetalt jobb på någon internationell privatskola i Thailand så rent teoretiskt skulle en flytt vid det laget antagligen funka.
Men nä, ingen av oss tror i dagsläget att vi skulle trivas bättre som bosatt i Thailand.
Fast skulle vi av någon anledning skiljas innan jag går i pension och jag råkar bli ungkarl igen i mogen ålder så vet man aldrig? Då kanske en flytt skulle locka mer, så man ska aldrig säga aldrig.
Alla har vi olika levnadssituationer, prioriteringar och förutsättningar så givetvis väljer vi också olika. Inget är rätt, inget är fel.
Men är situationen den som leifen målar upp så har väl mannen bara att skriva en skilsmässoansökan och flytta själv. Eller?
Medlem sedan 2008
31 juli 2015#115
Kim . ingen tanke ens byta bort de mörkaste månaderna på vintern , blev nästan knäckt efter tre månader en vinter jag var i luleå
Medlem sedan 2008
31 juli 2015#116
Kim . ingen tanke ens byta bort de mörkaste månaderna på vintern , blev nästan knäckt efter tre månader en vinter jag var i luleå
Nä, jag älskar alla årstider.... inklusive vintern.
Tillbringade faktiskt största delen av vintern i Thailand 15 år i sträck men slutade med det för 4 år sen ungefär. Saknar inte vintrarna i Thailand än så länge.
Men kanske gör jag det senare när åldern börjar ta ut sin rätt och jag inte längre orkar aktivera mig utomhus vintertid?. Och då kanske jag vill återuppta Thailandsvintrarna.
Men det finns ju inget som hindrar det när jag blivit pensionär. Bo kvar i Sverige kan jag ju göra ändå.
31 juli 2015#117
De första fem åren eller så när man som ungkarl frekvent pendlade mellan Sverige och Thailand så närde jag, som så många andra, en dröm om att leva i Thailand på heltid... dock långt tidigare än vid pensioneringen. Fast när jag på mitt sjätte år av Thailandsresande träffade frugan så blev min livssituation och mina prioriteringar en aning omkullkastade och mitt mål blev inte längre en flytt till Thailand. Nu gällde istället att skapa en god grund för frugan att leva i mitt hemland och försöka få henne självgående och oberoende av mig.Där gick vi visserligen kanske in lite för hårt i saken med svenska högskolestudier mm som väl egentligen blev väldigt dyrt rent familjeekonomiskt. Fast nu när frugan efter många års studier och lärande har sin svenska akademiska examen, många svenska vänner, ett utvecklande och givande yrke och klarar alla samhällssituationer själv så känns det ändå värt den ekonomiska uppoffringen främst jag gjorde.
13 år efter att frugan kom på sitt första Sverigebesök och mycket hårt jobb senare så har vi alltså skapat oss ett bekvämt liv här i Sverige där vi båda deltar på lika och schyssta villkor, där vi tillsammans tjänar riktigt bra pengar samt lever trygga och välordnade liv med två gemensamma barn, fin villa, varsin bil, sommarstuga osv. Ingen av oss vill längre flytta till Thailand, varken nu eller någon gång i framtiden.
Vi har skapat hela vårt liv här och äger inget enda i Thailand. JAG önskar dock bygga ett hus i frugans Isaanska hemby, mest för att garantera våra barn en länk till sina rötter, men frugan tycker det är onödigt.
Hon älskar visserligen sin hemby, sina föräldrar, sin familj och livet där, men tycker det räcker att vi bor i föräldrarnas hus när vi vistas där.
Jag däremot tänker ett steg längre och inser att hennes föräldrar inte kommer att leva för evigt och att våran länk till byn kommer att försvinna om vi inte i tid köper lite egen egendom där.
Som pensionär tänker jag mig att vi frekvent vistas i Thailand men har vår bas hemma i Sverige där vi har utflyttade barn och kanske barnbarn. Frugan håller med till 100%.
Jag når min pensionsålder ganska många år före frugan, men som västerländskt utbildad pedagog med en thailändsk högskoleexamina utöver det så tror jag inte hon skulle ha några problem med att hitta ett relativt välbetalt jobb på någon internationell privatskola i Thailand så rent teoretiskt skulle en flytt vid det laget antagligen funka.
Men nä, ingen av oss tror i dagsläget att vi skulle trivas bättre som bosatt i Thailand.
Fast skulle vi av någon anledning skiljas innan jag går i pension och jag råkar bli ungkarl igen i mogen ålder så vet man aldrig? Då kanske en flytt skulle locka mer, så man ska aldrig säga aldrig.
Alla har vi olika levnadssituationer, prioriteringar och förutsättningar så givetvis väljer vi också olika. Inget är rätt, inget är fel.
Men är situationen den som leifen målar upp så har väl mannen bara att skriva en skilsmässoansökan och flytta själv. Eller?
Ta en weekend i Barcelona till våren och sen en 1v till solkusten på sommaren. Sen frågar ni er själva => om värden ser ut som idag, skulle jag hellre flytta hit än till Thailand när jag blir gammal..........................skall bi kul att se era svar om ett par år 
31 juli 2015#118
Kim! rip jakten börjar lite sent här uppe(10/9) och jag har köpt en ny hagel inför jakten, det vart en Lincoln Premium 12/76
När kommer du? trodde du jag och Erkki hade en deal ihop ;-)
ps. ni/du är välkomna upp på jakt, jag har egen båt numera så vi kommer oss ut långt ut bland björnarna för jakten på ripa/säl
Medlem sedan 2008
31 juli 2015#119
Ta en weekend i Barcelona till våren och sen en 1v till solkusten på sommaren. Sen frågar ni er själva => om värden ser ut som idag, skulle jag hellre flytta hit än till Thailand när jag blir gammal..........................skall bi kul att se era svar om ett par år
Tvivlar inte på att jag skulle trivas i Spanien... eller på många andra ställen också. Men grejen är ju att jag (vi) trivs jäkligt bra i Sverige.
Spanien kan jag ju åka till ibland som pensionär, det räcker gott.
Medlem sedan 2008
31 juli 2015#120
Kim! rip jakten börjar lite sent här uppe(10/9) och jag har köpt en ny hagel inför jakten, det vart en Lincoln Premium 12/76
När kommer du? trodde du jag och Erkki hade en deal ihop ;-)
ps. ni/du är välkomna upp på jakt, jag har egen båt numera så vi kommer oss ut långt ut bland björnarna för jakten på ripa/säl
Svalbard hade varit kul, men när ska man hinna?
Bygger och pular på i villa och sommarstuga, roddar barn, skruvar i bilar, skotrar, släpvagnar mm...... och dessutom jobbar jag heltid. Finns knappt tidsfönster för att hinna jakten här hemma. Grejerna äger en, de vill bara ha mer och mer tillsyn allihop.
Logga in för att svara.