Varför jobba när man ändå får pengar…

Mja, det verkar ju logiskt att skicka samtliga sjuka på jobbsökarkurs för att ett fåtal fuskar.

Nästa steg blir väl att skicka alla arbetslösa till vårdcentralen.

Di misstänkta skickar vi ett färgglatt kuvert.

Oskicket Arne

Fåtal? 16% av befolkningen mellan 50-65år är förtidspensionerade, motsvarande siffra för Grekland och Österrike är 3%. (länk)

Men det kan ju vara så att vänstern tycker förtidspensioneringen är ett bra system, nästan som en reform man kan nyttja när man blivit trött på att arbeta.

Det kan väl inte vara så att svenskar och danskar är mera sjuka för att vi har en väl kontrollerad arbetsmiljö?

Tyvärr har våra tidigare generösa bedömningar på förtidspensionering nu resulterat i åtstramningar, som dessvärre också drabbat de som är sjuka och i verkligt behov av hjälp.

Beträffande färgen på kuvertet så kan det nog kvitta. En stor del av de förtidspensionerade finns nog utspridda i olika delar av världen, och där har jag hört att man är färgblinda...

Fåtal? 16% av befolkningen mellan 50-65år är förtidspensionerade, motsvarande siffra för Grekland och Österrike är 3%. (länk)

Men det kan ju vara så att vänstern tycker förtidspensioneringen är ett bra system, nästan som en reform man kan nyttja när man blivit trött på att arbeta.

Det kan väl inte vara så att svenskar och danskar är mera sjuka för att vi har en väl kontrollerad arbetsmiljö?

Tyvärr har våra tidigare generösa bedömningar på förtidspensionering nu resulterat i åtstramningar, som dessvärre också drabbat de som är sjuka och i verkligt behov av hjälp.

Beträffande färgen på kuvertet så kan det nog kvitta. En stor del av de förtidspensionerade finns nog utspridda i olika delar av världen, och där har jag hört att man är färgblinda...

Knepigt det där. Enligt artikeln du hänvisar till sägs det att svenskar över 50 är dom som jobbar mest. Någon som vet vad fransoserna pysslar med efter dom fyllt 60 ? Kopierar in från artikeln..

"Svenskar över 50 år arbetar mest, enligt studien med namnet Survey of health, ageing and retirement in Europe.Av kvinnorna mellan 60 och 64 år jobbar drygt 50 procent, och bland männen är siffran över 60 procent. I samma åldersgrupp i Frankrike jobbar bara någon procent av männen och drygt tio procent av kvinnorna."

Fritz..

Jobba är till för dom fattiga.

Helt riktigt!

Har faktiskt øvertygat min fru att små alkisarna næra hennes hem inte har det knapert.

Med motivering -Det dær hade jag aldrig haft råd med!

Om jag inte jobbar så har jag inga pengar, och skulle jag ha pengar så hade jag varit tvungen att køpa mat før dom.

Jag jobbar hellre hart ett par manader per ar, och leker i Thailand resten av tiden. Vad ar det for mening att ha massa fritid, om man inte har rad att gora nagonting med den? Ligga hemma i soffan hela dagen, varje dag.. fattar inte att folk orkar.

Hej

Visst finns det människor som missbrukar våra trygghets system, och detta ska naturligtvis motarbetas.

Men för dom som är i behov av dessa system p.g.a sjukdom, arbetslöshet m.m så är ersättnings nivåerna alldeles för låga

egentligen, så det är inte något liv i lyx som väntar, snarare en smärre ekonomisk katastrof, och ett liv på

existensminimum.

Jag känner själv några lata människor som går på bidrag och lever ett torftigt liv framför TV apparaten i sin etta,

men som nöjer sig med detta bara dom slipper arbeta, tragiskt men vad gör man.

Vi har ju inga "arbetsläger".

Mvh Isan Lover

Hej

Visst finns det människor som missbrukar våra trygghets system, och detta ska naturligtvis motarbetas.

