Spännande! Mycket bra berättat i ord och bild.
//Janne
Spännande! Mycket bra berättat i ord och bild.
//Janne
Hej,
Du är tydligen journalist, det hade varit en höjdare att läsa en sådan här story i en svensk tidning!
TPP
Hej,
Du är tydligen journalist, det hade varit en höjdare att läsa en sådan här story i en svensk tidning!
TPP
Tveksamt-det är alldeles för långt och komplicerat att sätta sig in i för "Medel-Svensson" om man ska tro ekonomi-gurun på valfri tidning. Dokusåpor, kändisskvaller och illa maskerad spelreklam ska det vara!
Men jag berättar hela storyn under mina föreläsningar och kommer väl att skriva ner den noggrant när jag skriver mina memoarer. Någongång...
Det kommer mera ikväll eller under morgondagen från mina dagar i huvudstaden Dhaka

Detta är verligen något jag skulle vilja läsa i en tidning.. kudos till den redaktör som skulle publicera något sådant.
Sicken tur att vi har MPR ..och att du finns här MaiChai
Jag sov som en stock på mitt rum-Sheraton i Dhaka är med bangladeshiska mått ett bra hotell men det hamnar hästlängder bakom de flesta andra Sheraton hotell jag har bott på. Men jämfört med terminalgolvet i Calcutta och härbärget i Gopalganj så kändes det 5-stjärnigt.
Upp till frukosten fast jag hellre hade velat sova men för 120 dollar gällde det att utnyttja allt som ingick. Frukosten var dock ingen höjdare men välbehövlig.
Jag behövde ge mig ut på staden-hade nämligen glömt mina rakgrejor i Bangkok och nu började jag på mina om en Yeti i fejjan, frågade efter ett "Barber room" men det som de visade mig till vad som verkar vara ett fält där de spelades cricket? Hur som helst gick jag runt i Dhaka i ungefär 3 timmar innan jag satte mig ner på en bänk för att observera livet och trafiken i Dhaka.
Det var ju en religiös helgdag-fråga mig inte vilken-så därför var det förhållandevis lugnt i trafiken.
Rickshaw är taxin som gäller i Dhaka för att ta sig runt-i Dhaka såg man också mer kvinnor ute "oeskorterade" jämfört med landsbygden där det är helt otänkbart att en kvinna skulle åka rickshaw själv och dessutom prata i telefon
En sak som slog mig var hur väldigt grön och lummig Dhaka var-visserligen var detta området runt universitetet men det fanns gott om träd inne i centrum-lite skillnad mot betong djungeln i Bangkok
Rickshaws, motos, mopeder och en och annan "riktig" taxi blandades med feta Mercedes limousiner som körde i full fart tutande igenom folkmassorna.
En olastad bangladeshisk pickis.
Sen fanns det ju också de här klassiska dragkärrorna-stackars satar som de slet...
Många av motosen hade sett sina bästa dagar.
Efter att ha varit ute i ett antal timmar och skött det jag föresatt mig nämligen att raka mig, det kostade 2 dollar och då jämnade han till håret på skallen också så var det dags att åka tillbaka, tog en rickshaw och ha ville bara ha 1 dollar för att ta mig till Sheraton. Billigt tyckte jag.
Tillbaka på hotellet så konstaterade jag att nattlivet i Dhaka förmodligen är torftigt-svårt att få tag på sprit och förmodligen bara svartmuskiga män på klubbarna om man ger sig ut. Jag beslutade mig för att gå och lägga mig tidigt och läsa på lite mer om Bangladeshs historia.
Klockan var väl runt 21.30 när det ringde från receptionen-polisen vart här och ville prata med mig...vafaaan, har jag inte haft nog att göra med dem?
Nåväl, på med kläderna och så åkte jag ner till receptionen-där stod en polis från immigration tillsammans med hotellmanagern och väntade på mig. Ilsken var jag och krävde att få se polisens legitimation, han var civilklädd, innan jag gjorde något annat. Hotellmanagern såg att jag var riktigt förbannad så han föreslog att vi skulle gå in på hans kontor istället för att stå ute i lobbyn och kanske diskutera med stora bokstäver inför andra gäster.
Jag talade om för immigrationspolisen att den svenska ambassaden hade bett mig ta id på alla tjänstemän som trakasserade mig och lämna uppgifterna till ambassaden så hotellmanagern kopierade hans id till mig.
