Annandagsträffen I Udon Thani.

Staben är nu åter i tjänst!

Gårdagens öfning:

Några soldatporträtt:

Clas

Björn

Maitan

Överbefälhavarinnorna.

God tillgång på fältfotografer med stora kameror:

Och...en vanlig

Eldledare.

Framryckning.

Ammunitionsförrådet.

Trubadurmajor Fritz

Jetlaggad, nejdå...

Spanarna.

Slagfältet

Pjäskompaniet

Trött soldat

Ännu tröttare soldat

va gjorde mange en Nerike

Mvh

Nerike som har bokat Maitans soffa

va gjorde mange en Nerike

Mvh

Nerike som har bokat Maitans soffa

Ha,ha!

Jo, nog vart jag aningens "sömn"drucken på slutet av sammandrabbningen. Jag får (delvis) skylla det på min tur med herkulesplanet från helvetet! Jag säger bara: Aerosvit.puh vilken nerfärd vi hade. Det hade fått den mest erfarne fallskärmsjägaren att bli blek om nosen.

Idag känner jag mig starkare, om än något stukad!

Tack för ett riktigt väl utkämpat slag mina herrar! Jag återkommer själv med en fältrapport lite senare!

/

MangeUdon AKA trötter

Årets utslagna blev.................

Den nye MPR medlemmen Leo som blev sömning på modersmjölk

och Mange som blev sömnig av jetlagg och Chang

men ska en guldstjärna för att han höll ut så länge som han gjorde efter en 24 timmars resa innan festen

Passar på att tacka alla som var med det var jäääättetrevligt

En iskall, i NBs egna glas.

NB

Yngsta medlemmen.

Nutty Park

Är bajare, men ibland kan blåvitt vara okej.

Hon verkar även fångat Manges uppmärksamhet.

Drivern och Mange

Tomten har äntligen nått Udon på sin långa färd.

Staben har en Melkerdag idag...alla övningar inställda tills vidare....

Jag vill tacka alla trevliga gubbar (oavsett ålder) med fruar/flickvänner/barn som var med på den 3:e Annandagsträffen igår. Vilket fantastiskt fint gäng vi blev även iår.

Rapport från framryckningen kommer senare...(se ovan)...

Den insamling som Maitan tog initiativet till inbringade som meddelat 33.000 bath! Han grundade själv med ett rejält bidrag samt varsin 1000-lapp från Borgmästarens son och Mr Ning Ning Sedan fylldes insamlingskärlet (en kantin snabbt på av oss andra.

Härlig givmildhet.

Pengarna kommer att användas till inköp av material till barnhemmet Udon home for girls.

Här är deras webbsida: www.ud-girlshome.com

Där finns både pojkar och flickor från spädbarn upp till 6 år, däröver bara flickor. Pojkarna flyttas till ett annat barnhem norr om stan när de passerat 6 år.

När vi besökte hemmet tidigare i veckan fick vi följande önskemål på saker som behövdes:

- Underkläder tonåringar.

- Handdukar.

- Lotion.

- Blöjor.

- Dumax (torrmjölk).

- Skor (med hälkappa).

- Klocka till babysalen

Vi återkommer med redovisning av inköp samt rapport från överlämnandet vilket planeras ske på onsdag.

/Sarne

Vad roligt att se att ni fick in så mycket pengar och att de går till en god sak!!

Mvh Borgmästarens Son

Man får tacka för alla bilder å inse att man gått miste om en skôjig träff.

Ett tack till våra duktiga fotografer!

pigge01

Godmorgon på er,

tillbax i Rayong och på väg till ytterligare en golfrunda.Måste bara först få tacka för en enastående trevlig träff i Udon,om alla är så goa som ni var så vore det inga världproblem.

Bilder kommer i eftermiddag.

En får väl börja med att säga tack för senast gubbar och även inte att förglömma tjejer som var med på träffen. En...nej två härliga kvällar i glada vänners lag, vi ses väl nästa år igen och ni som inte var med denna gången får väl ta och masa er upp nästa år,det finns plats för fler, detta här får man bara inte missa, vi hade minst lika trevligt som det ser ut på bilderna. Att en träff på annandagen börjar med en tyst minut för absent friends kändes bra, vi är nog många som har någon i bekantskaps kretsen, som inte kom hem efter den semestern. Och sen var det den där Maitan, en pajas och underhållare med ett stort jaidee, med ditt och jomtien grabbarnas startbidrag i botten på kantinen drog vi in en riktigt bra slant till ett behövande ändamål, att sedan udon grabbarnas fruar gör inköpen garanterar att pengarna går till det som det är tänkt, önskelista fanns i ett tidigare inlägg. Ser med förväntan fram emot bilder från överlämnandet av dessa varor.

Bärsärkagång i Udon.

Njae, bärsärkagång var väl att ta i, det var inte fullt lika blodigt, vårt sjöslag i Udonthani. Men blött var det, jo det dracks förmodligen lika ohämmat som på vilket vikingagille som helst. Vår generalmajor Sarne drog en passande parallell till mjödhornet i Valhall, det som aldrig tar slut oavsett hur mycket vikingarna än svingar hornet. En mycket passande liknelse, för så kändes det.

Våra glas tycktes omöjliga att tömma. Så fort den bärnstensliknande vätskan började sina, ja då kom det en påfyllare till undsättning. En påfyllare vars enda mål tycktes vara att se till å ge farangjäklarna en sjuhelskottas baksmälla av sällan skådat slag….Och jo, det lyckades de riktigt bra med

Det har ju redan rapporterats friskt från slagfältet, men jag gör ändå ett försök till att inte upprepa föregående talare allt för mycket.

