Första VM som jag minns och väckte mitt intresse för sporten var VM 1954 i Schweiz.
Fast det var bara på radion som jag kunde följa med matcherna och som säkert många vet så är jag född i Tyskland och "mitt" lag vann till slut mästartiteln.
Nästa gång det drog ihop sig igen var det 1958 på VM i Sverige och jag kunde se alla matcher på tv den här gången. Tyvärr föll Tyskland mot Sverige i semifinalen och jag kommer aldrig att glömma den här matchen eftersom jag nästan grät av besvikelse.
Men jag lärde mig då som 12-årig mina första svenska ord: "Heja Sverige" som alla på Ullevi skrek och som fick utgöra mitt initiala ordförråd på svenska när jag själv flyttade till Sverige över ett årtionde senare. Alla sa då att det var det utmärkt ordförråd att börja med när man flyttar till Sverige, hehe..
Min besvikelse över semifinalförlusten kompenserades dock rikligt genom "mitt" lags enorma framgångar i VM's efterkrigshistoria. Det lönar sig att satsa på "rätt" lag för att "maximera" känslan av framgång och därför "minimera" sin besvikelse genom ett helt "fotbollsliv".
För att demonstrera detta har jag räknat ihop alla finaler, semifinaler och kvartsfinaler som "mitt" lag har varit inblandad i, största dels med framgång, under min "fotbollskarriär":
- 7 finaler (varav 3 vunna)
- 11 semifinaler (varan 7 vunna)
- 15 kvartsfinaler (varav 12 vunna)
Nu känns det nästan som jag själv har spelat alla matcher från tvsoffan. I alla fall har jag nog bidragit till framgångar genom att alltid sätta på mig "rätta" fotbollslagets t-shirt. Och tro mig, det fungerar.
... nästan alltid.
//Singha711
Oj, singha 711 du har varit med länge.Respekt för det