Polisen blev nog lite ställd över min aggressiva framtoning och bad nästan om ursäkt för att han stört mig, jag frågade hotellmanagern hur många gäster de hade i natt, 155 blev svaret och då vände jag mig till polisen och sade att av dessa 155 så valde ni att vilja kolla upp just mig?
Polisen menade givetvis att det var en ren slump, han ställde ytterligare några rutinfrågor och bad sen om ursäkt för att han stört mig-vi skakade hand och jag kunde återvända till mitt rum.
Men en sak var klar-polisen höll koll på mig och skulle förmodligen sätta käppar i hjulet för mig ifall jag försökte återvända till Gopalganj-nu gällde det att tänka kreativt!
Fortsättning följer...
Otroligt spännande!
Och som tidigare personer varit inne på - vad är det för idi*ter som anser att det där inte är lämpat för dagstidningar?
Mycket intressant! Själv bodde jag på ett mycket bra hotell i Dhaka. Det ligger precis bredvid Ericsson kontor där. Prova det näst gång..om det nu blir någon nästa gång för dig ![]()
Mycket intressant! Själv bodde jag på ett mycket bra hotell i Dhaka. Det ligger precis bredvid Ericsson kontor där. Prova det näst gång..om det nu blir någon nästa gång för dig
Hehe, efter detta besöket är jag inte längre välkommen i Bangladesh. Fast nu ha jag nytt pass, det kanske funkar då?
Inget större fel på Sheraton Dhaka faktiskt, gillade dock inte att de lät polisen sitta i lobbyn och övervaka mig. Men det är väl som man kan förvänta sig i en polisstat.
Nu får ni ger er till tåls till helgen, ska till Belgien ett par dagar men när jag kommer tillbaka ska jag även publicera lite bilder som även får Pattaya kramarna att bli halvnöjda och lite "Nu blåser vi snuten i Bangladesh"
Hehe, efter detta besöket är jag inte längre välkommen i Bangladesh. Fast nu ha jag nytt pass, det kanske funkar då?
Inget större fel på Sheraton Dhaka faktiskt, gillade dock inte att de lät polisen sitta i lobbyn och övervaka mig. Men det är väl som man kan förvänta sig i en polisstat.
Nu får ni ger er till tåls till helgen, ska till Belgien ett par dagar men när jag kommer tillbaka ska jag även publicera lite bilder som även får Pattaya kramarna att bli halvnöjda och lite "Nu blåser vi snuten i Bangladesh"
Mycket intressant läsning, glöm nu inte att se matchen om en½h var du nu än befinner dig!
Mycket intressant läsning, glöm nu inte att se matchen om en½h var du nu än befinner dig!
Jodå, jag ska se på "Slakten i Zagreb" innan vi ger oss av-återstår att se vem som slaktar vem?
Jodå, jag ska se på "Slakten i Zagreb" innan vi ger oss av-återstår att se vem som slaktar vem?
Om några timmar har vi svaret, ganska nöjd med 1-1 och inte i behov av ngn slakt!
Hej,
Av det jag hittills läst så hade jag som aldrig köper tidningar absolut köpt om man tex hade kört storys som denna som söndags följetong.
Får man fråga vilken tidning du skriver för?
TPP
Jäklar vad proffsigt skrivet blir bara häpen så bra och utlyftande kan man inte ens hitta i en bra novel och detta är inte fiction fantastiskt
Efter lite konfererande med hemmaplan kom vi överens om att jag skulle försöka bevittna häktningsförhandlingarna i Gopalganj påföljande tisdag. Nu gällde det att bli av med polisbevakningen-numera satt de två uniformerade poliser i Lobbyn och enligt hotellets skoputsare så gjorde de bara det ifall det fanns någon på hotellet som de bevakade.
På söndagen meddelade jag efter frukost att jag hade för avsikt att checka ut och flytta till Westin hotell i Dhaka. Hotelmanagern bad återigen om ursäkt för obehaget med poliserna men som han sade var det inget han kunde göra åt det-jag sade att anledningen till flytten var en billigare deal på Westin, istället för 120 USD per natt så skulle jag bara betala 89 USD per natt där.
Packade ihop mina prylar och noterade när jag kom ner att en av de uniformerade poliserna gick bort ifrån front desken-jag betalade mina små räkningar och hotellmanagern erbjöd mig att använda hotellets limo-helt gratis dessutom-för transporten till Westin. Jag tackade nej och det kan ju verka idi*tiskt men jag sade att jag hellre tar en "moto" dit på egen hand.
Hade jag tagit limon hade min plan spruckit.
