Får thai köpa mark i Thailand om gift med farang?

9 minuter sedan, skrev Tallviking:

 

Vad betyder ordet "accuire" som står i lagtexten ?

Ingen aning om vad "accuire" betyder, hittar det inte i texten.

Däremot acquire gissar jag att du vet betydelsen av

Precis nyss, skrev Soengsang:

 

Ingen aning om vad "accuire" betyder, hittar det inte i texten.

Däremot acquire gissar jag att du vet betydelsen av

Men du verkar inte veta eftersom du slingrar dig så

20 minuter sedan, skrev Tallviking:

 

Vad betyder ordet "acquire" som står i lagtexten ?

I detta sammanhang så menas det att han kan bruka landplätten tills han dör, han äger den inte i den bemärkelsen, något du äger kan du sälja.

In theory foreign individuals can own land up to 1 rai (1600 square meters) under section 96 bis of Land Code Amendment Act (1999) for residential purposes through the Board of Investment which requires a 40 million baht investment into Thailand in specified assets or government bonds beneficial to the Thai economy. If granted it is under strict conditions and in specified areas and requires approval of the Minister of Interior. In practice, even if you would be able to make an additional investment in the Thai economy of 40 million baht, this is not a viable option. In addition this ownership is not transferable by inheritance, therefore limited to the life of the foreigner granted the right to own land under this exception.

3 minuter sedan, skrev Soengsang:

 

I detta sammanhang så menas det att han kan bruka landplätten tills han dör, han äger den inte i den bemärkelsen, något du äger kan du sälja, det du leasar kan du inte sälja.

 

In theory foreign individuals can own land up to 1 rai (1600 square meters) under section 96 bis of Land Code Amendment Act (1999) for residential purposes through the Board of Investment which requires a 40 million baht investment into Thailand in specified assets or government bonds beneficial to the Thai economy. If granted it is under strict conditions and in specified areas and requires approval of the Minister of Interior. In practice, even if you would be able to make an additional investment in the Thai economy of 40 million baht, this is not a viable option. In addition this ownership is not transferable by inheritance, therefore limited to the life of the foreigner granted the right to own land under this exception.

Så man kan inte under sin livstid sälja marken till en thai ?

Och om en utlänning inte kan äga marken, vem äger den då ?

Option 3

Här står det lite mera intressant

Slänger in en fråga?

Min sambo spenderade 2 dgr på att fixa papper till minson på att han skulle få hennes hus i Thailand  och hon är övertygad att så blir fallet .

Har en hel bunt papperhär hemma som skall gälla. Honvill inte ge till sina syskon barn som jag föreslog för hon säger att dom har aldrig hjälpt henne .

Min son tycker mycket om henne och hon honom ,har sagt att det går inte och sälj till dina släktingar och ge pengarna till honom i Sverige när du dör istället, det skulle bli lättare att hantera i Sverige.

PS Hennes son

ar exakt  i samma ålder men är död sen 10 år.

Men det går inte att resonera hon sparar till honom till att renovera huset men han har aldrig varit där och trorinte att han kommer dit heller ,men ,men. 

Med vänlig hälsning Leadbelly

20 timmar sedan, skrev Surin P3:

 

Så är det hos oss med. 

Jag står inte som ägare på nåt, förutom mobilabonnemanget och True Visions TV. Och dem "hyr" jag bara.  

Hej

När man gifter sig och skaffar barn ihop är ju tanken att man ska leva ihop och att börja planera för ett annat scenario redan i förväg skulle kännas konstigt för mig, det är ju dessutom  frugan som satsar mest i Thsiland, hon köper ex.vis jordbruksmarken för egna pengar, hon köpte huset i Hua Hin o.s.v.

Mvh isan lover

Hej

När man gifter sig och skaffar barn ihop är ju tanken att man ska leva ihop och att börja planera för ett annat scenario redan i förväg skulle kännas konstigt för mig, det är ju dessutom  frugan som satsar mest i Thsiland, hon köper ex.vis jordbruksmarken för egna pengar, hon köpte huset i Hua Hin o.s.v.

Mvh isan lover

20 timmar sedan, skrev janne_h:

Personligen tycker jag att det är förunderligt att man fortsätter att praktisera en protektionistiskt politik som man redan förlorat en gång. Tidigare förbjöd man kineser att äga land. Vilket tvingade dom att idka affärer istället för jordbruk. Vilket resulterat i att thai kineser äger större delen av landet. Att dom inte lär sig av misstagen?




Skickat från min SM-N910F via Tapatalk
 

Hej

Frågan är om man behöver tvinga Kineser och Vietnameser att bedriva handel, det är väl i princip det dom är kända för att göra jorden runt oavsett hur respektive lands lagar om äganderätt ser ut?

Själv har jag en viss förståelse för att Thailändarna skyddar sig och landet när det gäller möjligheten att köpa och äga mark, ett litet land som Danmark har ju ex.vis liknande lagar som omöjliggör att Tysksr och andra utlänningar kan köpa hus och mark i landet utan att flytta dit och skriva sig där, detta har ju fått till följd att sommarstugor är relativt billiga i Danmark, samt att Dankarna kan tjäna mycket på uthyrning av sina stugor.

Mvh isan lover

kan man ta med sig marken när man flyttar till ett nytt ställe / Land

29 minutes ago, Isan Lover said:

Hej

När man gifter sig och skaffar barn ihop är ju tanken att man ska leva ihop och att börja planera för ett annat scenario redan i förväg skulle kännas konstigt för mig, det är ju dessutom  frugan som satsar mest i Thsiland, hon köper ex.vis jordbruksmarken för egna pengar, hon köpte huset i Hua Hin o.s.v.

