Dotter eller sambo?

hmm du verkar vara en klok/erfaren man/kvinna, tack.

Jo det är lite så jag tänker, att för att jag ska behålla min dotters respekt så måste jag ju ge henne respekt genom att lyssna på henne nu då hon upplever det som ett stort problem det här.

Envåldshärskare är aldrig bra, dock så blir det lite så nu när det inte fungerar, man säger åt båda att skärpa sig och jag får kliva in och bestämma sådant som jag inte skulle behöva göra, med dålig stämning som följd givetvis.

Men sådana småsaker gör mig inte så mycket utan det är mer vad som kommer att bli i det långa loppet som bekymrar mig.

Vi har faktiskt ett par gånger varit påväg isär men tyvärr har min sambo ingenstans att ta vägen, ingenstans att bo så det har slutat med att vi fortsatt försöka få det att fungera.

Jag tror aldrig du får det att fungera om du står och medlar i ett bråk... aldrig. Du måste tyvärr ta ställning. Men akta dig för att få din thaitjej att förlora ansiktet framför dottern. Börjar de bråka så dela på dem och prata med dottern i enrum först så hon lugnar sig, spelar ingen roll vem som har rätt eller fel. Ta sen sambon i hornen ( ) och försök få henne förstå din situation och att din dotter är en del av dig.. för alltid.

Det är f-n så knepig situation du har... oddsen låter inte höga men jag hoppas du fixar det.

Gör även klart för din dotter att om hon medvetet saboterar ert förhållande så lär det få återverkningar på exempelvis hur mycket du är villig att satsa på henne i framtiden (ekonomiskt). Det kan gälla klädkontot, körkortsavgifter mm. Om hon inte vill medverka till att familjen drar jämt så får hon helt enkelt skaffa sig ett extrajobb på Mc Donalds eller bli tidningsbud för att spara ihop till sina egna fickpengar. Mat och husrum lär ju du få stå för tills hon blir myndig.

Var nu lite osvensk, och sätt ner foten och bli den tupp som hönsen tydligen saknar.

Stor applåd glömde den biten. Mutor däremot gör saken värre.. åtminstone för dottern som förmodligen inte vill känna sig köpt. Thaitjejen är nog mer mottaglig för det

Jag tror aldrig du får det att fungera om du står och medlar i ett bråk... aldrig. Du måste tyvärr ta ställning. Men akta dig för att få din thaitjej att förlora ansiktet framför dottern. Börjar de bråka så dela på dem och prata med dottern i enrum först så hon lugnar sig, spelar ingen roll vem som har rätt eller fel. Ta sen sambon i hornen ( ) och försök få henne förstå din situation och att din dotter är en del av dig.. för alltid.

Det är f-n så knepig situation du har... oddsen låter inte höga men jag hoppas du fixar det.

Mjo jag har ju testat det där med att prata separat också och det fungerar inte heller, mest beroende på att sambon inte vill prata samt att hon är ruskigt kort stubin hehe

Jo jag hoppas också att det ordnar sig, ville få lite mer erfarenheter med den här tråden så jag ser att det inte är jag som är helt tokigt ute samt att jag inte är en sån som bara kan byta ut människor.

En orsak till att din dotter inte längre vill ha en thailändsk plastmamma kanske är att din dotters kompisar har kommit med syriga kommentarer om din thailändske sambos bakgrund. Med andra ord har de kanske skvallrat om att hennes pappa har en hora som sambo. Även om din fru har en helt annan bakgrund. Sådant är känsligt för en osäker tonåring. (det kan ju också ha varit ditt ex som skvallrar)

En bekant till mig i Göteborg som har en mycket städad thaifru hade det problemet. Hans svenske sons kompisar som var i 16 års åldern var på besök hemma hos dem. Helt fräckt och utan respekt gick de in till min bekants fru i köket och frågade.

- Är du från Thailand?

Ja, det är jag, varför undrar du, svarade hans fru.

- Då är väl du en Hora? Frågade grabbarna och garvade åt henne . . .

