Ett bra och mycket lönsamt karriärsval för många av samhällets storskurkar är att bli storföretagsledare eller bankchefer., Gäller inte bara i Sverige (avseende storföretag senast SCA-härvan som bra exempel, internationellt kan man väl fortfarande tänka Lehman Brothers om man känner för att bygga upp en stor ilska). Ofta lever de dessutom i symbios med varandra (Handelsbanken och Industrivärden, SEB och Investor etc). Föder och göder varandra.
Jag inledde som ung och nyexad min tänkta bankkarriär i dåvarande PK Banken på 80-talet. Före och under den stora bankkrisen. Mer historier än tillgängligt utrymme finna att berätta om den tiden, men ett bestående minne är när cheferna på min huvudkontorsavdelning (vi ansvarade för bankens utländska krediter, garantier och betalningar) bjöd alla oss anställda på extra julpresent i form av hummer och vitt vin, på sedvanlig julavslutning. Efter att ha berättat om de fantastiska rekordvinster vi gjort (mycket utländska fastighetsaffärer, där banken lånade ut till orimliga övervärden i t.ex. London, Docklands var hetast då om jag minns rätt. Hans Thulin var en storkund, om nån minns honom.), så avslutar utlandschefen lätt flinande med följande: "fast det kommer ju aldrig att hålla i längden" . Till nästa jul var han sannspådd, sparkad med sedvanligt avgångsvederlag, bankakuten inrättad och krediterna på väg att överföras till statliga Securum för att rädda vad som räddas kan.
På den här tiden var jag ung och med ålderns rätt ordentligt principfast, så efter några månaders funderande sa jag upp mig och tog ett år i arbetslöshet innan jag sökte nya vägar. Efter det har jag mest haft kontakt med banker såsom kund, men haft stor nytta av att veta vilken cynism som råder på Sveriges banker. Lite mindre insatt nu, men så särskilt mycket bättre verkar det inte blivit, även om Sveriges storbanker fixade senaste krisen bra jämfört med flertalet av sina europeiska och amerikanska kollegor.
Dolda avgifter, för höga avgifter, floating, spekulationsaffärer, obskyra finansiella instrument som inte motsvarar reella värden, där ligger bankernas core- business, och så kommer det säkert att förbli. Gott dock att EU försöker stävja något, men bankerna skulle behöva mer rigida regler enligt mitt tycke. Banksystemet som sådant skulle behöva en ordentlig rekonstruktion, men en sådan skulle kunna reda till total samhälleligt kollaps som ngn var inne på i ett inlägg innan, och därför kommer stater när det behövs att fortsätta rädda sina banker och dess storskurkar till det är dags för samma visa nästa gång, och vi skattebetalare får ta notan.....
Bank-rant over.(för den här gången)
