Det hände sig att två luffare möttes ute på vägen. Den ena var en liten mager stackare, den andra såg välmående ut.
-Ja du, sa den magra stackarn, jag är så hungrig men jag får aldrig nåt när jag knackar på och ber om lite mat.
-Jaså, sa den andra. Jag har inga problem å få lite mat.
-Hur bär du dig då åt?
-Jo förstår du, jag ska ge dig ett råd. Så här gör jag. När jag kommer in i en by, då brukar jag titta efter en stor bondgård, sen går jag ut i kohagen och tar en torr koskit. Sen går jag fram till huset och knackar på, och frågar:
-Snälla ni kan jag få lite salt och peppar till den här?
-Nej nej! Säger dom då, inte ska du äta den där. Följ med in i köket ska du få mat.
-Det ska jag prova, sa den magra stackarn.
Han tar en torr komocka och knackar på hos närmaste bonde och frågar:
-Snälla kan jag få lite salt och peppar till den här? Jag har inte ätit på länge.
Bonden tittar på luffarn och komockan och säger:
-Inte ska du äta den där! Följ med ut i lagårn så ska du få en färsk.