Hon blev mycket ledsen, och min bekants son blev mycket generad och arg och visste inte riktigt vilken sida han skulle välja när han hörde detta. Tur var väl i sammanhanget att min bekant inte var hemma då detta inträffade, för då hade kanske tonårsgrabbarna råkat riktigt illa ut.

Min bekant ringde senare upp föräldrarna till grabbarna, och förstod väl efter en stunds pratande var grabbarna hade fått sin bristande respekt och sina fördomsfulla idéer ifrån (föräldrarna).

Det finns 111 olika skal till varfor det inte funkar mellan ett barn och en ny plastforalder. Jag skulle nastan vaga pasta att detar mer an regel an ett undantag - iaf under perioder. Att genast soka forklaringen i att det ar pga av nya sambon ar thai kanns aningen langsokt sa lange inte det finns nagot som talar for det.

Tjena Ztrindberg.

Du har fått en hel del goda råd ser jag.

Nu vet även jag lite mer om din situation i hemmet.

Jag tycker mig se två hönor och en ganska trött och vilsen tupp som inte riktigt vet hur högt han skall gala, eller om han ska ge sig på att gala över huvud taget.

Ska det bli ordning i hönsgården så får du sätta ner foten och dra upp de riktlinjer som gäller i ett svenskt hem. Dvs hur damerna ska uppträda gentemot varandra och dig. Ta ett snack med var och en för sig.

Förmodligen så tycker din sambo att din dotter påminner henne om ditt ex, och hon har därför lite svårt att hysa några varmare känslor för din dotter. Sedan tycker nog din sambo att dottern inte visar henne önskvärd respekt, och din dotter tycker säkert detsamma om din sambo. Eftersom din sambo är äldre än din dotter så tycker jag att det ligger ett något större ansvar på henne att få det att fungera. Hon som är äldre ska ju ta initiativ och gå före och visa vägen. Men din sambo vill nog att det ska vara som i Thailand där det med automatik är den yngre som ska var underdåning den äldre. Gör även klart i enrum med din sambo att om hon inte hjälper till och behandlar din dotter som en likvärdig individ så kommer du att tröttna på tjafset, och din sambo får då hitta någon annan plats att bo. Men kör inte med tomma hot.

Gör även klart för din dotter att om hon medvetet saboterar ert förhållande så lär det få återverkningar på exempelvis hur mycket du är villig att satsa på henne i framtiden (ekonomiskt). Det kan gälla klädkontot, körkortsavgifter mm. Om hon inte vill medverka till att familjen drar jämt så får hon helt enkelt skaffa sig ett extrajobb på Mc Donalds eller bli tidningsbud för att spara ihop till sina egna fickpengar. Mat och husrum lär ju du få stå för tills hon blir myndig.

Var nu lite osvensk, och sätt ner foten och bli den tupp som hönsen tydligen saknar.

Du verkar vara van av hot om olika former av bestraffning (emotionell, ekonomisk, osv). Det kanns som mer an lovligt kontraproduktivt om man verkligen vill ha sitt barns respekt. Management by fear kanns aven lite utdaterat aven om det handlar om att satta granser och vara konsekvent.

Kan ju vara ide att prata med dottern forst for att forsoka lista ut vari problemet fran hennes sida ligger. Att vara en "tupp" och " dra upp riktlinjer" kan ju vara odestigert om man inte faktiskt forstat vad som orsakar problemen.

Ztrindberg,

Det du beskriver av din sambo ger intrycket av en lite forvuxen tonaring som inte ar redo att axla det ansvar det innebar att vara vuxen i en familj. Om du inte tror att detta kommer forandras over sikt kan du fundera over vilken inverkan detta kommer fa pa din dotter samt din dotters och din relation. Vari din lojalitet skall ligga och vem som skall sattas forst borde inte vara nagon svar fraga heller.

Tjena Ztrindberg.

Du har fått en hel del goda råd ser jag.

Nu vet även jag lite mer om din situation i hemmet.

Jag tycker mig se två hönor och en ganska trött och vilsen tupp som inte riktigt vet hur högt han skall gala, eller om han ska ge sig på att gala över huvud taget.