Mvh isan lover

En lite tvetydig mening, man ska leva ihop och därför inte planera för ett annat scenario men ändå ha separata plånböcker? Låter märkligt i mina öron; antingen så tror man fullt ut på förhållandet och har då också gemensam ekonomi eller så behåller man hängslena på och skriver pre-nuptial, har delad ekonomi osv. Fast man gör givetvis som man vill.

Vi har skrivit hus, condos och bilar på frugan då det är enklast men alla investeringar utomlands står på mig. Skulle vi gå isär så har jag dessutom betydligt bättre chanser att tjäna nya pengar. Möjligheten att generera nya pengar gör givetvis att det i allmänhet inte känns lika viktigt att försöka "säkra upp sig" för en förhållandevis ung person jämfört med någon som börjar närma sig eller redan uppnått pensionsåldern. Blir man då "lurad" på sina livsbesparingar är det givetvis lite jobbigt.

Angående TS fråga så har han väl fått svar; det är inga problem för en thailändare/thailändska gift med en utlänning att köpa mark så länge hon/han uppger att pengarna kommer från honom/henne. Vi har gjort så och det har aldrig krävts några "bevis" men sådant kan man givetvis aldrig vara säker på i Thailand.

Jag har aldrig satt mig in i thailändska lagar runt markägande då det inte känts angeläget. Det jag dock lärt mig från att ha hållit på en del med kontrakt är att man aldrig kan läsa ett stycke lagtext och försöka tolka den utan att ta hela lagen i betänkande då det alltid kan hänvisas till "The Spirit of the Law" eller lagens andemening och gällande Thailand är det tveklöst är så att andemeningen är att utlänningar aldrig kan äga mark. "Aldrig" har givetvis några få undantag som belöningar givna av kungahuset eller till mycket stora investerare men det är nog få av oss dödliga här på MPR som kommer i åtnjutande av dessa fördelar. Köpa mark genom företag, usufruct och andra fantasifulla lösningar är skapade av jurister som hittat kryphål i lagen med då de går emot lagens andemening så kan de som utnyttjat dessa bara hoppas på att när hålen tätas igen så gäller det inte retroaktivt.    

Litar man inte på sin fru så ska man nog hyra eller köpa något som inte är dyrare än att man utan större ånger kan ta sin resväska och traska därifrån. Visst kan man försöka säkra upp sig lite grann juridiskt men om ex-frun är så pass girig att hon inte delar med sig utan juridiska krav så kan man nog inte utesluta att hon heller inte drar sig för att ta det hon tycker sig förtjäna på sätt som ligger en bit utanför vad som anses juridiskt riktigt, och att leva i ett land som Thailand med den oron känns nog inget vidare. 

1 minut sedan, skrev Atom:

 

En lite tvetydig mening, man ska leva ihop och därför inte planera för ett annat scenario men ändå ha separata plånböcker? Låter märkligt i mina öron; antingen så tror man fullt ut på förhållandet och har då också gemensam ekonomi eller så behåller man hängslena på och skriver pre-nuptial, har delad ekonomi osv. Fast man gör givetvis som man vill.

 

Vi har skrivit hus, condos och bilar på frugan då det är enklast men alla investeringar utomlands står på mig. Skulle vi gå isär så har jag dessutom betydligt bättre chanser att tjäna nya pengar. Möjligheten att generera nya pengar gör givetvis att det i allmänhet inte känns lika viktigt att försöka "säkra upp sig" för en förhållandevis ung person jämfört med någon som börjar närma sig eller redan uppnått pensionsåldern. Blir man då "lurad" på sina livsbesparingar är det givetvis lite jobbigt.

 

Angående TS fråga så har han väl fått svar; det är inga problem för en thailändare/thailändska gift med en utlänning att köpa mark så länge hon/han uppger att pengarna kommer från honom/henne. Vi har gjort så och det har aldrig krävts några "bevis" men sådant kan man givetvis aldrig vara säker på i Thailand.

 

Jag har aldrig satt mig in i thailändska lagar runt markägande då det inte känts angeläget. Det jag dock lärt mig från att ha hållit på en del med kontrakt är att man aldrig kan läsa ett stycke lagtext och försöka tolka den utan att ta hela lagen i betänkande då det alltid kan hänvisas till "The Spirit of the Law" eller lagens andemening och gällande Thailand är det tveklöst är så att andemeningen är att utlänningar aldrig kan äga mark. "Aldrig" har givetvis några få undantag som belöningar givna av kungahuset eller till mycket stora investerare men det är nog få av oss dödliga här på MPR som kommer i åtnjutande av dessa fördelar. Köpa mark genom företag, usufruct och andra fantasifulla lösningar är skapade av jurister som hittat kryphål i lagen med då de går emot lagens andemening så kan de som utnyttjat dessa bara hoppas på att när hålen tätas igen så gäller det inte retroaktivt.    

 

Litar man inte på sin fru så ska man nog hyra eller köpa något som inte är dyrare än att man utan större ånger kan ta sin resväska och traska därifrån. Visst kan man försöka säkra upp sig lite grann juridiskt men om ex-frun är så pass girig att hon inte delar med sig utan juridiska krav så kan man nog inte utesluta att hon heller inte drar sig för att ta det hon tycker sig förtjäna på sätt som ligger en bit utanför vad som anses juridiskt riktigt, och att leva i ett land som Thailand med den oron känns nog inget vidare. 

Hej

Vi har inte separata plånböcker utan delar allt, hon har tillgång till mitt Bank/id och mina konton o.s.v.

När det gäller markköpet och husköp i Thailand så handlar det om frugans pensionsförsäkring, hon väljer att spara för ålderdomen på det sättet.

Mvh isan lover