Vem kan diskriminera?

Kul att fler är intresserade av ämnet.

Vad jag har förstått så kan vissa trakasserier räknas som diskriminering enligt diskrimineringslagen om det t.ex. görs på en arbetsplats och arbetsgivaren inte sätter stopp.

Eller om personal på Försäkringskassan eller A-kassan trakasserar en klient - då kan trakasserier räknas som diskriminering.

Jag tror det beror på maktfaktor som gör att en myndighetspersonals trakasseri mot mig räknas som diskriminering medan en grannes trakasseri mot mig förblir bara trakasseri.

---

Angående ordet Farang så använder vi ordet i Sverige också.

Jag vet inte hur det kommer sig att många Farang verkar ta illa upp att bli kallad för farang.

Har haft en lång diskussion om det på Thaitjejer.

Jag kallar mina svenska föräldrar för paa-farang, mää-farang alltså farangpappa och farangmamma.

Det är inget nedvärderande.

I byn pratar de om Svarten som Laan khoei farang - farang svärbrorsson. Det är inget nedvärderande i det.

---

Mvh

Magrood

Diskriminering handlar om att man blir särbehandlad medan trakasserier handlar om att man upplever sig som kränkt.

Men om man trakasseras enbart på grund av att man tillhör en specifik samhällsgrupp så är det en form av diskriminering.

Angående ordet Farang så använder vi ordet i Sverige också.

Jag antar att med "vi" så avser du andra thailändare när de pratar om "oss andra"?

När jag är i Thailand så har jag inget emot att att man kallas farang när man pratar om västerlänningar i stort, eftersom det faktiskt är det vi är.

Men sitter jag tillsammans med thailändare jag är bekanta med så vill jag inte bli omnämnd som "farangen". Det har jag ännu inte blivit, så vitt jag vet, och jag skulle nog uppfatta det som en något nedsättande term i det sammanhanget.

Är jag ute med tjejen någonstans så kallar jag ju inte henne för "thailändskan" inför mina bekanta utan jag använder mig av hennes namn eller av "hon" och "henne" et.c.

Jag vill ju inte bli diskriminerad av andra för att jag är en farang..

Vänskapliga trakasserier har jag inget emot och kan både ge och ta emot utan problem.

Är jag ute med tjejen någonstans så kallar jag ju inte henne för "thailändskan" inför mina bekanta utan jag använder mig av hennes namn eller av "hon" och "henne" et.c.

Welder

Om dom kallade mig "Khon sawiden" så skulle jag köpa det

men "farang" är en odentifierad utlänning.

som dom pratar om i tredje persson för att han är den

enda icke thailändaren i sällskapet

Welder

Om dom kallade mig "Khon sawiden" så skulle jag köpa det

men "farang" är en odentifierad utlänning.

som dom pratar om i tredje persson för att han är den

enda icke thailändaren i sällskapet

Med mina ytterst begränsade kunskaper i det thailändska språket översätter jag "Khon sawiden" till svensken. Rätt eller fel?

Det är i mina ögon inte särskilt annorlunda att bli kallad för det i stället för farangen.

Känner de inte till mitt namn så skulle jag nog föredra att bli kallad för "din farangvän/ farangbekant" eller "din svenske vän/ bekant".

Ofta får man ju ett smeknamn som de brukar använda och även om det inte alltid är ett så smickrande namn enligt vårt sätt att se det så köper jag det utan vidare eftersom jag känner till att det fungerar på det viset.

Jag fick f.ö. ett nytt, mindre smickrande namn sist och ser fram emot vad jag blir kallad för nästa gång.

Fråga som ställdes var vem kan Diskriminera det kan alla för vissa är det dock förbjudet att diskriminera någon! Som privatperson får du diskriminera vem du vill så länge du ej trakasserar hotar förtalar eller på annat sätt begår en kriminaliserad handling gentemot den du diskriminerar!

Det är en väsentlig skillnad mellan vad du får göra som privatperson och vad en person får göra som, näringsidkare, arbetsgivare eller i myndighetsutövande etc.

Disskriminering är ju i många fall en aktiv del i vissas religionsutövning, politiska åsikter etc Att förbjuda diskriminering för dig som privatperson skulle således riskera att inkräkta på din religionsfrihet samt din rätt till en egen politiskuppfattning. Utöver att det skulle bli en omöjlig lag att upprätthålla kontrollen över.

Exempelvis skall man tvinga en Muslimsk Imman att viga en Kristen Man med en muslimsk Kvinna i en Moské? Deras vägran att göra det är ju diskriminering!

Vi får ej ignorera att Diskrimminering är mycket vanlig förekommande blad minoritetsgrupper dock utan påföljd även i de fall de befinner sig inom den typen av områden där diskrimineringen är förbjuden!