Ska det bli ordning i hönsgården så får du sätta ner foten och dra upp de riktlinjer som gäller i ett svenskt hem. Dvs hur damerna ska uppträda gentemot varandra och dig. Ta ett snack med var och en för sig.

Förmodligen så tycker din sambo att din dotter påminner henne om ditt ex, och hon har därför lite svårt att hysa några varmare känslor för din dotter. Sedan tycker nog din sambo att dottern inte visar henne önskvärd respekt, och din dotter tycker säkert detsamma om din sambo. Eftersom din sambo är äldre än din dotter så tycker jag att det ligger ett något större ansvar på henne att få det att fungera. Hon som är äldre ska ju ta initiativ och gå före och visa vägen. Men din sambo vill nog att det ska vara som i Thailand där det med automatik är den yngre som ska var underdåning den äldre. Gör även klart i enrum med din sambo att om hon inte hjälper till och behandlar din dotter som en likvärdig individ så kommer du att tröttna på tjafset, och din sambo får då hitta någon annan plats att bo. Men kör inte med tomma hot.

Gör även klart för din dotter att om hon medvetet saboterar ert förhållande så lär det få återverkningar på exempelvis hur mycket du är villig att satsa på henne i framtiden (ekonomiskt). Det kan gälla klädkontot, körkortsavgifter mm. Om hon inte vill medverka till att familjen drar jämt så får hon helt enkelt skaffa sig ett extrajobb på Mc Donalds eller bli tidningsbud för att spara ihop till sina egna fickpengar. Mat och husrum lär ju du få stå för tills hon blir myndig.

Var nu lite osvensk, och sätt ner foten och bli den tupp som hönsen tydligen saknar.

Det var ju rätt klockrent på spiken nästan.

Tuppen har hes hals numera nästan och har faktiskt ingen större lust att försöka "uppfostra" sambon också.

Har provat som sagt att prata med dom båda och dottern har faktiskt försökt tycker jag (kanske är jag omedvetet partisk) tyvärr har jag inte sett någon vilja från sambon.

I och med att sambon vet att jag inte kan be henne flytta så har hon ju inte det att vara "rädd" för heller.

Tror inte dottern sabbar medvetet, dock så behöver hon en stabil hand som styr henne så att säga, jag lyckas med det för det mesta än så länge men det blir säkert värre senare men det ses ju som rätt normalt har jag förstått.

Tack för alla råd, härligt bra ställe det här.

Mjo det är väl så jag gör nu och det fungerar ju rätt illa faktiskt, är svårare än man tror.

Hej

Har själv varit i samma situation med min 15 åriga son som inte tyckte om min thaitjej (hans mor bor redan ihop med en svensk man).

Jag förklarade för honom att jag också behövde få min lycka gjord och höll fast vid det. Sedan uppförde jag mig som vanligt även om det känndes lite kyligt från grabben. Det tog ca 4-5 månader innan han förstod att jag menade allvar och nu har han förstått att så är fallet.

Han har numera accepterat henne och allt fungerar ok men jag lät alldrig min sambo och min son att ordna upp det utan jag styrde upp det själv

Det var några mycket tunga månader men nu är det bra. Det gäller att vara konsekvent

mvh

Granitgubben

Det finns 111 olika skal till varfor det inte funkar mellan ett barn och en ny plastforalder. Jag skulle nastan vaga pasta att detar mer an regel an ett undantag - iaf under perioder. Att genast soka forklaringen i att det ar pga av nya sambon ar thai kanns aningen langsokt sa lange inte det finns nagot som talar for det.

Du verkar vara van av hot om olika former av bestraffning (emotionell, ekonomisk, osv). Det kanns som mer an lovligt kontraproduktivt om man verkligen vill ha sitt barns respekt. Management by fear kanns aven lite utdaterat aven om det handlar om att satta granser och vara konsekvent.

Kan ju vara ide att prata med dottern forst for att forsoka lista ut vari problemet fran hennes sida ligger. Att vara en "tupp" och " dra upp riktlinjer" kan ju vara odestigert om man inte faktiskt forstat vad som orsakar problemen.

