En fråga till alla er som är gifta med en thaitjej

När jag reste till LOS andra gången (första var en charterresa), så var jag inbjuden av en god vän, och bodde i hans hus i Patong i ca 3 veckor.

Hans sambo, som jag träffat i Sverige, undrade om jag ville träffa hennes kusin?

Jag svarade " kanske det"

Det blev inte så under den resan, och inte senare heller.

När jag var i Bkk de två sista dygnen på den resan (hade 2 fria hotellnätter och ville se Bkk), tog jag det ganska lungt (bodde 200 meter från "Patpong" men gick inte dit).

Sista dagen, den resan, när jag checkat ut från hotellet, så gick jag och shoppade, träffade en väldigt trevlig kvinna på MBK, fick hennes telefonnummer, vi gifte oss nästan precis ett år senare, dagen innan Tsunamin, och har det bra idag, med 2 "fula Lookrung" som vi älskar mer än allt annat :aff:

Min goda väns flickvän var lite sur, ett tag, eftersom jag aldrig träffade hennes kusin...

Jag reste inte till Thailand för att hitta en "livspartner" men jag var öppen för förslag, och ledig.

MVH Tommy

Tomcat,

"När ni åkte ner till Thailand, gjorde ni det i hopp om att finna en livspartner, eller var det bara något som skedde?"

Det var bara något som skedde när jag sprang in i lampshopen alldeles utanför BigC i Khon Kaen. Eh, nej kanske inte vid närmare eftertanke.

Isan Lover skrev bland annat:

"Men jag hyllar gärna den thailändska kvinnan, speciellt dom från Isaan.

Dom är söta, sociala, väluppfostrade, snälla, roliga, arbetsamma, duktiga på mat, och kan ta hand om både man och familj, och är också en kamrat för livet.

Mvh Isan Lover"

Fasen Isan Lover PRECIS så känner jag det.

Respekt för ditt sätt att uttrycka dig...

Mvh /oldthaimer

Det håller med om:

"Men jag hyllar gärna den thailändska kvinnan, speciellt dom från Isaan.

Dom är söta, sociala, väluppfostrade, snälla, roliga, arbetsamma, duktiga på mat, och kan ta hand om både man och familj, och är också en kamrat för livet.

Mvh Isan Lover"

Bra skrivet 

Kitung, du skrev nåt om att thaidöttrars vilja att ta hand om sina mödrar. Hur funkar det igentligen? Är det av kärlek eller ett måste? Hört något om att den yngsta av barnen ska ta mer hand om sina föräldrar än de äldre syskonen, hur stämmer det? Min blivande fru har pratat mycket om sin mamma och att hon vill att vi ska flytta ihop med henne. Det är därför jag undrar lite. Inget illa om svärmor men...

Hej Mrlars

Det stämmer som du har hört, det är vanligt att yngsta barnet tar hand om föräldrarna och ärver föräldrarnas hus och gård.

Dom äldre flyttar oftast iväg först och kvar blir den sist födda.

Men det kan också vara någon annan än den yngsta, så det blir inte alltid så.

Mvh Isan Lover

Svnarten... Jag och min blivande fru hade åkt kvällen innan till Bangkok,min morsa vart kvar men klarade sig med lite blåmärken.så vi fick en omtummlande start på förhållandet kan man säga..

Jag åkte med min svenska sambo, sedan 4 år tillbaka, till Thailand. Två veckor efter hemkost hade vi separerat. Tack vare Thailand. 

Quote

Jag åkte med min svenska sambo, sedan 4 år tillbaka, till Thailand. Två veckor efter hemkost hade vi separerat. Tack vare Thailand. 

Hmmm

Tack vare eller på grund av?

Baa

Baa

Både ock.Jag fick upp ögonen kan man lugnt säga. Nu har man iallafall en som visar omtanke och närhet. Ska dock även sägas att det har mina två tidigare thailändska flickvänner aldrig misslyckats med. Min nuvarande fru är inget undantag. 

Japp, det är ett odiskutabelt faktum, det finns väl inte en karl som inte vill bli lite ompysslad, även om man passerat koltstadiet. Där ligger Thai i topp.