Men för dom som är i behov av dessa system p.g.a sjukdom, arbetslöshet m.m så är ersättnings nivåerna alldeles för låga

egentligen, så det är inte något liv i lyx som väntar, snarare en smärre ekonomisk katastrof, och ett liv på

existensminimum.

Jag känner själv några lata människor som går på bidrag och lever ett torftigt liv framför TV apparaten i sin etta,

men som nöjer sig med detta bara dom slipper arbeta, tragiskt men vad gör man.

Vi har ju inga "arbetsläger".

Mvh Isan Lover

Helt klart skall jag rösta på Vänstern i år, så kanske det blir ett eller annat "arbetsläger" som i Sovjetunionen på den gamla goda tiden.

//bob

...cut ...

Beträffande färgen på kuvertet så kan det nog kvitta. En stor del av de förtidspensionerade finns nog utspridda i olika delar av världen,

och där har jag hört att man är färgblinda...

Så de som bosatt sig i Thaland är inte bara bölder på samhällets r*v enligt dig - de är dessutom färgblinda.

Finns kanske en och annan här som kan ha åsikter om det.

Men här har du chansen att presentera extremhögerns lösning på problemen.

Börja med att definiera vem som iär tillräckligt sjuka för att kunna bli förtidspensionärer.

Tala därefter om vad dom får göra och inte göra när dom ligger till last för det trevliga samhälle du förespråkar.

Några ord om vad just du bidrar med till samhället och hur det i sin tur ger just dig rätten att döma ut andra vore inte helt fel.

mvh

bara man får köra trukk

http://www.youtube.c...h?v=7H-baM1QQB0

Till Bob och andra i samma situation.

Jag tror faktiskt att jag för en ca 5 år sedan hörde talas om Bob´s arbetsskygge kompis som fortfarande tycks lida av någon form av arbets- & beslutsfobi.

Jag och Bob umgicks ju en hel del på den tiden, så jag förstår Bob´s frustration eftersom han redan på den tiden försökte styra in killen i arbetsfållan.

Det gick dock inget vidare, och det berodde på att de önskade arbetena var allt som oftast helt orealistiska i förhållande till hans utbildning och arbetslivserfarenhet.

Ursäkterna och bortförklaringarna gällande den egna arbetslösheten fanns där alltid i fantasifullt överflöd,

och likt en livrädd fårtacka på väg mot den höjda slaktpistolen stretade han emot varje logiskt arbetsargument som lades fram av omgivningen.

Vad ska man som en välvillig bekant och vän göra åt en sådan patetisk herre?

Dessvärre är det nog ingen ide att som lekman ens försöka göra något åt killens patologiska situation.

Detta eftersom den uppkomna situationen är både planerad och konstruerad av honom själv.

I syfte att få omgivningens medömkan tror jag att bevarandet av en lagom dos hjälplösheten är ett viktigt bränsle som driver honom framåt.

Hans agerande nu som vuxen är en en form av regression,

och redan som litet barn lärde han sig säkert att det gentemot mamman lönade sig

att trumpet snyfta och skylla sina tillkortakommanden på de dumma kompisarna i sandlådan.

Bob och de andra som tillhör killens umgängeskrets får nog finna sig i att han på gott och ont är en ganska oförarglig och udda individ som innerst inne trivs med sitt parasiterande och arbetslösa liv.

Det som man eventuellt kan göra åt honom är att vänligt men bestämt förklara att man kan fortsätta att umgås under den förutsättningen att den arbetsskygge lovar att aldrig mer ta upp eller diskutera sin egen arbetslöshet eller sina egenkonstruerade motgångar.

Annars blir ju umgänget lika outhärdligt som att tvingas höra på en gammal mosters eviga klagan på en för trång sko.

(Men köp dig då en större storlek, eller ta för helvete av dig dojan,

tänker då den frustrerade omgivningen som tvingas lyssna på gnället.)

Men om nu killen mot förmodan skulle börja tjäna sitt eget levebröd och inte snylta på övriga,

så är han naturligtvis välkommen att berätta om det,

men innan dess så bör han för omgivningens skull uppmanas att hålla truten.

mvh

SM

Nu har du på ditt vanliga vältaliga sätt beskrivit problemet Siam.

