Fanns en artikel i Bangkok Post i går som bl.a. handlade om Ayutthaya, och läser man den kan man nästan tro att översvämningen är över här uppe.
http://www.bangkokpo...ers-re-employed
Riktig så väl är det inte. Mannen som har tagit hand om min bil under översvämningen ville visa upp hur bra han klarat sitt uppdrag och tog mig med på en tur bort till Wang Noi, 20 km öster om staden Ayutthaya (men fortfarande i distrikten Ayutthaya). Så här kommer några bilder från gårdagen utflykt. Bilderna är tagna från bilen under färd så de tyvärr lite sneda och vinda.
Risfält ett par hundra meter från mitt hem. Även om vattennivån har sjunkit så torde det vara 2-2,5 m kvar. Väg 32 i bakgrunden. Numera ovan vattenytan.

Att ha sitt hus nära floden är inte alltid då smart. Det här huset har legat under vatten sen mitten av september, och kommer att göra det tag till.

Till vänster så är det flod, Chao Phraya, till höger en väg, 3063. Det skiljer dock något i vattendjup. Vägen har tidigare varit avstängd men var nu öppnad! Jag tvivlar på att jag hade tagit mig igenom med en personbil.

Vattendjupet har dock gått ner en hel del som framgår av ”skitranden” på taket. Numera ”bara” drygt en våning djupt.

Förr risfält. Nu sjö. Stor sjö.

Och faktiskt. En öppen fabrik. Det är Minibea’s lilla filial i Ayutthaya som har klarat sig. Deras huvudfabrik ett par mil söderut är dock fortfarande under 2 m vatten.

I ändan på den sjön ligger Hondas bilfabrik i Thailand. Lär inte bli några bilar byggda där den närmsta tiden. Såg dock en nyhetsflash att Toyota ska försöka komma igång redan den 21/11.

Vägen mot Wang Noi, 309, är inte riktigt torr.

STJP har ju sitt 7-11 index över stängda butiker. Här är en av dem

Kanske inte ”kör så det ryker” utan snarare ”kör så det skvätter”. Förvisso ska man inte köra för långsamt när man forcerar igenom vattenmassorna utan ha viss fart för att pressa undan vattnet. Frågan är dock om min chaufför trots allt överdrev det där med fart något.

Ytterligare en sjö. Olyckligtvis en bebyggd sjö.

Fler bebyggda sjöar.

Det är inte ofta man kan fiska mitt på vägen.

Det finns faktiskt ett Beer Garden även på vägen till Wang Noi. Dock utan några större likheter med sina namnar i Bangkok och Pattaya. Just nu verkar det dock vara mer vatten än öl som gäller.

Den här sjön är vanligtvis statens försöksodlingsfält för nya rissorter. Jag vet att det tagits fram ett ris som ska klara en översvämning i två veckor. Hade inte hjälpt här eftersom det har legat under vatten i snart 5 veckor. (Synd att det inte lutar lika mycket i verkligheten som på min bild, för då hade vattnet redan runnit bort)

Järnvägen norrut. Numera i alla fall delvis torrlagd, men fortfarande avstängd.

En sista sjö. Precis utanför vårt hem.

STJP gillar att plåta avgasrör, så jag får väl svara med ett ”insugningsrör”. Bilen har gått sam ”taxi” Wang Noi-Ayutthaya de senaste dagarna. Lät mer som en stenkross än en bil men vi kom faktiskt både fram och tillbaka.

Resan var som sagt för att kolla på min bil. Och den var jättesnygg. På utsidan. Inuti var allt stolar, dörrsidor, mattor, instrumentpanel, tak och ratt täck av ett tjockt lager brungrönt mögel.
När mannen frågade vad jag tyckte om bilen och jag föreslog att vi skulle ta vägen om Toyota hem så att jag kunde beställa en ny bil såg han närmast förnärmad ut.