Quote
Haha, den berömda tystnaden.
För mig är det obegripligt hur man kan leva ihop med någon som inte pratar med en på upp till 5 (FEM) dagar? hade det varit min tjej hade hon åkt ut med huvudet före efter första dagen.
Jag undrar nyfiket vad man gjort för att få ett sånt straff. Ok om man varit ute och fulat och blivit tagen på bar gärning, då kan det nog vara befogat att kärringen surar, men den här tystnaden som många beskriver här på forumet bottnar oftast i en skitsak.
Ja, den berömda tystnaden...
Man undrar ju vad damen anser sig kunna åstadkomma med denna tystnad? En form av manipulering som kanske fungerar på en del män?
Själv ignorerar jag totalt fru Changs tystnad de få gånger hon känner för det. Jag konverserar och låtsas inte om att jag inte får något svar. Och ja, det rör sig oftast om skitsaker, i varje fall ur mitt perspektiv.
Vore ju intressant att veta hur thaimän hanterar detta fenomen!
Man kan ju också undra var detta beteende kommer från. Det kan ju knappast vara nedärvt. Antagligen har thaidamen som barn observerat kära mor eller någon annan släkting göra så, och som till slut fått som dom ville.
Eller ska man helt enkelt se det som ett straff, och när man anses ha plågats nog så går det att börja prata igen? Möjligen har thailändare större behov av att prata än faranger, så det är kanske effektivare mot thaimän?
Lär ju inte bita på norrlänningar i varje fall... nej usch nu var jag hemsk ;-)
Herr Chang har talat.
Förundras över hur snabbt en thaitjej kan förvandlas till en sur kvinnna som ej vill ha någon kontakt. Har fått lära mig av svenskar som är sambos o.dyl att det är bara att avvakta, det blir OK efter ett par dar vilket jag märkt själv. Det kan gälla ekonomi ,matlagning, disk svartsjuka t.ex. När det varit tyst och lugnt ett tag återkommer den älskliga varelsen och låtsas som ingenting hänt (tålamod, jag sa ett par dar) Ändå svårt för dom att förstå vems felet var !!!! Känns det igen 