Ingen tvekan återstår ang. hur patetisk er gemensamma "kompis" är.

Några kanske känner igen sig i bilden av honom, vem vet.

Synd om dom i så fall. Det är den risk alla parasiter löper.

Det finns ju gott om berg i Sverige som är tillräckligt höga för att han ska dö om han "ramlar ner".

Vem av er är vill helst ha äran att arrangera det avgörande putt som en gång för alla skulle lösa ert bekymmer.

Som ni beskriver det, är ju det svenska samhällets problem med alla lata jävlar så pass allvarligt, att någon borde göra något åt det, nu.

Alla förstår att de flesta inte vill arbeta men att bara klaga på de eländiga är föga produktivt; låt ideerna spruta.

Thai-forum som detta vore det inte onaturligt att det är där som du och Bob vill hämta inspiration, men vad vet jag.

Ni kanske kan vittna om ett annat, ännu tryggare och ännu mera demokratiskt samhälle än just det.

Ett samhälle som med finstämda metoder slussar tillbaka individerna till lyckan i och meningen med livet: Ett arbete att gå till varje dag.

Terapeutiska GD

Till Bob och andra i samma situation.

Jag tror faktiskt att jag för en ca 5 år sedan hörde talas om Bob´s arbetsskygge kompis som fortfarande tycks lida av någon form av arbets- & beslutsfobi.

Jag och Bob umgicks ju en hel del på den tiden, så jag förstår Bob´s frustration eftersom han redan på den tiden försökte styra in killen i arbetsfållan.

Det gick dock inget vidare, och det berodde på att de önskade arbetena var allt som oftast helt orealistiska i förhållande till hans utbildning och arbetslivserfarenhet.

Ursäkterna och bortförklaringarna gällande den egna arbetslösheten fanns där alltid i fantasifullt överflöd,

och likt en livrädd fårtacka på väg mot den höjda slaktpistolen stretade han emot varje logiskt arbetsargument som lades fram av omgivningen.

Vad ska man som en välvillig bekant och vän göra åt en sådan patetisk herre?

Dessvärre är det nog ingen ide att som lekman ens försöka göra något åt killens patologiska situation.

Detta eftersom den uppkomna situationen är både planerad och konstruerad av honom själv.

I syfte att få omgivningens medömkan tror jag att bevarandet av en lagom dos hjälplösheten är ett viktigt bränsle som driver honom framåt.

Hans agerande nu som vuxen är en en form av regression,

och redan som litet barn lärde han sig säkert att det gentemot mamman lönade sig

att trumpet snyfta och skylla sina tillkortakommanden på de dumma kompisarna i sandlådan.

Bob och de andra som tillhör killens umgängeskrets får nog finna sig i att han på gott och ont är en ganska oförarglig och udda individ som innerst inne trivs med sitt parasiterande och arbetslösa liv.

Det som man eventuellt kan göra åt honom är att vänligt men bestämt förklara att man kan fortsätta att umgås under den förutsättningen att den arbetsskygge lovar att aldrig mer ta upp eller diskutera sin egen arbetslöshet eller sina egenkonstruerade motgångar.

Annars blir ju umgänget lika outhärdligt som att tvingas höra på en gammal mosters eviga klagan på en för trång sko.

(Men köp dig då en större storlek, eller ta för helvete av dig dojan,

tänker då den frustrerade omgivningen som tvingas lyssna på gnället.)

Men om nu killen mot förmodan skulle börja tjäna sitt eget levebröd och inte snylta på övriga,

så är han naturligtvis välkommen att berätta om det,

men innan dess så bör han för omgivningens skull uppmanas att hålla truten.

mvh

SM

Det stämmer Siam-Nilsson det är samma person, det ända som har hänt är som sagt att det har gått ytterligare 5 år sedan dess så nu är vi uppe i 10 år utan arbete eller sysselsättning.

