Själv tror jag att flinet i dessa situationer till största delen är ohämmad illa dold skadeglädje... kultur eller inte, den mänskliga naturen är universell. De flesta normalt funtade människor har dock vett att dölja det dom känner. Skulle det vara accepterat att flina åt andras sorg i thailändsk kultur så vet jag inte riktigt vad jag ska säga.
Herr Chang har talat.
Människor värderar olika saker olika världen över.
Sådant som tilldelas mycket uppmärksamhet i Sverige, t.ex en hunds död i det här fallet, har inte samma betydelse i Thailand.
Att flina åt andras sorg är knappast accepterat i Thailand. Men att flina åt andras olycka är inte heller speciellt accepterat.
Och i alla fall de människor jag träffat har reagerat negativt över sådant, när det skett.
Leendet har istället andra förklaringar. Ofta förknippade med nervös osäkerhet tror jag.
Och i det här fallet att man t.ex inte vet hur man ska bemöta en upprörd person.
Edit: För jävligt det som hänt och det måste kännas otroligt jobbigt att inte kunna lita på sin omgivning i grannskapet där man bor. Måste vara svårt att trivas efter en sådan händelse.