Nu måste jag ju i ärlighetens namn erkänna att jag inte är den mest objektive av fältreportrar, det med tanke på min stukade vigör som rapporterats om i tidigare inlägg. Jag nödgades ta igen mig lite mitt under brinnande strid, och vilade taktiskt ögonen, under några kritiska ögonblick då fotoblixtarna exploderade som chockgranater runt omkring mig

Hur som helst, innan soldaten MangeUdon somnade ifrån stridens hetta hann jag med att notera följande:

Ett rejält gäng med gladlynta beväringar, som tappert stred sida vid sida på NB hotell! Inga som helst inre stridigheter observerades. Tvärt om så var stämningen och kämparglöden tämligen kännbar. Det trots att även kvinnor och barn deltog i sjöslaget. Mot alla gängse krigskonventioner.

Våra lojala samt kära gerillakrigare till kvinnor syntes även de komma mycket väl överens. Det gav oss tappre riddare ro till att svinga våra bägare och socialisera efter bästa förmåga.

Det var ändå ett strukturerat och välplanerat slag vi utkämpade. Generalmajor Sarne samt överste Baa hade skött sina förberedelser från bunkern mycket väl. De fick oss officerer av lägre rang, samt enkla meniga att känna sig väl bemötta, samt tillfreds med sina överordnade.

Till min stora glädje hade truppförstärkning från Thailands alla hörn anlänt. Det var många sotkamoflerade nyllen från MPR som anslutit sig till vår annandagsträff. Det var ett sant nöje att få träffa er alla!

I sympatisk anda hölls till att börja med en tyst minut för att hedra offren från Tsunamin. Sedan var det ytterligare en sympatisk gest på menyn. Jo, i sann frälsningssoldatsmaner så samlades det in pengar. Pengar som oavkortat (utan rödakorsetpåslag) går till ett hem för flickor i Udonthani.

Mer rapporter om det får komma i senare inlägg. I skrivandets stund så är min käre gerillasoldat till fru, samt Sarne och Baa med fruar ute och shoppar loss. 33.000 Baht har de till godo. En mycket ansenlig summa. Ett stort tack till alla er som bidrog! Det är pengar som verkligen kommer göra nytta!

Efter en mycket blöt lunch på NB hotell så gav sig de militanta filantroperna av mot UD town.

Där började min egen vigör svikta. Jag var duktigt stukad efter en besvärlig resa till Udon. Det hade tagit mig och frun i runda slängar ett dygn att ta oss från dörr till dörr. Väl i Udon hann jag bara sanera mig, byta om samt kasta mig in till staden. Jag hade bara ett fåtal timmar av sömn i bagaget och var därför ganska sliten. Jag borde ha insett faran i att fortsätta striden, men den risken blundade jag för, så även jag deltog friskt i tömmandet av Changtornen, något som skulle straffa sig i slutet av kampen., då jag blundade desto mer

I UD town mottogs soldaterna som befriare. Nya påfyllare rekryterades och även de gjorde sitt bästa för att åsamka oss sataniska baksmällor av sällan skådat slag. De var minst lika välslipade som sina kollegor på NB hotell.

Gerillakvinnorna fick lite mat i sig. Maträtter så tortyrliknande starka att de skulle få den tappraste av soldater att avslöja hemlig militärinformation. Men de åt utan knussel, och den manliga delen av truppen drack lika glupskt som somtamen svaldes av kvinnorna.

Striden var ännu inte över. Nya slag skulle utkämpas. Soldaterna truppförflyttades med destination Nuttypark. Även där mottogs vi som befriare, likaså på nästa anhalt Udon day and night mottogs vi som hjältar….tror jag. Här är det säkrast att fältreportern MangeUdon slutar skriva. Annars är risken överhängande att det bara blir en skönlitterär novell av fortsättningen. Minnet är lite sviktande, på grund av sporadiskt vilande och för hård påfyllning.

Over and out/

MangeUdon

Mange detta var en utomordentligt bra och rolig redogörelse av bataljen i Udon, Sall försöka delta vid nästa batalj.

mvh Christer

Är träffen redan över? Det känns inte så iaf

Det var betydligt lugnare på Day & Night i går än de två föregående kvällarna.

Rapport.

Bästa deltagare i Annandagsträffen 2010, här kommer som utlovat rapport hur insamlade medel använts.

- Inköp av underkläder till tonårstjejer samt handdukar på Bo Bä, lokal grossistmarknad. 9.900 baht.

- Inköp av mjölkersättningsmedel Dumax på Macro 7.000 baht. (Originalförpackningarna är mycket vackrare ...

- Inköp av blöjor på Macro 7.000 baht

- Inköp av lotion på Macro 2.200 baht

- Inköp av väggklocka på Macro 200 baht med batteri.

- Inköp av skor på Big C 5.400 baht.

- Pickup med chaufför 1.000 baht.

- Överlämnat kontant 300 baht.

Färdighandlat på Macro...

Hustrun älskar att köpa skor.

Inköpet klart. Mot Udon home for girls.

Framme vid barnhemmet.

Alla hjälps åt för att lasta av.

Uppdraget slutfört.

Med detta avslutar jag redovisningen av detta hedersuppdrag. Jag vill ännu en gång uttrycka min tacksamhet till alla ni deltagare som så generöst bidragit till denna insats.

Det har varit ett nöje att hjälpa till, att på detta vis till att 100% säkerställa att alla insamlade medel kommer till mottagarna, ej försvinner i "administration på vägen".

/Sarne