Sedan har vi klart tillåten diskriminering i de fall då ena könet ges fördelar pågrund av sitt kön. Så viss diskrimminering är enligt nu gällande lag tillåten då den gagnar ett syfte som riksdagen och regeringen anses vara i behov av det.

Mvh

Magnus-Chumphae

Det är svårt det här med ordet "farang".

Tycker det är synd att jag känner mig tvungen att ge mig och svälja det svenska tänkandet att det är nedvärderande trots att det thailändska ordet farang inte är det.

Trots att det är mitt modersmål så orkar jag inte förklara det för svenskar som ser det med svenska ögon och hör det med svenska öron själva ordet inte är nedvärderande i sig.

---

Vi tolkar brukar prata om svenska sjuka alltså att man byter ut ord titt som tätt ut efter hur fort ordet börjar får s.k. "negativt" klang.

I de flesta språk vi känner till gör man inte det.

Nu känns det som en del svenskar tar med sig den här svenska sjukan och smittar av sig det till thailändska språket också.

Även om vi som talar språket säger att det inte är som ni tror, så tror ni inte på oss. (Det är fler thailändskor än jag som har diskuterat det här fenomenet.)

---

Jag tror problemet ligger mer i att ni tar illa upp när ordet farang används som om ni inte finns där. Inte hör till.

I så fall så kan även "hon" eller "han" ge negativ känsla.

Om jag sitter med i en grupp och alla använder "hon" när de menar mig så skulle jag också tar illa upp.

Jag tror inte att själva ordet "farang" är illa i sig.

Det är mer hur det används.

---

När vi var i Thailand frågade många mig om vår son var loog-khrueng. Jag sa ja och frågade de varför de undrade det.

De sa att han såg ut att vara ett loog-farang (farang-barn)

Det var inget illa menat. Och jag tog inte illa upp.

Mvh

Magrood

Glömde säga att om jag vet att någon tar illa upp med ngt ord jag använder så försöker jag förstås undvika det för att inte såra någon i onödan. Hittills har ingen tagit illa upp med mitt användande av ordet farang i mina texter. Så jag antar att det ok.

Varför skulle de vara svårt att bli kallad farang? Jag tycker de är helt okey när jag är med Kärleken hos familjen och hälsar på. Då vet jag att man menar mig när dom pratar. De är betydligt svårare att få alla att säga mitt namn. Annars blir de Pumpui eller nåt jag inte förstår alls. Och hur ofta hör man inte frågan: Kommer thailändskan med? i sverige. Var är skillnaden? Nej gör de enkelt å haka inte upp er på småsaker! Njut av livet i Thailand istället.

Det är svårt det här med ordet "farang".

Tycker det är synd att jag känner mig tvungen att ge mig och svälja det svenska tänkandet att det är nedvärderande trots att det thailändska ordet farang inte är det.

Trots att det är mitt modersmål så orkar jag inte förklara det för svenskar som ser det med svenska ögon och hör det med svenska öron själva ordet inte är nedvärderande i sig.

---

Vi tolkar brukar prata om svenska sjuka alltså att man byter ut ord titt som tätt ut efter hur fort ordet börjar får s.k. "negativt" klang.

I de flesta språk vi känner till gör man inte det.

Nu känns det som en del svenskar tar med sig den här svenska sjukan och smittar av sig det till thailändska språket också.

Även om vi som talar språket säger att det inte är som ni tror, så tror ni inte på oss. (Det är fler thailändskor än jag som har diskuterat det här fenomenet.)

---

Jag tror problemet ligger mer i att ni tar illa upp när ordet farang används som om ni inte finns där. Inte hör till.

I så fall så kan även "hon" eller "han" ge negativ känsla.

Om jag sitter med i en grupp och alla använder "hon" när de menar mig så skulle jag också tar illa upp.

Jag tror inte att själva ordet "farang" är illa i sig.

Det är mer hur det används.

---

När vi var i Thailand frågade många mig om vår son var loog-khrueng. Jag sa ja och frågade de varför de undrade det.

De sa att han såg ut att vara ett loog-farang (farang-barn)

Det var inget illa menat. Och jag tog inte illa upp.

Mvh

Magrood

Glömde säga att om jag vet att någon tar illa upp med ngt ord jag använder så försöker jag förstås undvika det för att inte såra någon i onödan. Hittills har ingen tagit illa upp med mitt användande av ordet farang i mina texter. Så jag antar att det ok.

Först vill jag försäkra att jag inte tar illa upp på något vis utan tycker att det är intressant att få olika saker förklarade för mig. Särskilt när det kommer från någon som besitter ett kunnande i ämnet som jag saknar.

Ordet "farang" var ett av de första thailändska orden jag kom i kontakt med och fick då även förklarat för mig att det alls inte var något negativt eller nedsättande ord i sig. Det kan jag köpa och tror nog att det snarare är den personliga tolkningen av ordet i olika sammanhang som då kan få en negativ klang.

