Curlar o curlar..självklart ska dom fixa sina saker själva..Men i början måste man ju lära dom hur saker o ting fungerar i Sverige och inte bara sparka dom ut på arbetsförmedlingen när dom i början inte har en susning om hur saker o ting fungerar,och det gäller det mesta när det gäller allt som ,arbetsförmedling,banker,a-kassa,försäkringskassan,sjukvård m.m Så,självklart skulle jag stå vid min fru/flickväns sida så länge det krävs tills hon själv kan hantera dessa vardags saker själv..Och,skulle även efter det stå på min frus sida "vad det än gäller" i stort sätt.Skulle hjälpa henne i alla lägen och det mina vänner kallas kärlek
Men då står du VID hennes sida, förklarar, lär henne och låter henne själv komma till tals va? Inte tar kommando, ställer henne vid sidan av och pratar förbi henne hoppas jag?
När det gäller alla samhällsfunktioner, hur det fungerar i Sverige, så räcker det i de allra flesta fall att prata om och beskriva hemma och låta henne gå ut och pröva sina vingar. Det är ju inte värre än att du får ta på dojjorna och följa med om hon kommer hem igen och hade glömt bitar av det du lärt henne.
Hos statliga verk finns tolk att tillgå och det kan hon ju mycket väl klara av själv.
Faktiskt är det att hålla tillbaka lärandet och självständigheten att vara med hela tiden.
Klart att man gör mycket för varandra av kärlek och finns som stöd, men man gör också många saker för man vill göra gott och så har det istället motsatt effekt, eller tar längre tid än det annars skulle göra.
En självständig fru med god självkänsla och gott självförtroende = En lycklig fru
Why not? Tar en stund att komma in i hur allt funkar.. Vi ställer upp för varandra när det behövs, inget konstigt med det..