Skickade ut bellboyen att flagga in en "Moto" och bad honom deala ett fast pris till Westin hotell. Det skulle kosta 900 Takka som den lokala valutan heter. Ok, kör på. När jag åkte iväg från hotellet såg jag hur polisen frågade bellboyen-garanterat frågade han vart jag skulle åka och fick garanterat Westin Hotell som svar.
Väl ute i trafiken sade jag till chauffören att köra mig till Pan Pacific hotell istället-först protesterade han då Pan Pacific var en avsevärt kortare sträcka och då skulle han inte få några 900 Takka utan bara 500. Jag sade att han skulle få 900 bara han släppte mig på Pan Pacific och om någon frågade skulle han säga att han släppt mig på Westin hotell. Sagt och gjort.
Pan Pacific var ett trevligt hotell med en full bar-i det här fallet betyder det att de hade både rött och vitt vin på menyn...
Hotellet var trevligt-kan rekommenders-och jag kollade med managern om de här listorna med hotellgäster och nationaliteter som alla hotell måste lämna in till polisen-när lämnades de in? Varje vardag sade han, nu var det söndag så listorna skulle hämtas på måndagen tidigast. Bra tänkte jag, det bör ge mig en viss handlingsfrihet utan polisens vakande öga.
I närheten av Pan Pacific hotell låg ett shoppingcenter som flygbolaget GMG Airlines hade ett kontor på. Jag stegade dit och köpte mig en biljett till staden Jessore påföljande dag, det visade sig att planet gick 07,45 på måndag morgon så det gällde att vara uppe i tid. Kollade med hotell personalen om det var svårt med taxi på morgonen och då sade de att de hade en egen shuttlebuss till flygplatsen. Perfekt!
Såg inte till några poliser på söndagskvällen-de satt förmodligen och väntade på att jag skulle dyka upp borta vid Westin hotell. Planen verkade fungera.
Iväg på måndag morgonen tidigt till flygplatsen-inrikesflygplatsen ligger bredvid den internationella och är en liten behändig sak. Fotograferade inte utanför byggnaden utan ville undvika att väcka onödig uppmärksamhet så smög jag in vid incheckningen.
Långt ifrån Suvvan hi.tech här
Vet inte hur Dhaka domestic rankas på Skytrax undersökningar men de håller sig själva högt...
Fortfarande var man det enda blekansiktet-inte utan att man längtade till Pattaya där det går 14 faranger på dussinet och det är lätt att smälta in.
Jag har tidigare flugit med Pakistan International Airlines och där vad det bara grova svartmuskiga män som stod för serveringen på planet och jag fruktade att det var på samma vis i gamla Öst-Pakistan som Bangladesh hette innan. Men se då uppenbarade sig dessa två varelser...
Jag insåg då hur mycket man saknade kvinnlig färgring-i ett land där kvinnor sällan lämnar huset blir det ganska enahanda och tröttande-men dessa två kvinnor som jobbade åt GMG Airlines gjorde att man kunde skina upp och inse att det finns vackra kvinnor här också...
Under inbördeskriget 1971 så samlade Pakistans militär upp studenter, intellektuella och politiskt aktiva på en stor arena i Dhaka där de förhördes, torterades och senare avrättades, Ifall det var denna arena som syns på bilden ska jag låta vara osagt. Men Bangladeshs historia är intressant och skrämmande på samma gång.
Man insåg när man flög över landskapet att cykloner har en ödeläggande effekt här, landet är i princip platt och låglänt samt att det finns massor med vatten som kan dränka alla byar och städer i ett nafs.
GMG Airlines bjöd på frukost, en sorts bulle med en märklig fyllning i och en "ACME" juice förpackning. För mig är ACMEför alltid förknippat med Gråben & Hjulben-den tecknade serien alltså. ACME var företaget som Gråben alltid köpte sina fällor ifrån. De som alltid slog tillbaka mot honom. Har för mig att ACME har sitt huvudj´kontor i Bangkok på Petchburi road, har åkt förbi skylten där ett par gånger... Juicen på planet exploderade inte i ansikten på mig-som tur var.
Duns, nu landade vi i Jessore som ligger i distriktet Kuhlna och resan på Gopalganj skulkle fortsätta härifrån.
Onekligen väldigt intressant och välformulerat!
Har en del funderingar, fast det är nog lika så gott att avvakta, alla eventuella frågetecken kanske rätas ut innan berättelsen når sitt slut.
Logga in för att svara.