Skulle vi exempelvis sitta på en restaurang och beställa något och den som beställer åt mig säger, "Farangen vill ha fisk" eller "Fisk till farangen" så skulle jag tycka att ordet får en negativ klang. Jag skulle föredra "Han vill ha fisk" eller "Fisk till honom". Även om man fortfarande blir omtalad som tredje person så är man inte kategoriserad som en "farang" utan som en manlig deltagare vid bordet.

Men kanske är det den svenska sjukan som ställer till det för oss ibland. Vi har en förmåga att läsa in för mycket i olika saker och analysera sönder det i våra försök att förstå oss på saker vi inte är vana vid.

Som i mitt fall, jag har ännu inte råkat ut för att bli kallad för något som jag skulle kunna ta illa upp för, ändå analyserar jag och förstorar upp det och debatterar om det som om det skulle vara ett problem. Funderar ut olika scenarier som skulle kunna inträffa trots att de med största sannolikhet inte kommer att göra det.

En sak som jag uppskattade och överraskades av vid mina första kontakter med thailändarna var deras rättframma sätt när man pratar med dem. Det är mer rakt på sak och tabu verkar inte vara något de känner till. De verkar sakna det filter som vi föds med och som får oss att tänka efter en extra gång så att vi inte säger något som kan väcka anstöt. De är mer raka i sitt sätt att uttrycka sig men avser inte att väcka anstöt utan de säger bara som det är.

Men det kan ju vara brister i kommunikationen som får mig att uppfatta det så.

Hej Welder,

Jag skulle vilja påstå att thailändare har sina tabun angående vad man kan säga eller inte... även om det inte är samma tabun som svenskar har.

Till exempel fenomenet tappa ansikte. Det är väl många thailändare som drar sig för att ifrågasätta sin chef på arbetet eller barnens lärare i skolan. Något de flesta i Sverige inte har några större problem med. Om jag däremot skulle säga till min syster "oj, vad fet du blivit!" skulle jag nog få en snyting, medan jag märkt att man inte drar sig för att säga så i Thailand.

Jag tror inte ett ögonblick på att thailändare skulle vara mer rättframma och alltid säger vad de tycker. Det gör för all del inte svenskar heller.

Herr Chang har talat.

Hej Welder,

Jag skulle vilja påstå att thailändare har sina tabun angående vad man kan säga eller inte... även om det inte är samma tabun som svenskar har.

Till exempel fenomenet tappa ansikte. Det är väl många thailändare som drar sig för att ifrågasätta sin chef på arbetet eller barnens lärare i skolan. Något de flesta i Sverige inte har några större problem med. Om jag däremot skulle säga till min syster "oj, vad fet du blivit!" skulle jag nog få en snyting, medan jag märkt att man inte drar sig för att säga så i Thailand.

Jag tror inte ett ögonblick på att thailändare skulle vara mer rättframma och alltid säger vad de tycker. Det gör för all del inte svenskar heller.

Herr Chang har talat.

Jag får nog hålla med dig i en del av vad du säger.

Det är nog säkert så att det vi själva anser vara tabubelagda ämnen upplever de som något helt naturligt och tvärtom. Att jag inte känner till vad de anser vara tabubelagt beror nog på att det inte har kommit upp eller att de undvikit den frågan.

Just exemplet med vikt är mycket bra. Vid den senast turen ner hade jag lagt på mig lite och fick därför ett nytt smeknamn. Jag vågar påstå att ingen hade kallat mig för det inför mig här hemma men där var det bara ett konstaterande och inte mer med det.

Jag är själv relativt rättfram tycker jag men blev ändå lite tagen på sängen av deras sätt. Jag tycker om det men det finns säkert saker som de inte talar om av olika skäl. Det kan hända att jag ändrar min uppfattning efter att ha spenderat mer tid där. Man lär sig ju saker hela tiden och tur är väl det.

Ett kort svar i all enkelhet.

För att kunna diskriminera bör man befinna i någon slags maktposition. Skit rinner som alla vet neråt även om det inte alltid är helt lodrätt.

Tackar för all hjälp.

Jag tror vi är nog ganska överens om att ordet farang i sig inte är negativt utan det är mer hur man använder det... precis som många andra ord.

Welder - inlägget är inte bara inriktat mot dig personlige na kha. Det är mest att jag passar på att ta upp det när saken redan är uppe.

Vore synd om en del par missförstår varandra för en sådan liten sak.

---

Vi har många tabu saker - annorlunda saker än vad ni har.

Det jag tänker på mest är ord för könsorgan. Vi har väldigt många namn för det för att slippa säga ordet.

Undrar om det har med "kärt barn har många namn" att göra... he he he.

---

Tack än en gång för er hjälp!

God fortsättning!

Magrood

Farang är inte negativt, det är en ganska god frukt...

Farang är inte negativt, det är en ganska god frukt...

ahaaa, det är därför alla kallar mig falang kee nok...

/ Joe

Farang = Guava