Vårdnad om barn

Arkiverad
ztrindberg
16 apr. 2013#1

Hej

 

En bekant till mig har ett problem som är väldigt jobbigt för honom och barnet.

Han är tillsammans med en kvinna som kom till Sverige när barnet var ca tre år. Nu är barnet 10 år.

 

Kvinnan har blivit konstig minst sagt och det enda hon gör är att skrika och hota och även ibland vara hårdhänt mot barnet. Hon vill sedan lång tid bo ensam för att på så sätt kunna få mera pengar och kunna bestämma allt själv.

 

Det finns mängder med andra orsaker och beteenden som gör att situationen är ohållbar. Men det skulle behövas skrivas en hel novell om det då.

 

Problemet är att barnet vill inte alls flytta någonstans, kvinna har ensam vårdnad då pappan är en kille från hemlandet.

Kvinnans anledning till att ta med sig barnet är ju inte av kärlek till barnet som man kan tro utan för att hon inte tycker om min bekanta alls längre utan hatar honom som hon uttryckt ett antal gånger.

 

Till saken hör att jag vet att han är en väldigt snäll och bra man och mot barnet. Han har fler barn och alla barnen älskar honom väldigt mycket.

Så barnet ska flytta med henne för att han inte ska vinna och att han inte är en bra framtid för kvinnan. Vad barnet tycker och känner struntar hon helt i.

 

Så jag undrar mest om det finns något sätt alls att gå tillväga så att barnet åtminstone kan få träffa sin "pappa" och sina "syskon" på samma sätt som om båda haft vårdnaden? Jag själv har sagt till honom att det är stenkört då det på papper ju är hennes barn även om barnet är i stort sätt helt är uppvuxet hos min bekant och barnet själv ser honom som sin pappa och hans barn som sina syskon.

 

Barnet har ju vuxit upp hos min bekant och han har hela tiden behandlat barnet som sitt eget. Det vet jag då vi umgås väldigt mycket.

 

 

Jag vet väl redan svaret på det här egentligen men då min bekanta konstant mår så dåligt över det här och att barnet kommer att försvinna mot barnets egen vilja så griper man ju minsta halmstrå och det kan ju aldrig skada att skriva här lite och se om någon har en annan synvinkel på det hela elelr vet om något sätt att få rätsida på det.

 

Tacksam för råd, svar eller bara synpunkter.

acarls
16 apr. 2013#2

Jag skulle nog söka hjälp av en jurist som kan vårdnadsfrågor

Men jag tror som du att det är ganska "kört" för honom

micke isaan
16 apr. 2013#3

Ja tyvärr är det nog kört,men sen kan ju barnet i fråga komma och hälsa på om mamman nu inte flyttar väldigt långt bort. Hoppas det löser sig.

 

 

Micke

acarls
16 apr. 2013#4

Googlade lite:

 

http://djursholmsjuristerna.com/joomla/index.php?option=com_content&view=article&id=6&Itemid=63

 

Ensam vårdnad innebär inte att en förälder kan bestämma allt själv över barnet. En förälder med ensam vårdnad kan visserligen bestämma en hel del, såsom skola, daghem, boende och läkarvård m m men barnet har alltid rätt till umgänge med den andra föräldern (om inte synnerliga skäl föreligger). Föräldern med ensam vårdnad har även en s k upplysningsplikt gentemot den andra föräldern, vilket innebär att bl a upplysa om vilken skola barnet går i, var barnet bor, vilka fritidsaktiviteter och eventuella sjukdomar som barnet har. Endast i undantagsfall tillerkänner domstolen en förälder ensam vårdnad.

Innan frågan om barnets vårdnad hamnar inför domstolen kan föräldrar utnyttja möjligheten till samarbetssamtal som leds av en tjänsteman vid sociala myndigheterna (familjerätten). Om man kommer överens om  vårdnaden kan myndigheten utforma ett avtal som blir lika giltigt som en dom. Kommunen kan också erbjuda familjerådgivning.

ztrindberg
16 apr. 2013#5

Ja tyvärr är det nog kört,men sen kan ju barnet i fråga komma och hälsa på om mamman nu inte flyttar väldigt långt bort. Hoppas det löser sig.

 

 

Micke

Önskar att det vore så men mamman vägrar det.för att hon anser att mannen är så dålig.