Ztrindberg,

Det du beskriver av din sambo ger intrycket av en lite forvuxen tonaring som inte ar redo att axla det ansvar det innebar att vara vuxen i en familj. Om du inte tror att detta kommer forandras over sikt kan du fundera over vilken inverkan detta kommer fa pa din dotter samt din dotters och din relation. Vari din lojalitet skall ligga och vem som skall sattas forst borde inte vara nagon svar fraga heller.

Tack.

jag har iofs inte ens nämnt att min sambo är thai även om hon nu är det, jag har inte sett det som något speciellt i den här frågan förutom det här med respekt samt avsaknad av medkänsla för andra människor som enligt mig verkar vara normalt för en tjej från Thailand men kanske har jag fått fel uppfattning. har ingen erfarenhet direkt.

Som jag sagt förut så om nu min sambo haft någonstans att bo så kanske vi kunde ha provat med att flytta isär ett tag för att se om det blir bättre så men som det är nu så har hon ingenstans att ta vägen

Hej

Har själv varit i samma situation med min 15 åriga son som inte tyckte om min thaitjej (hans mor bor redan ihop med en svensk man).

Jag förklarade för honom att jag också behövde få min lycka gjord och höll fast vid det. Sedan uppförde jag mig som vanligt även om det känndes lite kyligt från grabben. Det tog ca 4-5 månader innan han förstod att jag menade allvar och nu har han förstått att så är fallet.

Han har numera accepterat henne och allt fungerar ok men jag lät alldrig min sambo och min son att ordna upp det utan jag styrde upp det själv

Det var några mycket tunga månader men nu är det bra. Det gäller att vara konsekvent

mvh

Granitgubben

Tjena

Jo jag är konsekvent och har varit det hela tiden. Det fungerade ypperligt i början men har blivit sämre med tiden. Vad bra att ni "fick till det". Det är ju min önskan också.

men tyvärr måste jag nog erkänna att ju mer jag ser att min sambo inte bryr sig/tycker om min dotter ju mindre verkar jag känna för min sambo.

Mjo jag har ju testat det där med att prata separat också och det fungerar inte heller, mest beroende på att sambon inte vill prata samt att hon är ruskigt kort stubin hehe

Rätta mig om jag fel, men låter som att du drar dig undan din roll i hemmet därför att du tycker det bli för jobbigt när din sambo "har kort stubin".

- Du får ursäkta frågan, men är du rädd för din sambo?

- Vad är det för hemskt som ska hända om hon nu blir arg, annat än att hon kanske surar , kastar porslin och håller ihop sina knän under några dagar. Hon pucklar väl inte på dig?

Låt henne bli arg om det nu känns bra för henne. Stäng inte in känslorna för då blir hon en tryckkokare som kan explodera okontrollerat.

Tror hon inte på att du menar allvar så ta en promenad med henne till närmsta bostadsbolag som hyr ut lägenheter och se till att hon skriver in sig som bostadssökande. Då får hon något att fundera på.

Mitt eget motto har alltid varit att ska om jag bo ihop med en kvinna så ska helhetsintrycket vara att jag trivs bättre som sambo, än då jag levde som singel. Uppstår den omvända situationen så har jag vänligt men bestämt tackat för den gångna tiden och damen har då fått flytta.

Jag har bara ett liv, och då vill jag ta vara på varje minut utan att må dåligt i onödan.

Jag kanske låter lite hård när jag säger det här.

Jag tycker inte barnen ska få bestämma vilken man ska bo/vara ihop med då det är jag som valt vem jag vill vara med.

Jag har talat om för mina ungar att " så här är det å det är bara att gilla läget " jag vill vara lycklig jag åsså, å det har dom acepterat å det är jag nöjd med, grabben är 15 å jäntan 20

Hoppas allt löser sig för dig

Rätta mig om jag fel, men låter som att du drar dig undan din roll i hemmet därför att du tycker det bli för jobbigt när din sambo "har kort stubin".

- Du får ursäkta frågan, men är du rädd för din sambo?

- Vad är det för hemskt som ska hända om hon nu blir arg, annat än att hon kanske surar , kastar porslin och håller ihop sina knän under några dagar. Hon pucklar väl inte på dig?

