Majoriteten av befolkningen på landsbyggden i de områdan jag bott , Isaan och Chiang Mai , är inte högutbildade, och inte förmögna. Snarare motsatsen.
Enligt min åsikt kan vi därför inte begära av dem dem att ha samma normer som oss svenskar när det gäller hur man beskyddar sina barn.
Jag ser mycket ofta hur de visar kärlek och känslor för barnen, betydligt oftare än vad jag sett i Sverige, så jag tror inte vi ska ifrågasätta att även dessa människor vill sina barns bästa.
De fattigaste arbetarna på landsbyggden har i stort sett alltid sina småbarn med sig oavsett vad de gör.
Jag har också blivit upprörd när en gammal motorcykel med ett ungt par samt deras tre barn, komma körand i skymningen utan belysning, och ingen har hjälm.
En del åker ut på arbete i majs eller sockerrörsodlingarna på en vecka och har barnen med sig 24 tim per dygn.
De sover över i enkla bambuhyddor där , och barnen leker ganska fritt omkring , där det finns skorpioner, ormar,
myggor som kan sprida febersjukdommar, stora tusenfotingar etc.
Finns det en stor vattenpöl, eller ett stort dike vill barnen förståss leka där, och det får dom ofta.
Dom fångar och leker med , grodor, småfisk, krabbor, skalbaggar, sköldpaddor etc.
Det finns inga dagis för dessa barn, och föräldrarna har en lön på 150-180 Baht /dag, så de skulle inte haft råd att betala om det fanns.
Det händer svåra olyckor med dessa barn då och då, och då stöttar alla dom drabbade familjerna, och livet går vidare.
Om dessa föräldrar åker till Bangkok för att demonstrera för något de tror kan ge dem ett bättre liv i framtiden,
tar dom naturligtvis barnen med sig.
För mig är det obegripligt hur någon kan anklaga dem för att ha barnen som mänskliga sköldar.
Enligt min åsikt är det upp till de mera välutbildade makthavarna att inte använda våld mot dessa människor.