Quote
Det var ju en jättekul sak GD men inte vad jag frågade om, så om du ska skriva nåt, håll dig till ämnet, OK?

Vad mycket mindre roligt det blev med en gång att skriva i detta forum. 
Om man ska hålla sig jättestrikt till ämnet (som egentligen är Bibben funderRar (eller?) )
eller noggrant analysera trådskaparens initiala text, då innehåller den två frågor:
1: Varför skapa ord i sitt eget språk som ingen kan uttala??
och
2: Kan det vara en regional avvikelse i språkuttalet.
Som Magrood belyser är ingen av frågorna relevanta. Man kan uttala både r och l men väljer fritt.
Personligt är jag skeptisk till att valet skulle vara en klassfråga eller dialektisk betingat.
Jag tror det är som Magroods författare också anger, en bekvämlighetsfråga.
Som i de flesta språk framgår det av sammanhanget vad man menar så det är väldigt sällan det egentligen spelar roll
om man säger Falang, Kolat eller Loy Et.
Klart det kan finnas utsökta exempel, av vilka Magrood nämner ett par, men ärligt talat, hur ofta tror någon det händer
att mamma kommer hem med en tång i stället för kräm eller att krämen hon kommer med är till en åsna
Eller att hon far till en helt annan stad efter den - för att Kolat inte finns på kartan 
Det är först när Thailändare praktiserar samma uttalsvariation på svenska att det kan ställa till problem.
Många svenskar är väldigt känsliga för uttalsvariationer (och själv begriper jag knappt ett ord av skånskan).
Det blir snabbt komplicerat för den ovana att gissa vad "köpa lis för 5 klonor i Bolås" betyder.
Men om detta eller Thailands 3 huvuddialekter en annan gång.
Forum'et är trevligare förutom avhyvlingar som i citatet.
Tycker GD