Låt henne bli arg om det nu känns bra för henne. Stäng inte in känslorna för då blir hon en tryckkokare som kan explodera okontrollerat.

Tror hon inte på att du menar allvar så ta en promenad med henne till närmsta bostadsbolag som hyr ut lägenheter och se till att hon skriver in sig som bostadssökande. Då får hon något att fundera på.

Mitt eget motto har alltid varit att ska om jag bo ihop med en kvinna så ska helhetsintrycket vara att jag trivs bättre som sambo, än då jag levde som singel. Uppstår den omvända situationen så har jag vänligt men bestämt tackat för den gångna tiden och damen har då fått flytta.

Jag har bara ett liv, och då vill jag ta vara på varje minut utan att må dåligt i onödan.

Du skriver klokt du.

Nej jag är inte det minsta rädd även fast lilla damen har sönder det mesta när hon blir arg och även försöker puckla på mig lite, nu är jag ju rätt stor så jag bryr mig inte.

Efter lite över ett år nu med samma korta stubin och samtal m.m ett par gånger i veckan så börjar jag tröttna då man inte ser någon förbättring.

Och när det sedan samtidigt blir sämre ihop med dottern så börjar jag ju fundera på om det finns något att rädda/spara av oss eller om jag helhjärtat ska satsa på dottern.

Skulle gärna visa på sambon en bostadsförmedling för att visa att jag menar allvar, dock så är hon ju givetvis utan arbete och kan således inte få någon bostad vilket hon själv påpekar vid våra samtal.

Jag kanske låter lite hård när jag säger det här.

Jag tycker inte barnen ska få bestämma vilken man ska bo/vara ihop med då det är jag som valt vem jag vill vara med.

Jag har talat om för mina ungar att " så här är det å det är bara att gilla läget " jag vill vara lycklig jag åsså, å det har dom acepterat å det är jag nöjd med, grabben är 15 å jäntan 20

Hoppas allt löser sig för dig

Tack

Jo så har jag tyckt också men har ju ändrat uppfattning lite då jag själv börjat tycka att det kanske är vi vuxna som ska hjälpa till båda två att få familjen att fungera och inte bara jag.

Mjo det är väl så jag gör nu och det fungerar ju rätt illa faktiskt, är svårare än man tror.

Jag menade bara att du kan ta diskusionen med din dotter om respekt osv. för att kunna ha en någorlunda trevlig stämmning i hemmet, givetvis detsamma med din sambo! jag tror dock inte att hon kommer att gå in o avlasta dig speciellt mkt. och heller inte se den nödvändiga uppfostran och engagemanget på samma sätt som du, basetrat på vad du har sagt om er situation! Jag bara menade att om man inte kan få det perfekt så kanske man kan få det relativt bra!

Men tyvärrr så måste man många gånger välja i slutänden om det inte fungerar och då är valet klart för mig, även om det tar emot!

inte vill prata samt att hon är ruskigt kort stubin hehe

Hur många % av thai agerar inte så!

Jag menade bara att du kan ta diskusionen med din dotter om respekt osv. för att kunna ha en någorlunda trevlig stämmning i hemmet, givetvis detsamma med din sambo! jag tror dock inte att hon kommer att gå in o avlasta dig speciellt mkt. och heller inte se den nödvändiga uppfostran och engagemanget på samma sätt som du, basetrat på vad du har sagt om er situation! Jag bara menade att om man inte kan få det perfekt så kanske man kan få det relativt bra!

Men tyvärrr så måste man många gånger välja i slutänden om det inte fungerar och då är valet klart för mig, även om det tar emot!

Jo jag förstår precis, jag nöjer mig med bra men där är vi inte nu. Det var bra men har blivit sämre, antagligen för att vi alla utvecklas.

Jag kräver inte att hon ska uppfostra min dotter men ska vi leva ihop så får hon acceptera hur jag vill uppfostra min dotter. Nu gör hon inte det. hon säger att hon vill vara med och uppfostra men gör det sedan inte. Lite svårt att förklara såhär.