En liten sak bara och det är att han har två examina från Universitetet . En av dessa är en systemvetarexamen och vi alla vet ju vilket sug det var på dessa under sena 90-talet… Men inte hjälpte det…

Nu skulle man väl kunna leva med det om det ”bara” var min vän som inte har lust att jobba, men jag kan faktiskt lätt ta fram två till fall på personer i min närhet som inte ”orkar” arbeta. Att detta skulle vara unikt för mig och mina vänner tror jag inte (se bara IL kamrat). Men frågan är vem som skall betala för dessa ”människor”? För jag börjar tröttna…

//bob

Visst kan man skylla på att samhället skämmer bort sina invånare,

men de flesta har väl någon gång irriterat sig på alla dessa mammor

som låter sig styras av ett imaginärt lidande hos trotsiga och gallskrikande ungdjävlar.

De ska bäras runt som förlamade klängdjur i famnen samtidigt som de skriker och gnäller,

sparkar och slår för att få sin vilja fram.

Beteendet fortsätter sedan i tonåren, och vidare upp i vuxen ålder.

Snälla - Ignorera dessa falska gökungeskrik.

Annars käkar de först upp er själ, för att sedan skita ut er välvilja.

Visst kan man skylla på att samhället skämmer bort sina invånare,

men de flesta har väl någon gång irriterat sig på alla dessa mammor

som låter sig styras av ett imaginärt lidande hos trotsiga och gallskrikande ungdjävlar.

De ska bäras runt som förlamade klängdjur i famnen samtidigt som de skriker och gnäller,

sparkar och slår för att få sin vilja fram.

Beteendet fortsätter sedan i tonåren, och vidare upp i vuxen ålder.

Snälla - Ignorera dessa falska gökungeskrik.

Annars käkar de först upp er själ, för att sedan skita ut er välvilja.

Du ar bra skicklig du S-N. Tank att du kan avgora vilka som kommer bli "tarande" respektive "narande" redan nar de ar bebisar. Om du kunde stampla dem i pannan eller nagot skulle det underlatta da samhallet inte skulle behova slosa resurser pa dem genom skola osv under deras uppvaxt.

Du ar bra skicklig du S-N. Tank att du kan avgora vilka som kommer bli "tarande" respektive "narande" redan nar de ar bebisar. Om du kunde stampla dem i pannan eller nagot skulle det underlatta da samhallet inte skulle behova slosa resurser pa dem genom skola osv under deras uppvaxt.

Saken ær den att de flesta av mænniskorna kommer inte till raden, dær det står "Beteendet fortsätter sedan i tonåren, och vidare upp i vuxen ålder."

Sjælv har jag varit en lat j*vel både som liten snorvalp och tonåring, men jag insåg att jag måste offra något før att få något.

Ingenting blir serverat hær i livet (om man inte ær en thailændsk sværmor)

Barn och ungdomar idag får ju inte lära sig ta ANSVAR för sina handlingar.

Och de tar dom sedan med sig i livet som en "självklarhet" att slippa.

Vi har nu sedan ett antal år tillbaka fått skörda frukten, eller rättare sagt plocka upp den halvruttna fallfrukten från den fria uppfostran som började på 60 talet.

Sen bör man inte dra alla förtidspensionärer över en kam.

Det gäller att skilja på dom som inte VILL och dom som inte kan jobba.

Åtsramningen i systemet drabbar idag vissa personer hårt.

Min kompis som snart inte kan gå, pga skada i ryggen har ramlat mellan stolarna.

Läkarna vågar inte operera i ryggen pga riskerna.

Och då anser F-kassan att han är arbetsför!!!

Vid ett tillfälle fick han ingen ersättning på 14 veckor.

Han står nu inför situationen att snart få gå ifrån huset han bor i.

Att sen vissa personer tror att det är hur trevligt som helst att vara f-pensionär är bara tragiskt.

Det är det största nederlaget i livet för många.

Man mister sin sociala tillvaro som ett arbete medför.

Och inkomstminskningar på bortåt 60% är inte ovanligt.

Det är mycket lätt att döma andra så länge man är frisk själv!

Men det kan ändras väldigt fort för vem som helst.

Jag vill absolut inte försvara dom som satt i system att fuska till sig bidrag.

Dom ska klämmas åt.