Saken är lite av det som tomurdoc skrev.
Det är inte folket det är fel på. Under rätt ledarskap så fungerar även dessa människor.
Deras fysiska och anatomiska uppbyggnad är inte så avvikande från din och min.
Har man däremot levt md någon slags kommunistisk mentalitet, så kan det vara svårt att varken ha eller få någon yrkesstolthet.
Finns många exempel som jag kan dra upp, så jag tar bara några.
En polack som jag var "dagpappa" åt jobbade väldigt långsamt.
Jag frågade hur det gick och om det var några svårigheter eftersom det inte gick något vidare fort.
Han svarade med att han jobbade som bara den. Han svettades ju och slet som fan.
Jag sa att poängen är inte att jobba hårdare, poängen är att man ska jobba smartare.
Man mäter inte produktivitet i antal liter svett eller antal förbrukade timmar.
Ett annat typexempel är när man ger två man ett jobb.
Dom står nästan på varandra och kan inte ens gå för att hämta handskar ensam. Nej, man måste vara två st.MINST för att hämta ett par handskar.
När jag jobbade och vi fick ett jobb på två man, så började man i varsin ände och fördelade och planlade jobbet med varandra. Gick den ena iväg för att hämta handskar, verktyg eller annat så stannade man kvar och gjorde samtidigt en "beställning" till kollegan om det var något som man själv behövde.
Men som regel så hämtade man saker under lunch eller kaffepaser.
Ibland verkar dom vara totalt huvudlösa och gör absolut ingenting om man inte står och pasar på dom.
Vuxendagis deluxe.
Sedan så finns det faktiskt en hel del polacker som har imponerat på mig. Extremt bra och uppfinningsrika och samtidigt levererar dom kvalitet.
Nu är det väldigt få som gör det. Fast det kanske är likadant med svenskarna.
Det kanske är väldigt få som faktiskt gör ett bra jobb, även av svenskarna. Jag har dock inte mycket erfarenhet av dessa, förutom några kollegor, och på den ounkten är det nog 50/50.