Precis som erkki beskriver, är det även mina intryck från thailändska restaurangbesök. Det uppfattas i regel snarare som en uppskattning eller artighetsgest än motsvarigheten - girighet, när man tycker maten varit så god att man inte vill låta något gå till spillo. Själv kan jag dock inte dra till minnes att jag utnyttjat denna möjlighet eller använt detta som ett uttryckssätt att maten var vällagad, men har iakttagit det vid otaliga tillfällen, såväl från mitt eget sällskap (utan att erektionen upphört) som vid andra bord. Inget att raljera över och göra sig till big spender för alls, enligt mig. Bara att ta seden dit man kommer. Att sedan en thailändsk krog i Sverige hamnar i gråzonen såväl geografiskt som kulturellt får man naturligtvis ta viss hänsyn till. Har sett häpnadsväckande krav på doggy bags på de bästa krogar av de förnämaste gäster i många olika miljöer. Snarare så att ju dyrare desto vanligare.
Men det är ju klart att det är lite ballare att säga maipenrai och keep the change och segla ut som en glidare... 
