Epilog
Vid ett besök på tempelområdet så kunde vi konstatera att återuppbyggnaden av templet fortskridit och att draken vid ingången var klar.
Till minne av Wanlop Jansuriya
/Enis
26 juni 2008#46
Laddar…
11/8-2/9 2005 Gråt och skratt i leendets land
Medlem sedan 2008
26 juni 2008#47
Hej,
Trevlig berättelse.
Måste dock erkänna att jag är väldigt nyfiken på "amerikanskans" sommarstuga. Vad hände, och hur ser det ut nu?
gäst
26 juni 2008#48
Klart en av dom bästa bildtrådarna jag läst.
Tack, enis.
27 juni 2008#49
Quote
När jag var i Thailand första gången 1998 så träffade vi min hustrus kusin i från USA. Hon var då i full färd med att bygga sig en liten sommarstuga i hennes sytrars by några mil bort. Denna sommarstuga är mycket svår att beskriva och att lyfta fram på bild, när vi var där -98 så hade hon bränt 14 milj bath och den var då inte riktigt klar (Dessa amerikaner med stora plånböcker). Bygget stack så mycket i någons öga att hon och hennes syster som är polis i regionen blev anklagade som stora knarkbaroner som mutat hela polisväsendet. När tidningarna fått skriva av sig och polis utifrån fått utrett det hela så visade det naturligvis att ingenting stämde.
Dennna otroliga skillnad i levnadstandard måste jag ju bara visa mina föräldrar så jag greppade nycklarna till pickuppen och vi ställde färden ditåt.
Mamma och Pappa blev otroligt imponerad men jag själv blev otroligt besviken, vad hade hänt?. Nu åtta år senare var det ett ruckel i mina ögon och delar möblemanget hade försvunnit. Förvåningen var stor då jag visste att hon numera bodde i Thailand och hade det fortsatt mycket gott ställt. En förklaring till detta kommer lite längre ner en annan dag.
Dennna otroliga skillnad i levnadstandard måste jag ju bara visa mina föräldrar så jag greppade nycklarna till pickuppen och vi ställde färden ditåt.
Mamma och Pappa blev otroligt imponerad men jag själv blev otroligt besviken, vad hade hänt?. Nu åtta år senare var det ett ruckel i mina ögon och delar möblemanget hade försvunnit. Förvåningen var stor då jag visste att hon numera bodde i Thailand och hade det fortsatt mycket gott ställt. En förklaring till detta kommer lite längre ner en annan dag.
UT006 Svaret på din undran finns redan i tråden
Quote
En dagstur till Chiang Mai
På vägen så stannade vi till vid Lampang Elephant conservation centre, sex timmar senare så var vi framme och stämde där träff med min hustrus kusin och hennes nya thailändska man. Under lunchen fick jag förklaringen till att hon låtit sommarstugan förfalla, den skulle flyttas till Chiang Mai och måste se gammal ut för att få flyttas (Även Thailand har byråkarti gällande byggande)
På vägen så stannade vi till vid Lampang Elephant conservation centre, sex timmar senare så var vi framme och stämde där träff med min hustrus kusin och hennes nya thailändska man. Under lunchen fick jag förklaringen till att hon låtit sommarstugan förfalla, den skulle flyttas till Chiang Mai och måste se gammal ut för att få flyttas (Även Thailand har byråkarti gällande byggande)
Medlem sedan 2008
27 juni 2008#50
Hej,
Uttrycke mig kanske lite oklart. Såg den av dig citerade texten, men fikade väl närmast efter lite fler bilder på huset - även efter "förfallet". 
Medlem sedan 2008
27 juni 2008#51
Mycket bra berättelse och snyggt illustrerad med bilder.
3 juli 2008#52
Tackar alla..
Barn är då smålustiga eller är det möjligen så att de kan hantera saker och ting på ett bättre sätt en vi vuxna 
Några inblickar i hur lille William ser på det hela, han som knappast kan ha en minnesbild av sin far
Kan inte säga annat än att det kom en liten tår när Williams mamma ringde i januari i år och sa att han bakat en tårta till sin Pappa
Så det vara bara att åka och hämta dem och säga grattis på 25-års dagen.
Präglad av de positiva egenskaper om sin far som vi alla har lyft fram . Fiske, allt handlar om fiske just nu...
Midsommarhelgen ville han bo på bryggan och i båten och när vi kom hem så frågade han om han fick titta i sin fars draglådor.
Mycket stolt ringde han sedan hem till sin mamma och förklarade att han fått tre drag av sin Pappa.
/Enis
Medlem sedan 2008
7 juli 2008#53
Helt klart värd en repris, man blir rörd :'( av eran berättelse fast jag läst den flera gånger.
Enis jag ger dig + karma så klart !
gäst
7 juli 2008#54
Ja , rörd blir man verkligen . Och att dela med sig av något så privat är ju stort .
Medlem sedan 2008
9 juli 2008#55
Enis dig har jag känt via SoiSixten ett bra tag nu men detta hade jag tyvärr missat, jag lider verkligen med dig och får samtidigt tacka för en rörande berättelse och enormt vackra bilder!
Du vet ju via SS att jag också förlorat en nära familjemedlem nyligen så jag vet lite hur det känns, även om jag inte känt honom lika länge som du gjort...
Men tack återigen för denna berättelse jag missat sedan tidigare och hoppas du mår bättre nu!
gäst
19 juli 2009#56
Har läst denna tråd flera ggr och den berör lika mycket varje gång.
Karma för att du delar med dig.
Medlem sedan 2008
21 juli 2009#57
Härlig berättelse, 
första gången jag läste denna berättelse 
Medlem sedan 2009
22 juli 2009#58
Har läst den förut, en lika gripande berättelse nu som då, särskilt som jag av egen erfarenhet vet, att just detta, att bearbeta, lägga bakom sig, och gå vidare är mycket värre än själva beskedet. Det tar tid, det gör ont men med tiden så går det över och förhoppningsvis så brukar de ljusa minnena finnas kvar.
gäst
22 juli 2009#59
Första gången jag läser detta.. starkt Enis
Medlem sedan 2009
22 juli 2009#60
Jag får sälla mig till skaran av förstagångsläsare av denna mycket tragiska och händelserika resa.
En resa i både tid och rum som är mycket bra återskapad genom ditt berättande med text och bild.
Man blir verkligen berörd.
Jag kan bara säga :great:
Logga in för att svara.