MVH

Baa

Mrlars

Ja det är min uppfattning att barnen uppfostras till att visa respekt och ta hand om sina föräldrar på äldre dagar. Detta som en naturlig tacksamhet för de uppoffringar som föräldrarna har gjort för att föda och försörja barnen. Det finns ju inget allmänt pensionssystem, motsvarande det svenska i Thailand. (hm det finns det snart inte i Sverige heller).

Nu var det inte bara Daw som skulle åke till andra sidan klotet och bostätta sig med en stor vit man. Även storasyster Pet skulle flytta till en man i Sverige, så två tredjedelar av mammas försörjning skulle försvinna. Bara yngsta syster Lem skulle bli kvar och hjälpa till att försörja mamma, och syster Pets femtonåriga dotter Firt som är uppväxt hos mormor medan mamma har bott och arbetat i Bangkok. Innan vi åkte till Sverige, gjorde Daw och Pet och jag upp om storleken på underhållet, och det är med svenska mått ett rimigt ekonomisket stöd som jag lämnar.

Så på frågan om det är med vilja eller tvång som systrarna försörjer sin mamma, är mitt svar att det är både och. Mamma måste försörjas, och döttrarna vill ta hand om mamma. Jag hörde någon säga att man gifter sig inte med en thailänsk kvinna, man gifter sig med hennes familj. Och med det följer förpliktelser, men också fördelen av att ingå i en ny gemenskap med mycket starka band.

Långt svar på en kort fråga, men jag har ju inget annat att göra när jag sitter här i Sverige och väntar på min älskade, än att läsa och skriva i MPR 

Hej Kitung,

"Och med det följer förpliktelser,"

Ja.

"men också fördelen av att ingå i en ny gemenskap med mycket starka band."

Jag tycker det vore intressant om du kunde utveckla lite vad du anser att man som farang får för fördelar av denna starka gemenskap? I den mån man nu verkligen ingår i den...

Herr Chang har talat.

Hej Kitung

Jag tycker du formulerade saken helt rätt.

"Jag hörde någon säga att man gifter sig inte med en thailänsk kvinna, man gifter sig med hennes familj. Och med det följer förpliktelser, men också fördelen av att ingå i en ny gemenskap med mycket starka band."

Precis så är det och ska vara om det fungerar, visst är det en skön gemenskap, som åtminstone jag inte skulle kunna tänka mig att vara utan.

Mvh Isan Lover

Mr Lars

Ang. din fråga om det är den yngsta som skall stanna hemma och ta hand om föräldrar.

Det är inte min uppfattning, om hon skulle bli gift först så faller hela den frågeställningen, om det inte är så att den nya mannen i familjen flyttar hem till sina svärföräldrar.

I vår familj är jag sambo med mellandottern (av 3) och vi flexar Thailand Sverige ung. 50-50.

Äldsta dottern bor i samma by och tar över de tunga hushållsarbetet när vi är i Sverige, men när vi är i Thailand gör vi, läs sambon, och den yngsta dottern gemensam sak med göromålen. Lilltjejen, också gift, håller tillsammans med sin man på att planera en flytt, inte långt, men i alla fall tillräckligt för a inte kunna bidraga med "houskeeping" varje dag, så vad göra nu månde.

Jo, vi betalar äldsta dottern för att göra det som de tillsammans delat på tidigare, alla nöjda.

Finns nog ingen regel för sånt här, men så har vi löst det i alla fall.

MVH

Baa

Hej Herr Chang

När det gäller att ingå i en gemenskap med starka band, så innebär det att man har vänner som man kan lita på och dom på dej,

det innebär att du aldrig mer står ensam, utan kan räkna med dom i alla lägen.

Och man står varandra mycket närmare än vad man gör i en svensk normalfamilj.

Den glädje man känner av att ingå i en thailändsk släkt, önskar jag att alla hade möjlighet att känna.

En stor släkt och många vänner är bättre än pengar på banken, så brukar en äldre man i Isaan utrycka sig.

Mvh Isan Lover