Skickat från min GT-N7000 via Tapatalk 2

ztrindberg
16 apr. 2013#6

Googlade lite:

 

http://djursholmsjuristerna.com/joomla/index.php?option=com_content&view=article&id=6&Itemid=63

 

Ensam vårdnad innebär inte att en förälder kan bestämma allt själv över barnet. En förälder med ensam vårdnad kan visserligen bestämma en hel del, såsom skola, daghem, boende och läkarvård m m men barnet har alltid rätt till umgänge med den andra föräldern (om inte synnerliga skäl föreligger). Föräldern med ensam vårdnad har även en s k upplysningsplikt gentemot den andra föräldern, vilket innebär att bl a upplysa om vilken skola barnet går i, var barnet bor, vilka fritidsaktiviteter och eventuella sjukdomar som barnet har. Endast i undantagsfall tillerkänner domstolen en förälder ensam vårdnad.

Innan frågan om barnets vårdnad hamnar inför domstolen kan föräldrar utnyttja möjligheten till samarbetssamtal som leds av en tjänsteman vid sociala myndigheterna (familjerätten). Om man kommer överens om  vårdnaden kan myndigheten utforma ett avtal som blir lika giltigt som en dom. Kommunen kan också erbjuda familjerådgivning.

Det där lät ju bra men tyvärr är ju inte min kompis riktig förälder till barnet.

Skickat från min GT-N7000 via Tapatalk 2

ztrindberg
16 apr. 2013#7

Jag skulle nog söka hjälp av en jurist som kan vårdnadsfrågor

Men jag tror som du att det är ganska "kört" för honom

Han har tänkt på det men frågan är ju om barnet mår ännu sämre av det strul som då blir.

Skickat från min GT-N7000 via Tapatalk 2

ByggareBob
16 apr. 2013#8

Familje terapi för att bena upp saker och ting, han kan ju börja där sen se vad som kan lösa deras situation.

ztrindberg
16 apr. 2013#9
Familje terapi för att bena upp saker och ting, han kan ju börja där sen se vad som kan lösa deras situation.

Jo det är ju bra men som sagt hans kvinna är inte det minsta intresserad utan vill ju nu flytta och straffa honom genom att inte tillåta barnet någon som helst mera kontakt.

 

Det är så sorgligt att hon inte kan tänka på någon annan än sig själv, barnet har ju inte gjort något fel alls.

sweeex
lätt övermogen
16 apr. 2013#10

Jag tycker han borde kontakta sociala,

tror nog att det som sagt är kört, men flickan är 10 år ,, jag tror det är 11-12 år de ska vara innan man hör barnets synpunkt i skiljsmässofall ? kanske de kan se,,göra en oberoende bedömning,,, men som "man" ligger han på efterkälken redan,, dessutom inte biologisk far.

men med fakta och karaktärs vittnen ,?  vem vet?

men ,,, är inte mamman "olämplig" eller på annat sätt inte anses lämplig som förälder i soss ögon ? är det nog inte mycket annat att göra än att försöka laga sitvationen med mamman och hoppas hon låter flickan träffa sina "syskon" och plast pappa, flickans skull !

svårt läge.

ztrindberg
16 apr. 2013#11
Jag tycker han borde kontakta sociala,

tror nog att det som sagt är kört, men flickan är 10 år ,, jag tror det är 11-12 år de ska vara innan man hör barnets synpunkt i skiljsmässofall ? kanske de kan se,,göra en oberoende bedömning,,, men som "man" ligger han på efterkälken redan,, dessutom inte biologisk far.

men med fakta och karaktärs vittnen ,?  vem vet?

men ,,, är inte mamman "olämplig" eller på annat sätt inte anses lämplig som förälder i soss ögon ? är det nog inte mycket annat att göra än att försöka laga sitvationen med mamman och hoppas hon låter flickan träffa sina "syskon" och plast pappa, flickans skull !

svårt läge.

JO mycket svårt läge. Tror inte det hjälper mer än det stjälper att blanda in det sociala.

Finns ju inga vittnen på att mamman är fysisk mot vare sig barn eller mannen.

 

Att laga situationen går nog inte. Tror inte det finns intresse från någon sida längre.

📦 Den här tråden är arkiverad och går inte att svara på.