paw. pm:a P3 för att höra dig för om mpr-tröjan. Kanske han eventuellt har några kvar? Har delats ut på någon träff tidigare.
Nåväl, tänkte försöka jobba ikapp lite i tid genom att visa några bilder till.. Efter 2 nätter i Surin och en massa ärenden gjorda så återvände vi till byn där dottern har en stor förkärlek för alla hundar. Den egenheten har hon bestämt fått från mig som var likadan i hennes ålder.
Vår egen familjs gamla lopppäls slipper inte ifrån dotterns omsorger trots att han numer är så gammal att han bara vill sova för det mesta. Hunden fanns här och var vuxen (alltså över två år) när jag kom hit för första ggn för 10 år sedan så nu måste han minst vara 12, antagligen 13-14. Ingen här håller reda på hundarnas år. Den har bitit en hel massa fyllisar och stenkastande barn genom åren. men även en och annan helt oskyldig har fått sig ett bett. Familjen har fått betala ut "böter" till bitna åtskilliga ggr. En gång gick det så långt att familjen klippte av hundens hörntänder med avbitare för att han inte skulle kunna förorsaka mer skada. Fast är man snälll mot hunden så är hunden snäll tillbaka.
Under sin "prime time" så var han kung i byn och fader åt de flesta valpar i grannskapet. Ibland var han synlig så långt bort som inne i Kambodja, ivrigt friande.. Men nu är han som sagt var rejält gammal och det skulle förvåna mig mycket om vi såg honom kvar här under nästa resa. Då har han nog gått till de sälla jaktmarkerna. eller var nu thailändska byhundar hamnar när de lämnar in.


En dag kom erkki med följe (två bilar smockfulla) på besök och huset fylldes med babblande thaiare.

Erkki behövde fler tillåtna dgr för att klara sin reslängd och bara för att han inte skulle behöva gå ensam så följde jag med honom över till Kambodja för en stund medan de andra kollade in gränsmarkaden på den thailändska sidan. Eftersom vi bara stannade över dagen samt för att vi inte hade passfoton med oss så gick besöket inklusive visa till Cambodia lös på 1500 baht. Och för det fick vi 2 veckor extra, vilket räckte för erkki. Själv hade jag klarat mig utan. På Immigration kostar en vecka extra 1900 baht så han gjorde en nettovinst på 400 samt en vecka.

Det bästa med Cambodia är deras franskkoloniala brödkultur, smakar underbart med en frasig färsk baugette till en god Angkor beer.


Precis som i Vietnam så finns ett brödstånd i varje gathörn.

Finns en ambulerande kambodjansk försäljare som säljer dessa från sin moppe på gränsmarkanden här i byn också. Problemet är förstås att han är ambulerande, inte alltid så lätt att finna. Men gott är det... Mmm!
Har varit över gränsen här vid byn otaliga ggr under åren och den här tjejen har jag sett varje gång, tror jag. Hon känns som urtypen för min uppfattning av hur en khmer med sina smala ögon och mörka hy ska se ut. När hon ler syns inte ögonen alls. Min erfarenhet säger mig dock att min ryggmärgsuppfattning är fel, khmerer kan se ut egentligen hur som helst. tjejen på bilden är ingen urtyp alls.


Här en annan typ av khmerutseende..

Besöket varade inte speciellt länge men vi var ju tvungen att prova lyckan på ett av de två stora Casinon som finns precis på andra sidan gränsen. Själv satsade jag 3000 baht och på allra sista given på rouletten vann jag faktiskt tillbaka 5900. Sedan la vi av och gick tillbaka in över gränsen till Thailand. Så vinsten för mig blev 2900 minus visumavgift på 1500. 1400 baht rikare gick jag alltså tillbaka in i Thailand och köpte vid gränspasseringen lite kambodjanska lamduan. Smakar och ser ut ungefär som blåbär, fast med en kärna inne i bäret. Thailändska lamduan smakar dock exakt likadant. 



Väl hemma igen blev det stormiddag för erkkis familjesällskap innan de sent omsider, i mörker och regn, drog vidare de 68 kilometrarna in till stan.

Var för övrigt en massa eldflugor i farten just den kvällen och de låg och blinkade i vattnet där de landat lite här och där. Sonen hittade en halvdöd ännu lysande framåt morgonsidan.

Fortsättning en annan dag... gissar jag.. nu har vi ärenden att fixa inför hemresan.