Hej
Själv tycker jag att det är en av årets höjdpunkter även om vi inte var där just i år, och visst roas jag fortfarande av vattenkriget, men det är också en stor upplevelse i.o.m att släktingar och vänner som man ibland inte har sett på ett eller flera år dyker upp i byn.
Och det värmer att se glädjen hos dom släktingar som inte har varit hemma på länge (kanske jobbat utomlands eller långt bort) falla på knä framför sin gammla mor eller mormor och inte minst föräldrarnas och far och morföräldrarnas glädjetårar när dom återser sina barn och barnbarn.
Och jag gillar dom cermonier där man visar sin respekt för dom äldre som sitter uppklädda på rad och får ta emot gåvor och väldoftande vatten med blommor som vi häller varsamt över deras händer som är i wai ställning.
Man har ju bryggt risvin till denna högtid, och nästan alla i byn dricker även dom som under övriga året inte tar en droppe, och man ropas in i varenda hus och gård där människor vill bjuda på mat och just sitt vin, men numera finns det ju gott om köpta drycker också.
Och att sedan se alla dessa människor få släppa loss med släktingar och grannar i ett hejdlöst kalas som aldrig verkar ta slut, det äts, dricks, trummas, sjungs, spelas och dansas dygnet runt i dagar och t.o.m veckor, för en del verkar inte vilja återvända till sina arbetsplatser igen och dom stannar så länge dom kan, i princip tills pengarna tar slut, så det tar tid innan byn börjar återgå till det normala igen, men då brukar det faktiskt kännas skönt när det blir tyst och lungt igen.
Mvh Isan Lover
.gif.c1a0cd7426b0b1069dc20fe918ae5550.gif)
förbannad på dessa 
