Tänkte idag bidra med en smärre världshändelse till byskvaller, fullt jämförbar med finska vinterkriget och dom dåtida spänningarna mellan röda armén och wehrmacht. 
Det är nämligen så att vi, i vår soi bakom byskolan, har en kul gammal gumma som kallas Mäow. Hon både hör och ser lite dåligt och när vi anlände för en dryg månad sedan och jag wai:ade henne så tittade hon länge och väl med kisande ögon innan hon till slut fattade vem det egentligen var som wai:ade. Men när hon väl upptäckte det så sprack förstås leendet upp. 
Samma Mäow lärde förra året vår son att kasta slängkyssar vilket gjort honom omåttligt poulär bland diverse tjejer både här och i Sverige sedan dess. Så han har Mäow att tacka för mycket kul mellan lakanen. 
Det är även i övrigt en riktigt skön gumma som lever under väldigt enkla förhållanden med en försupen yngre pojkvän men som med motiveringen "jag behöver inga pengar, har så jag klarar mig" vägrade sälja ett stycke helt perfekt mark åt oss, trots vår förfrågan för något år sedan och trots att det hade gett henne runt en hundratusing. Suck!
Hon har även vuxna barn som lever i Bangkok och som hon då och då hälsar på borta i huvudstaden.
Vid senaste besöket hos dottern i Bangkok så hittade Mäow en liten söt storstadsvalp som hon valde att ta med hem hit till byn vid återfärden. Gud nåde den valpens tur att få hamna i en lugn soi bakom skolan i Ban Dan, Surin istället för i smogens och trafikens Bangkok. Måste ha begåvats med högsta vinsten i hundarnas eget livslotteri antar jag. 
Nåja, valpen tvingas väl här bakom byskolan i Ban Dan förstås utstå en massa slit och dragande från små barn, b la från vår son och hans bäste kompis Champ. Men det är antagligen bättre än snabba, hårda bilar som inte väjer en millimeter för en naiv liten hundvalp.
Dom ibland riktigt elaka byhundarna kollar förstås in nykomlingen från huvudstaden utan att bli så värst imponerad av "ömskinnet" ifråga. Här våra två egna bestar, Doi och Dick som väl får anses behärska soi:en ifråga.
Men Michael, som valpen till bybornas omåttliga förtjusning döpts till av Mäow, verkar trots allt trivas bra här på landet och visste han hur tur han haft att flyttas från bilarnas Bangkok till en lugn soi i lugna Isaan så hade han antagligen hoppat fyrfota av glädje. :im_so_happy:
Det var historien om valpen Michael det. Fler världshändelser från byn en annan dag.
