I samband med tråden om de stackars vd-fruarna började jag reflektera över värdet av marksevicen. Då vi (oftast) män i dessa forum om Thailand lever i två års testperiodiod för att se om det var vi själva eller plånboken,säkerheten,framtiden,PUT,socialbidraget som var primärt i förhållandet.
Förutsätt att ingen i förhållandet är misshandlad eller hårt hållen. Vad är värdet av två års markservice? Två år är ju gränsen där alla thai-svenska förhållanden testas då det är gränsen för PUT. Vi har alla läst trådarna om svenskarna som hittat nycklarna på köksbordet och en partner som är försvunnen efter PUT är beviljat.
Är jag hemsk som fått konkreta bevis för att "min älskling" inte är den hon utger sig för att vara och ger tillbaka med samma mynt? Om hon till varje pris ljuger och tror att faranger är sinneslöa idi*ter som inte kan resonera om de enklaste händelsekedjor. Varför skulle det då vara fel av mig att "utnyttja" "funktionen sambo eller fru" i två år tills hon kommer byta ut mig för en yngre och naivare(rikare) modell?
Det kommer frekvent postas att en svensk som resonerar så är en "torsk" medan kvinnan är ett offer för "olyckliga omständigheter". De som är naiva då är de som tror att kvinnan inte räknat ut allt i förväg. Hon tror att hon cashar in två års hemgång med gratis utbildning och att farangen inte fattar bättre. En affär är en affär även om hennes ansikte aldrig kommer medge att detta uttalas direkt eller sätts i pränt.